Dopning

Användning i Sverige

Enligt utredningen om kontroll av missbruksmedel återfinns dopningsmissbruk utanför idrotten exempelvis bland kroppsbyggare och våldsbrottslingar, liksom andra som använder medlen för att uppnå fysiska effekter^{2, 3, 4}.

För att få en uppfattning om olika företeelsers utbredning i samhället och i olika befolkningsgrupper är man oftast hänvisad till resultatet från frågeundersökningar. I de årliga nationella drogvaneundersökningarna bland skolungdom i årskurs 9 och gymnasiets år 2 svarar normalt ca 1–2 % av pojkarna och 0–1 % av flickorna att de prövat anabola androgena steroider någon gång⁵. Av den senaste nationella frågeundersökningen bland vuxna framkom att en knapp procent av männen och en knapp promille av kvinnorna i befolkningen 17– 84 år någon gång prövat anabola androgena steroider eller tillväxthormon. Ytterst få hade använt sådana substanser den senaste månaden⁶.

Majoriteten av de som använder AAS är män i åldern 18 – 34 år^{7, 8}. Att användarna främst är yngre män återspeglas även i exempelvis kriminalstatistiken, där närmare två tredjedelar av de dopningsmisstänkta är män under 30 år. Av samtliga misstänkta är ca 97 % män⁹. I jämförelse med narkotika är erfarenheter av anabola androgena steroider mindre vanligt enligt tillgängliga undersökningar. Däremot tycks många som prövat anabola androgena steroider ha en ökad benägenhet att också använda narkotika och läkemedel^{7, 8, 10, 11}.

Ruseffekter och skador

Preparaten är utvecklade bland annat för att ge muskeluppbyggande effekter med så liten förmanligande (androgen) effekt som möjligt^{10, 13,}. AAS förekommer både i tablett- och injektionsform, där injektionerna normalt tas intramuskulärt⁷. Inte sällan är preparaten illegalt tillverkade och insmugglade i landet, varför innehåll och kvalitet kan vara osäkert^{7, 8}.

Den primära anledningen till icke-medicinsk användning av AAS är att träning och kroppsbyggnad ska ge en ökad muskeluppbyggnad och kunna bedrivas intensivare¹². I sådana fall tas medlen under flera veckor i så kallade kurer och i avsevärt större doser än de som gäller i medicinska sammanhang. Några akuta ruseffekter förekommer inte^{8, 12}. Efter en viss tids användning kan ökad energi och sexdrift förekomma⁸. Rapporter om ökad aggressivitet, depression, minskad empatisk förmåga och andra psykiska effekter finns, även om orsakssambanden inte är helt klarlagda¹².

Anabola androgena steroider leder inte till akuta dödliga överdoser men många fysiska bieffekter av AAS-bruk rapporteras, allt ifrån svårare acne, impotens och fertilitetsproblem till allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar samt bröstkörtelsförstoring hos män (gynekomasti). Andra fysiska skador som kan uppstå i samband med användning av AAS är ökad risk för ledförslitningar och muskelbristningar vid intensiv träning. Kvinnor drabbas dessutom av förmanligande effekter i form av exempelvis djupare röstläge, klitoristillväxt och förändrad kroppsbehåring, förändringar som kan vara irreversibla^14,15,16. Hos tonåringar kan pubertetsutvecklingen avstanna i förtid, med kortare kroppslängd än förväntat som följd. Riskerna ökar vid intag av större mängder och om preparaten används en länge tid^{8, 12}.

Riskbruk och beroende

All icke-medicinsk användning av AAS är att betrakta som riskabel, inte minst eftersom preparaten kan vara tillverkade illegalt vilket kan medföra risker för biverkningar. Några tydliga tecken på att medlen är beroendeframkallande finns inte, även om man kan konstatera att personer väljer att använda dem trots uppenbara risker samt att vissa användare rapporterar depression, sömnsvårigheter och aptitnedsättning när de upphör med sin användning¹¹. Dessa psykiska tillstånd, hos män, kan sammanhänga med att kroppens egna testosteronproduktion rubbas under användningen av AAS och innan denna normaliserats uppstår tillstånd av depression och energilöshet¹⁷.

Även om det inte är klarlagt i vilken grad AAS kan vara beroendeframkallande, finns tecken som pekar på att AAS trots allt interagerar med hjärnans belöningssystem^{10, 12}. Att många av de som använder AAS-preparat i större omfattning också tenderar att använda andra läkemedel och narkotika komplicerar bilden¹⁷. I Sverige idag föreligger det generellt sett en brist på kunskap i att kliniskt utreda och behandla patienter med dopningsproblematik. Personer med dopningsproblematik har oftast ett behov av vård och stöd från flera olika discipliner tex endokrinologi, psykiatri, kardiologi, dermatologi och ortopedi och sammanfattningsvis är ett multidisciplinärt förhållningssätt nödvändigt för en god följsamhet och resultat i utredningen och behandlingen^18,19. I dagsläget saknas data för utvecklingen av skadlig användning, missbruk och beroende av dopningsmedel i Sverige²⁰.

Politik och lagstiftning

Sverige har en samlad strategi för att förebygga användandet av alkohol, narkotika, dopning och tobak för perioden 2016–2020: ANDT-strategin²¹. Ett av de övergripande målen för strategin är ett samhälle fritt från dopning. Utvecklingen bevakas bland annat med hjälp av en serie indikatorer som följs upp av Folkhälsomyndigheten.
År 1992 trädde Dopningslagen i kraft²². Lagen reglerar hantering och bruk av syntetiska anabola androgena steroider, testosteron och dess derivat, tillväxthormon och kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron samt dess derivat eller av tillväxthormon. Såväl bruk, innehav, försäljning, tillverkning och smuggling är förbjudet. I likhet med narkotika är all hantering som inte gäller medicinska eller vetenskapliga ändamål straffbelagt, vilket även innefattar själva bruket. Maxstraffet för grovt dopningsbrott är sex års fängelse. På Folkhälsomyndighetens hemsida finns en förteckning över vilka substanser som anses vara dopningsmedel enligt Dopningslagen²³. Smuggling av förbjudna dopningsmedel regleras enligt Lag om straff för smuggling²⁴.

Senast reviderad av Charlotta Rehnman Wigstad

Faktagranskad av Annica Börjesson, Dopingjouren

Senast reviderad: 2020-05-21