FAKTA OM: ALKOHOL

Alkohol är det vanligaste berusningsmedlet i Sverige, liksom i andra västländer. Närmare 80 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har druckit alkohol under de senaste 30 dagarna. Sveriges alkoholpolitik går främst ut på att begränsa alkoholens negativa konsekvenser genom att hålla nere den totala konsumtionen av alkohol med hjälp av alkoholskatter och begränsad tillgänglighet.

Användning i Sverige 

Vi dricker i genomsnitt drygt nio liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre i Sverige (1). Detta är lägre än genomsnittet för Europa (2). Tidigare var Sverige ett land med betydande spritkonsumtion. Detta har förändrats och idag är istället vin den vanligaste alkoholdrycken (3). En annan tydlig trend är att alkoholkonsumtionen sjunkit betydligt bland tonåringar under 2000-talet (4).

Konsumtionen är inte jämnt fördelad i befolkningen. Som tumregel kan man säga att den tiondel av befolkningen som dricker mest står för ungefär hälften av den totala alkoholkonsumtionen. Jämför man olika grupper framgår att män dricker mer än dubbelt så mycket som kvinnor, att unga vuxna berusningsdricker mer än äldre liksom att konsumtionen är förhöjd i storstadsregioner (3). I ett längre tidsperspektiv är dagens skillnader mellan kön och åldersgrupper dock mindre än för till exempel tjugo år sedan (5).

Ruseffekter och skador

Alkohol tas upp av mage och tunntarm och transporteras via blodet till bland annat hjärnan. Det kan leda till känslor av välbehag, avslappning och ångestlindring liksom aggressivitet, trötthet och illamående. Effekterna av alkoholpåverkan varierar med mängd samt mellan individer och situationer. Exempelvis har kroppsstorleken betydelse. Att dricka på fastande mage eller att snabbt dricka större mängder leder till kraftigare berusning och vid konsumtion av stora mängder kan dödsfall inträffa till följd av alkoholförgiftning (6).

Känsligheten för alkohol ökar med stigande ålder, bland annat på grund av ändrad ämnesomsättning (7). Eftersom kvinnor i allmänhet väger mindre och har mindre mängd vatten per kilo kroppsvikt än män, blir en kvinna genomsnittligt mer berusad om hon dricker samma mängd alkohol som en man. Det varierar hur länge alkoholen stannar kvar i kroppen hos olika personer men en tumregel är att man förbränner 0,1 gram alkohol per kilo kroppsvikt och timme. Förbränningen kan inte påskyndas genom bastubad, motion eller liknande (8). Alkohol förbränns huvudsakligen av levern, och samtidigt bruk av exempelvis läkemedel innehållande paracetamol innebär en extra belastning (9).

Alkohol kan ge upphov till skador på både kort och lång sikt. En akut effekt kan vara olyckor till följd av berusning. Ett annat exempel där alkohol kan vara en bidragande faktor är våldssituationer. Beroende eller organskador som skrumplever är exempel på långsiktiga skador. Alkohol kan orsaka ett stort antal sjukdomstillstånd och årligen vårdas i Sverige närmare 30 000 personer på grund av en alkoholrelaterad orsak medan nästan 2 000 avlider med någon alkoholrelaterad diagnos (5).

En beräkning från år 2010 pekar på att alkohol orsakade en förlust av 84 000 friska levnadsår i Sverige (s.k. DALYs). Detta är mer än dubbelt så högt jämfört med narkotika, men hälften så högt som för tobak, och sätter alkohol på en åttonde plats av de tio riskfaktorer som orsaker mest sjukdomsbörda (10). Tre fjärdedelar av de förlorade friska levnadsåren drabbar männen.

Även omgivningen kan drabbas av en individs alkoholkonsumtion, exempelvis genom trafikolyckor, sjukfrånvaro eller att någon i omgivningen dricker okontrollerat. I en frågeundersökning från 2013 svarade 15 procent av svenskarna att de upplevt negativ påverkan av att någon i deras närhet druckit för mycket alkohol under senaste året. I synnerhet yngre kvinnor rapporterade negativa konsekvenser av andras drickande (11).

