Användning i Sverige

I Sverige dricker vi årligen i genomsnitt närmare nio liter ren alkohol per invånare som är 15 år och äldre1. Detta är lägre än genomsnittet för EU, liksom för Europa i stort2. Förr var Sverige ett land med hög spritkonsumtion. Detta har förändrats och idag är vin den vanligaste alkoholdrycken3. En annan förändring är alkoholkonsumtionen har mer än halverats bland skolungdomar4 under 2000-talet.

Konsumtionen är inte jämnt fördelad i den svenska befolkningen. Den tiondel som dricker mest står för ungefär hälften av den årliga totala konsumtionen. I jämförelse mellan olika grupper framgår det att män dricker nästan mer än dubbelt så mycket som kvinnor och att unga vuxna berusningsdricker oftare än äldre, även om skillnaderna har minskat över tid (5). Fördelningen av så kallade riskkonsumenter i den vuxna befolkningen är relativt lika mellan de tre storstadsregionerna och på samma nivåer som i riket i stort (6).

Ruseffekter och skador

Alkohol tas upp av mage och tarmar och transporteras via blodet till bland annat hjärnan. Det kan leda till känslor av välbehag, avslappning och ångestlindring, men också till exempelvis ökad irritabilitet, nedstämdhet och trötthet. Effekterna av alkoholpåverkan varierar dock, beroende på konsumerad mängd, samt mellan personer och situationer. Att dricka på fastande mage eller att snabbt dricka större mängder leder till kraftigare berusning och vid konsumtion av stora mängder kan dödsfall inträffa till följd av alkoholförgiftning7.

Alkohol förbränns huvudsakligen av levern. Förbränningen går inte snabbare för att man badar bastu, dricker kaffe eller liknande. Eftersom kvinnor i allmänhet väger mindre och har mindre mängd vatten per kilo kroppsvikt än män, blir en kvinna genomsnittligt mer berusad om hon dricker samma mängd alkohol som en man7. Känsligheten för alkohol ökar med stigande ålder, bland annat på grund av ändrad ämnesomsättning8.

Alkohol kan ge upphov till skador, både på kort och lång sikt, och orsaka ett stort antal sjukdomstillstånd. En akut effekt kan vara olyckor till följd av berusning eller att alkohol kan bidra till våldssituationer med skador som följd9. Långsiktiga skador kan vara olika former av organskador, som exempelvis skrumplever7.

Beräkningar visar att alkoholkonsumtion orsakade förluster av närmare 80 000 friska levnadsår (sk DALYs) i Sverige år 2016. Tre fjärdedelar av de förlorade friska levnadsåren gällde män10. Exakt hur många som dör av alkoholrelaterade sjukdomar och skador i Sverige är svårt att ange, men enligt beräkningen ovan inträffar ca 3 000 alkoholdödsfall varje år. Socialstyrelsens dödsorsaksregister anger att ca 2 000 personer avled år 2018 med någon alkoholrelaterad diagnos angiven på dödsorsaksbeviset11.

Omgivningen kan drabbas av en persons alkoholkonsumtion, exempelvis genom trafikolyckor, sjukfrånvaro eller att någon närstående dricker problematiskt. I en frågeundersökning svarade 14 procent av svenskarna att de upplevt negativ påverkan av att någon i deras närhet druckit för mycket under de senaste 12 månaderna. Framförallt rapporterade yngre kvinnor sådana negativa konsekvenser12. Var femte vuxen svensk rapporterar att de under sin barndom bott med någon vuxen som enligt dem druckit för mycket13.

Riskbruk och beroende

Det finns olika metoder och definitioner för att mäta hur många som dricker alkohol på ett problematiskt sätt. En allmän gräns för riskbruk är dock svår att sätta eftersom risken för problem varierar mellan personer och situationer. Forskare rekommenderar därför principen ”ju mindre desto bättre” och att friska män och kvinnor inte bör dricka mer än en mängd motsvararande 9 mindre glas vin (12 cl) i veckan14. Utöver det finns många situationer då alkohol bör undvikas bl.a. under uppväxten, under graviditet, i trafiken eller i arbetslivet. Hur alkoholen dricks spelar också roll för risken att problem kan uppstå. Det är vedertaget att berusningsdrickande medför en särskild risk. Riskbruksdefinitioner varierar följaktligen mellan undersökningar, men en tillämpning av frågeinstrumentet AUDIT-C indikerade att 16 procent av den vuxna svenska befolkningen uppvisade ett riskbruk år 2018. För kvinnor var andelen 13 procent och för män 20 procent6.

I diagnosmanualen DSM-5 slogs de tidigare begreppen beroende och missbruk samman under diagnosen substansbrukssyndrom (med olika graderingar). Dock saknas information om läget i Sverige enligt den tillämpningen. En undersökning från 2017 uppskattade att ca 4 procent av befolkningen 17–84 år uppfyllde kriterierna för beroende enligt tidigare systemet DSM-4, vilket motsvarade drygt 300 000 personer detta år. Det var vanligare att män rapporterade beroendeproblematik än att kvinnor gjorde det12. Inom svensk hälso- och sjukvård används diagnossystemet ICD-10, som anger skadligt bruk och beroende. Det saknas dock nationella undersökningar om hur många i befolkningen som uppfyller dessa kriterier.

Politik och lagstiftning

Sverige har en samlad ANDT-strategi för att förebygga användandet av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Den senast antagna strategin gäller för perioden 2016–202015. En grundtanke med svensk alkoholpolitik är att den begränsar omfattningen av alkoholskador i befolkningen, genom att tillgängligheten begränsas med generella åtgärder. I syfte att begränsa den totala konsumtionen av alkohol tillämpas därför exempelvis punktskatter, åldersgränser samt ett detaljhandelsmonopol (Systembolaget) med begränsningar i öppettider och antal försäljningsställen.

Lagstiftning reglerar tillverkning, marknadsföring, privatinförsel och import av alkoholdrycker, liksom handel och servering av sådana varor. Sverige har 18 års åldersgräns för att köpa folköl i butiker och för servering av alkohol på restaurang. För köp hos Systembolaget är åldersgränsen 20 år. Det är förbjudet att sälja eller servera alkohol till den som är märkbart berusad. Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille alkohol i blodet och för grovt rattfylleri vid 1,0 promille. Varje enskild kommun bestämmer om det ska vara förbjudet eller tillåtet att dricka alkohol i olika offentliga miljöer och sköter tillstånden för restaurangservering i kommunen.

Senast reviderad av Ulf Guttormsson, CAN

Faktagranskad av Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet

Senast reviderad: 2020-03-11

Referenser

1. Trolldal B (2019). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2018. CAN-rapport 184.

2. WHO (2020). European Health Information Gateway. Pure alcohol consumption, litres per capita, age 15+. World Health Organization. Nedladdat 2020-01-22.

3. CAN (2019). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Rapport 180. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

4. Skolelevers drogvanor 2019. Rapport 187. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

5. Guttormsson U (2019). Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004–2018. Rapport 186. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

6. Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata, Nationella folkhälsoenkäten, Levnadsvanor, Alkohol. http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/B_HLV/. Nedladdat 2020-01-27.

7. Franck J & Nylander I (2015). Beroendemedicin. Lund: Studentlitteratur AB.

8. Statens Folkhälsoinstitut (2012). Alkohol och äldre.

9. Brå (2015). Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Kortanalys. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

10. Kevin,m.fl. (2020)  ”National, regional, and global burdens of disease from 2000 to 2016 attributable to alcohol use: a comparative risk assessment study.” The Lancet Public Health 5.1: e51-e61.

11. Socialstyrelsen, Statistikdatabas för dödsorsaker, Alkoholrelaterad dödlighet, Index. Nedladdat 2020-01-22. https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx.

12. Sundin E, Landberg J & Ramstedt M (2018). Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak – en studie med fokus på beroende och problem från andras konsumtion i Sverige 2017. Rapport 174. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

13. Ramstedt M (red) (2018). Aktuella perspektiv på alkoholkulturen i Sverige Om dryckesmotiv, dryckeskontext, attityder och anhörigproblematik. Rapport 177. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

14. Allebeck, P., Andreasson, S., & Wåhlin, S. (2018). Alkoholkonsumtion och risknivåer. Kunskapsunderlag och förslag till rekommendationer. Stockholm: Stockholms läns landsting, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

15. Regeringens skrivelse 2015/16:86. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020. Stockholm: Socialdepartementet.

Frågor och svar om alkohol

Hur fördelar sig alkoholkonsumtion på kön och ålder?

Alkohol

För att få svar på hur alkoholkonsumtionen fördelar sig i olika grupper, genomförs frågeundersökningar riktade till representativa urval av befolkningen. De innehåller frågor om konsumtion av olika alkoholdrycker.
Över tid har skillnaderna mellan män och kvinnors alkoholvanor minskat. Aktuella uppgifter visar att männens alkoholkonsumtion, mätt i ren alkohol, ändå är ungefär dubbelt så hög som kvinnornas (Guttormsson, 2019). Skillnaderna var ännu större under tidigare decennier. Under efterkrigstiden har konsumtionen alltså ökat mer bland kvinnor än bland män. Det mesta tyder på att en stor del av denna utjämning ägde rum under de första årtiondena efter motbokens avskaffade, det vill säga under 1960- och 1970-talen. I en undersökning från 1967 visade sig männens konsumtion vara fyra gånger större än kvinnornas och i en från 1978 ungefär 2,7 gånger högre (se Kühlhorn, 1998). Därefter, under 1980-talet och framåt, har männens och kvinnornas konsumtion följts åt relativt väl, även om tendensen är att skillnaderna har fortsatt att minska något. Bland unga är könsskillnaderna mindre. I årskurs 9 visades ingen större skillnad mellan pojkar och flickor i den senaste mätningen (i liter ren alkohol). I gymnasiets år 2 uppmättes den genomsnittliga årskonsumtionen, i ren alkohol till 2,6 liter hos pojkarna och 1,9 liter hos flickorna (Englund (red), 2019). 

När det gäller konsumtionen i olika åldrar är det unga vuxna i åldrarna 17-29 år som har den högsta konsumtionen. Så har det sett ut under flera decennier, men skillnaderna mellan olika åldersgrupper har minskat under den senaste femtonårs-perioden. Denna utjämning beror på att konsumtionen har minskat bland yngre medan den ökat bland de äldre. (Guttormsson, 2019). 

De faktiska mängderna alkohol som dricks av män och kvinnor är inte helt enkelt att fastställa. Genom Monitormätningarna uppskattas mängden dels utifrån uppgifter om anskaffning (se Trolldal, 2019), men även utifrån självrapporterade uppgifter om konsumtion. Det senare visar lägre nivåer då resultaten utifrån anskaffningen justerats för att ta hänsyn till att bortfall och viss underrapportering förekommer i frågeundersökningar. Som nämndes tidigare dricker män ungefär dubbelt så mycket som kvinnor. Enligt de självrapporterade uppgifterna om konsumtion uppgick den genomsnittliga årskonsumtionen i liter ren alkohol till 5,3 liter för män och 2,7 liter för kvinnor år 2018. Hur den självrapporterade konsumtionen ser ut i olika åldersgrupper för män och kvinnor redovisas i rapporten Befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2004-2018 (Guttormsson, 2019). 

  

Källor:

Englund A (red) (2019). Skolelevers drogvanor 2019. Rapport 187. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Guttormsson U (2019). Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004-2018. Rapport 186. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Kühlhorn E (1998). Svenska alkoholvanor i ett förändringsperspektiv. I: Svenska alkoholvanor i förändring (red. Kühhorn E & Björ J), ss. 49–80. Sober Förlag AB.
Trolldal B (2019). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2018. Rapport 184.  Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 

Svaret uppdaterat i maj 2020

Hur hänger alkohol och promille ihop?

Alkohol

Alkoholpåverkan mäts ofta genom alkoholkoncentration i blodet. Denna koncentration uttrycks i promille, vilket betyder tusendel. Har du en promille alkohol i blodet består ditt blod alltså till en tusendel av alkohol.

Hur hög promillehalt du har i ditt blod beror främst på hur mycket alkohol du druckit samt under hur lång tid detta skett, men även andra faktorer påverkar: hur mycket du väger och om du druckit på tom mage eller tillsammans med mat till exempel. Det har även stor betydelse om du är man eller kvinna. Kvinnor påverkas i allmänhet mer och når tidigare en högre promillehalt. Detta beror dels på att många kvinnor väger mindre än män, men också på att kvinnors kroppar innehåller en mindre andel vätska i vilken alkoholen kan spädas ut. Var man befinner sig i sin menscykel är också av betydelse för alkoholens påverkan.

Promillehalten i blodet är som högst ungefär en timma efter dryckestillfället (det som konsumerats under 15–30 minuter). Exakt vilken inverkan olika promillehalter har på en person går inte att säga, men generellt sett upplever de flesta människor de effekter som punktas nedan vid olika promillehalter.

0,2 promille
De flesta upplever här en avspänningseffekt och minskad grad av självkritik. Här går gränsen för rattfylleri.

0,5 promille
Här känner sig de flesta upprymda, vågar mer och släpper på hämningar. Andra effekter är långsammare reflexer och minskad precision i rörelser. Vid denna nivå har omdömet börjat att grumlas och förmågan att ta in information är försämrad.

0,8 promille
Vid denna nivå har de flesta människorna börjat lukta alkohol. De flesta ser sämre och är högljudda och yviga i sina rörelser. Många känner sig överdrivet självsäkra.

1 promille
Vid denna nivå talar de flesta människor sluddrigt och har en nedsatt förmåga att kontrollera muskler och känslor. Här går gränsen för grovt rattfylleri.

1,5 promille
Vid nivåer över 1,5 promille får de flesta människor svårt att hålla balansen. Det är vanligt med känsloutbrott och illamående.

2 promille
Här ser de flesta människor dubbelt. De har svårt att prata och att gå upprätt.

3 promille
En människa som har 3 promille alkohol i blodet har svårt att uppfatta vad som händer och är på gränsen till medvetslöshet.

4 promille
Medvetslöshet. Andningen är långsam och här finns risk att dö av alkoholförgiftning.

Det kan här också tilläggas att personer som högkonsumerat alkohol en längre tid, kan ha ökat kroppens tolerans så att en allt större mängd alkohol krävs för samma effekt.

Källor:

www.riddargatan1.se (nedladdad april 2016)
www.trafikverket.se (nedladdad april 2016)
www.systembolaget.se (nedladdad april 2016)
Franck, J. & Nylander, I. (red.) (2011). Beroendemedicin. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
www.vardguiden.se (nedladdad juni 2013).

Svaret uppdaterat april 2016

Hur länge stannar alkoholen i kroppen?

Alkohol

Det är stor variation mellan individer och mellan tillfällen i kroppens förmåga att förbränna alkohol. En förbränner i genomsnitt 0,1 gram alkohol per kilo kroppsvikt och timme. Det tar cirka två timmar för en person som väger 60 kg att förbränna ett standardglas med alkohol. Ett standardglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol.

Att påverka förbränningens hastighet genom att exempelvis bada bastu, gå ut och springa, sova eller använda något medicinskt preparat, är inte möjligt.

Källor:

Franck, J. & Nylander, I. (red.) (2011). Beroendemedicin. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Lowinson, Joyce H. (red.) (2005). Substance abuse: a comprehensive textbook. 4th ed. Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins.
Andréasson, Rune & Jones, Wayne (1999). Alkohol och trafikbrott: en uppgift för rättskemin. Stockholm: Rättsmedicinalverket.
www.systembolaget.se (nedladdad april 2016)
Svaret uppdaterat i juni 2020

Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige i dag jämfört med tidigare?

Alkohol

För att beräkna hur mycket alkohol som dricks i Sverige delas konsumtionen upp i två delar. Den ena delen består av den alkohol som säljs inom landet: på Systembolaget, restauranger och i livsmedelsbutiker (folköl). Den här delen kalls för registrerad konsumtion, eftersom försäljningsuppgifterna summeras och uppgifterna publiceras av Folkhälsomyndigheten varje år. Den andra delen kallas för oregistrerad konsumtion och består av alkohol som har förts in i Sverige från andra länder, genom resandeinförsel eller smuggling, samt av hemtillverkning av alkohol. Till den här kategorin hör även köp av alkoholdrycker via internet.
För att få en bild av den oregistrerade konsumtionen har det, sedan år 2000, genomförts frågeundersökningar varje månad. Dessa undersökningar riktar sig till den vuxna delen av befolkningen och kallas för Monitormätningarna (se Trolldal 2019; Leifman och Trolldal, 2014a; 2014b). Tidigare har den oregistrerade konsumtionen beräknats för enstaka år, bland annat år 1996 när den stora så kallade KALK-undersökningen genomfördes. Den undersökningen lade grunden för den metod som idag används i Monitormätningarna (se Kühlhorn m.fl., 1999).

De beräknade mängderna oregistrerad alkohol, som beräknats med frågeundersökningarna, summeras därefter med de registrerade försäljningsvolymerna. Detta görs för att få en bild av svenskarnas totala alkoholkonsumtion. Den registrerade konsumtionen fångar upp den största delen av konsumtionen. Under 2018 uppgick den delen till 81,5 procent av den totala konsumtionen. För att kunna summera konsumtionen av olika alkoholdrycker med varandra, räknas alla volymer om till liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, det vill säga till antal liter hundraprocentig alkohol.

 

Här följer en kort redogörelse för utvecklingen av den totala alkoholkonsumtionen samt de registrerade och oregistrerade delarna i landet:

  • 1996 beräknades den totala alkoholkonsumtionen till 8,0 liter ren alkohol, per invånare 15 år och äldre.
  • Därefter skedde en kontinuerlig ökning fram till 2004, då konsumtionen uppgick till 10.6 liter, en ökning med 32 procent.
  • Sedan minskade den totala konsumtionen fram till 2012 då den uppgick till 9,1 liter, en minskning med 14 procent jämfört med 2004.
  • Mellan åren 2012 och 2013 ökade dock konsumtionen igen, till 9,7 liter.
  • Därefter har konsumtionen minskat och uppgick under 2018 till 8,8 liter. (Trolldal 2019; Leifman & Trolldal, 2014a; 2014b).

 Under tidsperioden 1950-2016 har den registrerade konsumtionen varierat relativt kraftigt. Som lägst låg den på 4,6 liter år 1951 och som högst år 1976 med 7,7 liter. Den höga siffran 1976 var resultatet av en kraftig försäljningsökning som pågått sedan 1960. Från 1976 fram till 1984 sjönk försäljningen med 22 procent. Därefter ökade försäljningen något men låg sedan på en relativt stabil nivå fram till slutet av 1990-talet då den sjönk något igen. År 1998 uppgick försäljningen till 5,8 liter. Därefter skedde en i det närmaste kontinuerlig ökning av försäljningen och år 2013 uppgick den till 7,3 liter. Det är en ökning med 26 procent från år 1998. De enda undantagen från denna kontinuerliga ökning var åren 2004 och 2005 då den registrerade försäljningen sjönk något (FoHM, 2012). Under åren 2014 till 2018 har den registrerade konsumtionen varit relativt stabil och uppgick år 2018 till 7,2 liter (Trolldal, 2019).

Historiskt sett har det inte varit vanligt med beräkningar av den oregistrerade delen av konsumtionen. I KALK-studien beräknades den oregistrerade delen av konsumtionen uppgå till 2,1 liter ren alkohol år 1996. Därefter mer än fördubblades den till 4,1 liter år 2004. Sedan skedde en kontinuerlig minskning fram till år 2012 då den uppgick till 1,9 liter. Mellan 2012 och 2013 skedde dock en ökning av den oregistrerade konsumtionen. Mellan åren 2014 och 2018 har denna del av konsumtionen sjunkit med 22 % och uppgick år 2018 till 1,63 liter (Trolldal, 2019).

När man tittar på dryckespreferenser, alltså hur stor andel av totalkonsumtionen som varje dryckessort (vin, sprit, öl) utgör, så kan man se att Sverige har gått från att vara ett utpräglat spritland till att bli ett land där vin är den dominerande drycken.  Så sent som 1980 svarade sprit för hälften av den totala konsumtionen (1950 var andelen över 70 %). År 2018 hade denna andel sjunkit till 19 procent. Vinandelen har under samma period ökat från ca 20 till 43 procent. Ölandelen låg 2018 på 37 procent (starköl: 32 %, folköl: 5 %). Även ölets andel har ökat, men inte i samma utsträckning som andelen vin. Det är starkölet som stått för denna ökning, samtidigt som folkölet minskat sin andel av totalkonsumtionen.

Källor:

Leifman H & Gustafsson N-K (2003). En skål för det nya millenniet. SoRAD, Stockholms universitet. Forskningsrapport nr. 11.
Kühlhorn E, Ramstedt M, Hibell B, Larsson S & Zetterberg H (1999). Alkoholkonsumtionen i Sverige under 1990-talet. Stockholm: Socialdepartementet.
Ramstedt M, Lindell A & Raninen J (2013a). Tal om alkohol – en statistisk årsrapport från Monitorprojektet. SoRAD. Stockholms universitet. Forskningsrapport nr. 67.
Ramstedt M, Hibell B, Trolldal B & Leifman H (2013b). Hur ska alkoholinförseln mätas? – en genomgång av tillgängliga indikatorer och ett förslag på en reviderad metod. I: Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi. Bilaga 2. Socialdepartementet, 2013.
Leifman H. och Trolldal B. (2014a) Hur mycket dricker svensken? – alkoholkonsumtionen i siffror 2001-2012. CAN, Rapport nummer 140.
Leifman H. och Trolldal B. (2014b) Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013. CAN, Rapport nummer 142.
FoHM, (2012) Alkoholstatistik 2012, Folkhälsomyndigheten.
Trolldal (2019) Alkoholkonsumtionen i Sverige 2018. CAN, Rapport nummer 184.

Svaret uppdaterat i april 2020

Hur många dricker riskabelt? 

Alkohol

Med riskbruk av alkohol menas konsumtion av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser. Det finns flera sätt att definiera och mäta riskbruk, både internationellt och i Sverige. Nedan ges en beskrivning av tre vanligt förekommande definitioner, samt en redovisning av hur förekomsten av riskbruk i befolkningen skiljer sig mellan dessa tre.

En definition av riskbruk är att dricka mer än 14 (män) respektive 9 (kvinnor) standardglas per vecka. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar ungefär 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit. Med denna definition (även benämnd ”högkonsumtion”) så dricker, enligt CAN:s Monitormätningar, uppskattningsvis lite drygt var tionde vuxen i Sverige alkohol i den omfattningen att de bedöms ha riskabla alkoholvanor. En högre andel män (13 procent) än kvinnor (9 procent) uppger sådana vanor.

Ett annat sätt att definiera riskbruk är att också ta hänsyn till dryckesmönster. Då beaktas även att intensivkonsumera alkohol minst en gång i månaden eller oftare. Riskbruk är då att antingen dricka mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än nio standardglas per vecka för kvinnor och/eller att intensivkonsumera alkohol minst en gång i månaden. Enligt denna definition är det enligt Monitormätningarna omkring 30 procent av befolkningen som har riskabla alkoholvanor. Även denna definition fångar in en högre andel män (38 procent) än kvinnor (22 procent).

Ett annat sätt att mäta riskkonsumtion av alkohol är med screening-instrumentet AUDIT-C. Detta mått används i den nationella folkhälsoenkäten som genomförs av Folkhälsomyndigheten. I den senaste redovisningen kan man se att 20 procent av männen och 13 procent av kvinnorna är riskkonsumenter av alkohol när man mäter med AUDIT-C.

Hur många som anses ha riskabla alkoholvanor varierar alltså beroende på vilken definition av riskbruk som används. Enligt de olika definitionerna ovan har mellan 10-30 procent av den vuxna befolkningen alkoholvanor som ger en påtagligt förhöjd risk för fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser. Det bör dock påpekas att som tumregel ökar risken för skador  gradvis med ökande konsumtion. Man kan inte ange någon tydlig gräns, där all alkoholkonsumtion under gränsen är helt riskfri.

Källor:

Guttormsson U (2019). Befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004–2018. Rapport 173. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm.

Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata,  Nationella folkhälsoenkäten, nationella och regionala resultat, Alkoholkonsumtion. Nedladdat 2020-05-13.

Allebeck P m.fl. (2018). Alkoholkonsumtion och risknivåer. Kunskapsunderlag och förslag till rekommendationer. Rapport 2018:1. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Svaret uppdaterat maj 2020

Hur många dör av alkohol i Sverige varje år?

Alkohol

Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker för år 2018, dog 1478 män och 463 kvinnor i någon alkoholrelaterad diagnos. Detta motsvarar 29,8  män och 8,9 kvinnor per 100 000 invånare. Alkoholrelaterad dödlighet är alltså mycket vanligare bland män än bland kvinnor. Med alkoholrelaterad dödlighet menas i detta fall dödsfall där alkoholdiagnos nämns på dödsorsaksintyget.. Statistiken bör dock tolkas med viss försiktighet, speciellt vid jämförelser med äldre statistik och i internationella jämförelser. 

Utöver de dödsfall som fångas upp av de direkta alkoholrelaterade diagnoserna tillkommer andra dödsfall som till exempel olyckor där alkohol kan haft betydelse. Den totala omfattningen av alkoholrelaterade dödsfall är därför svår att bedöma. Enligt en beräkning för år 2009 (Socialstyrelsen/Statens folkhälsoinstitut 2012) var det i Sverige drygt 4 500 dödsfall som hade ett konstaterat orsakssamband med alkoholkonsumtion. 

Källor:

Socialstyrelsen (2019). Statistik om dödsorsaker 2018 (artikelnummer 2019-9-6298), Bilaga – Tabeller – Statistik om dödsorsaker 2018. Tabell 8. 
Socialstyrelsen/Statens folkhälsoinstitut (2012). Folkhälsan i Sverige: årsrapport 2012. 

Svaret uppdaterat i april 2020

Hur många är alkoholberoende i Sverige?

Alkohol

Det finns många olika termer för att definiera en problematisk alkoholkonsumtion. Medicinska och samhällsvetenskapliga traditioner definierar det ofta på olika sätt. Gemensamt för de olika definitionerna är dock att begreppen avser personer som använder alkohol på ett sådant sätt att det påverkar deras hälsa eller sociala liv på ett negativt sätt.

Skattningarna nedan utgår ifrån den definition som ges i den diagnostiska manualen DSM-IV, som är ett internationellt vedertaget verktyg för att diagnostisera sjukdomar.

I en studie av den svenska vuxna befolkningen (17-84 år) var 4 procent alkoholberoende (3,1 procent av kvinnorna och 4,8 procent av männen). Det motsvarar omkring 310 000 personer som är alkoholberoende (Sundin mfl. 2018). Man bör dock ha i åtanke att det är så gott som omöjligt att beräkna exakt hur många som är beroende av alkohol, då det i flera studier framkommit att de med allvarligast problem är underrepresenterade i undersökningar av den allmänna befolkningen.

Källor:

Sundin, E., Landberg, J. & Ramstedt, M. (2018). Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak – en studie med fokus på beroende och problem från andras konsumtion i Sverige 2017. CAN-rapport nr 174.

Svaret uppdaterat april 2020

Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Europa?

Alkohol

De flesta vuxna européer konsumerar alkohol i någon omfattning. Andelen européer som druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna har uppmätts till 72 procent, med en större andel bland männen 83 % jämfört med bland kvinnorna 61 % (WHO 2019). Mängden alkohol som dricks, varierar stort mellan olika europeiska länder. Lägst konsumtion har uppmätts i de norra och södra delarna av Europa. Även sättet att dricka på skiljer sig mellan länder då berusningsdrickande har visat sig vara vanligare i Central- och Östeuropa (Anderson m.fl. 2012; WHO 2019).Är detta ointressant? Ta bort?

Enligt en tidigare rapport (WHO 2014) har det framkommit att av den registrerade alkoholen stod öl för den största delen, men att Europa skiljer sig från övriga WHO- regioner genom att 26 procent av försäljningen utgjordes av vin, vilket var betydligt mer än i övriga regioner.

Den europeiska skolundersökningen (ESPAD) genomförs vart fjärde år bland 15-16-åriga skolungdomar. Den senaste publicerade mätningen genomfördes 2015 och inkluderade 35 länder, däribland Sverige. I nästan samtliga länder uppgav mer än hälften av eleverna att de druckit alkohol minst en gång under sin livstid (Kraus m.fl. 2016). Sett till samtliga deltagande länder i Europa var det i genomsnittet på 80 procent som druckit alkohol någon gång, dock med stora variationer mellan länderna. Även att ha druckit sig berusad någon gång under de senaste 30 dagarna varierade mellan länderna, men med ett genomsnittet på 13 procent.

Källor:

Andersson P, Moller L & Galea G (2012). Alcohol in the European Union: Consumption, harm and policy approaches. WHO Regional Office for Europe.
Kraus L m.fl. (2016). ESPAD report 2015 – Results from the European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs. The ESPAD group. Lissabon: European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction.
Tillgänglig på Internet: http://www.espad.org/sites/espad.org/files/ESPAD_report_2015.pdf
WHO (2014). Global status on alcohol and health 2014. World Health Organization.
WHO (2019) Status report on alcohol consumption, harm and policy responses in 30 European countries 2019. World Health Organization.

 Svaret uppdaterat maj 2020

Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?

Alkohol

När en dricker alkohol tas den upp i blodet och transporteras till kroppens olika organ. Vid en graviditet går alkoholen, genom moderkakan, över till fostrets blodomlopp. Fostrets förmåga att bryta ned alkohol är mycket nedsatt och under de första veckorna av graviditeten saknas förmågan helt. Alkoholhalten i fostrets blod riskerar därför att bli ännu högre än i den gravida kvinnan.

Idag går det inte att slå fast exakt vilken effekt olika mängder alkohol har på fostret, men senare års forskning ger stöd för att redan små alkoholmängder kan påverka fostret. Graden av skador som kan uppstå hos fostret påverkas bland annat av en individuell känslighet för alkohol hos den som är gravid och fostret, samt hur mycket och när under graviditeten som alkoholen intas. Därför är rekommendationerna i Sverige, och många andra länder, att inte dricka alkohol alls under graviditeten.

Om fostret får i sig alkohol kan alla celler och organ påverkas. Hjärnan är särskilt sårbar. Den och nervsystemet utvecklas ända fram till födseln. Alkoholintag kan öka risken för missfall, att barnet föds för tidigt, får hämmad tillväxt, nedsatt intelligens, missbildningar och cancer. Tydliga missbildningar kan uppstå om den gravida personen har druckit stora mängder alkohol under en sammanhängande period tidigt i graviditeten. Ett barn som föds med tillväxthämning, typiska ansiktsförändringar och symptom från centrala nervsystemet får diagnosen FAS, Fetalt Alkoholsyndrom. Numera används ofta termen fetala alkoholspektrumstörningar (Fetal Alcohol Spectrum Disorder, FASD) för att beskriva det spektrum av skador som kan uppstå på foster som får i sig alkohol.

Mer information om alkohol och graviditet finns på 1177 Vårdguiden

Källor:

Statens folkhälsoinstitut (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Rapport (2009). Östersund: Sverige.

Andreasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, Holder H, Naimi T, Stockwell T (2020) Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa – ett gemensamt ansvar, Alkoholen och samhället 2020. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening, SFAM, SAFF, CERA & IOGT-NTO.

Göransson M och Magnusson Å (2012). Kvinnor och alkohol. Diagnos, riskbruk och beroende. Kina: Liber AB.

Svaret uppdaterat februari 2021

Varför får kvinnor högre promillehalt än män?

Alkohol

Om kvinnor och män dricker samma mängd alkohol får kvinnor högre promillehalt. Flera olika faktorer har betydelse för promillehalten. En faktor är att kvinnor ofta är mindre än män, vilket gör att de tål alkohol sämre eftersom alkoholen har en mindre kroppsvolym att fördela sig på. Men även om en man och en kvinna väger lika mycket, får kvinnan en högre promillehalt än mannen. En del av förklaringen ligger i att mannen har en lägre andel fettvävnad och högre andel vatten i kroppen. Eftersom alkohol är vattenlösligt blir koncentrationen lägre i mannens kropp. Kvinnor har dessutom mindre av det enzym som bryter ner alkohol, vilket gör att de inte bryter ner alkoholen lika effektivt.
Värt att notera är att även om kvinnor i genomsnitt får en högre promillehalt jämfört med en man om de dricker lika mycket alkohol, kan de individuella variationerna inom gruppen kvinnor respektive män vara stora.

Källa:

Göransson M och Magnusson Å (2012). Kvinnor och alkohol. Diagnos, riskbruk och beroende. Kina: Liber AB

Svaret uppdaterat maj 2020

Varför är det 20 år på Systemet men bara 18 på krogen? 

Alkohol

Många undrar varför åldersgränserna är olika på Systembolaget och krogen. På krogen sker drickandet under en viss kontroll. Enligt alkohollagen är det förbjudet att servera alkohol till en person som är märkbart påverkad. Det är inte heller tillåtet att ta med sig alkoholen ut från restaurangen. En annan orsak är att kompislangning, det vill säga kompisar som köper ut, är det vanligaste sättet för ungdomar att få tag på alkohol. Sänks åldersgränsen på Systembolaget till 18 år gör det därför att det blir lättare att få tag på alkohol, inte bara för 18- och 19-åringarna utan också för yngre ungdomar.

Källor:

Englund A (2019). Skolelevers drogvanor 2019. Rapport nr. 187. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Alkohollag (2010:1622). Regeringskansliets rättsdatabaser.

Svaret uppdaterat i april 2020

Vilket samband har alkohol och våld?

Alkohol

Enligt BRÅ:s Nationella trygghetsundersökning (NTU 2012) uppgav 74 procent av de intervjuade männen som utsatts för misshandel att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad. 53 procent svarade att de själva var påverkade av alkohol när misshandeln inträffade. För kvinnor var motsvarande siffror lägre: 51 respektive 20 procent. Att det är en så stor skillnad mellan män och kvinnor beror delvis på att misshandel mot kvinnor oftare sker i hemmet eller på arbetsplatser, medan män oftare utsätts för misshandel på allmän plats.

Lenke (1990) visade i tidsserieanalyser ett samband mellan alkoholförsäljning och våldsbrott. Det är känt att många som begår våldsbrott är påverkade av alkohol. Sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet är dock komplext. Länder med en hög alkoholkonsumtion behöver inte ha fler våldsbrott än länder med lägre alkoholkonsumtion, enligt Lenke. Det är även så att många våldsbrott begås utan alkohol, och de flesta tillfällen med alkoholkonsumtion leder inte till våld. Experiment har visat att människor påverkade av alkohol i högre grad tar till våld i situationer som är präglade av frustration och stress.

Även senare forskning pekar på ett samband mellan alkohol och våld (Norström & Pape, 2010). I en undersökning gjord på norska data konstateras att det finns ett signifikant samband mellan alkohol och våld, men att effekten av alkohol varierar om man tar hänsyn till personers våldsbenägenhet. Effekten av alkohol var störst bland dem som också var mest våldsbenägna. Även på samhällsnivå visar nyare forskning på ett samband mellan alkohol och våld. I en studie gjord i 18 norska städer kommer man fram till att varje extra timme öppet på krogen leder till en tydlig ökning av våldsbrotten (Norström & Rossow, 2012).

När det gäller att förstå våldsbrott är det värt att poängtera att alkohol inte är den enda förklaringen och att alkohol i huvudsak ska ses som en utlösande faktor.

Källor:

Lenke L (1990). Alcohol and criminal violence. Time series analyses in a comparative perspective. Stockholm: Almqvist and Wiksell International.
Norström T & Pape H (2010). Alcohol, suppressed anger and violence. Addiction, 105: 1580–1586.
Rossow I & Norström T (2012). The impact of small changes in bar closing hours on violence. The Norwegian experience from 18 cities. Addiction, 107: 530–537.
BRÅ (2012). Brottsutvecklingen i Sverige. Nationella Trygghetsundersökningen (NTU).

Svaret uppdaterat i april 2020