Riskbruk, missbruk och beroende

Det finns olika metoder och definitioner för att mäta hur många som dricker alkohol på ett problematiskt sätt. Alkoholberoende mäts ofta med diagnosmanualen DSM-IV. En undersökning från 2013 uppskattar att ca fyra procent av svenskarna uppfyllde beroendekriterierna i denna manual, vilket motsvarar drygt 300 000 personer. Undersökningen visar också att om man även räknar in dem som uppfyller kriterierna för missbruk så skulle totalt sex procent i befolkningen ha angett tecken på missbruk eller beroende av alkohol under de senaste 12 månaderna. Det är vanligare att män rapporterar sådana problem jämfört med kvinnor (11).

Vad som utgör riskabel alkoholkonsumtion kan variera mellan individer och situationer. De flesta håller exempelvis med om att man inte ska dricka alkohol under uppväxten, under graviditet, i trafiken eller i arbetslivet. Ibland talas det om riskbruk och då avses konsumtionsmönster som medför en risk för att skador kan uppstå för den som dricker. Definitionen på riskbruk varierar i olika undersökningar och länder, men en tillämpning av AUDIT-C indikerar att 16 procent av den vuxna svenska befolkningen uppvisade ett riskbruk år 2014. För kvinnor var andelen 13 procent och för män 19 procent (12).

Politik och lagstiftning

Sverige har en samlad strategi för att förebygga användandet av alkohol, narkotika, dopning och tobak för perioden 2016–2020: ANDT-strategin (13). En grundtanke med svensk alkoholpolitik är att man kan begränsa omfattningen av alkoholskador i befolkningen genom att hålla nere den totala alkoholkonsumtionen, i linje med den så kallade totalkonsumtionsmodellen. I syfte att begränsa totalkonsumtionen av alkohol tillämpas därför generella åtgärder som exempelvis punktskatter, åldersgränser samt ett detaljhandelsmonopol – Systembolaget – med begränsade öppettider och antal försäljningsställen.

Lagstiftningen reglerar tillverkning, marknadsföring och införsel eller import av alkoholdrycker och handel med sådana varor. Sverige har 18 års åldersgräns för att köpa folköl i butiker och för servering av alkohol på restaurang. Restauranger måste ha tillstånd av länsstyrelsen för att få servera alkohol. För köp i Systembolagets butiker är åldersgränsen 20 år. Det är förbjudet att sälja eller servera alkohol till den som är märkbart berusad. Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille alkohol i blodet och för grovt rattfylleri vid 1,0 promille. Varje kommun bestämmer om det ska vara förbjudet eller tillåtet att dricka alkohol i olika offentliga miljöer och sköter tillstånden för restaurangservering.

 

Referenser:
(1) Trolldal B och Leifman H (2015). Hur mycket dricker svensken? CAN-rapport 152.
(2) WHO (2014) Global status on alcohol and health 2014. World Health Organization Andersson P, Moller L & Galea G (2012). Alcohol in the European Union: Consumption, harm and policy approaches. WHO Regional Office for Europe.
(3) Raninen J (2015). Ingen dricker som Svensson. CAN-rapport 153.
(4) Skolelevers drogvanor 2014. Rapport 146. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
(5) CAN (2014). Drogutvecklingen i Sverige 2014. Rapport 144. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
(6) Kuhn C. m. fl. (2014). Buzzed : the straight facts about the most used and abused drugs from alcohol to ecstasy. New York : W.W. Norton & Company.
(7) Statens Folkhälsoinstitut (2012). Alkohol och äldre.
(8) Andréasson R. och Wayne J. (1999). Alkohol och trafikbrott: en uppgift för rättskemin. Stockholm: Rättsmedicinalverket.
(9) Vårdguiden, www.1177.se. Nedladdat 2015-21-07.
(10) Agardh E. m.fl. (2014). Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och to-baksrökning? – Kartläggning utifrån ”DALY-metoden” 1990–2010. Institutionen för folkhälsovetenskap. Stockholm: Karolinska Institutet.
(11) Ramstedt m.fl. (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013. Rapport nr. 55. Stockholm: STAD.
(12) Hälsa på lika villkor. Alkoholvanor – nationella resultat och tidsserier 2014. Folkhälsomyndigheten.
(13) Regeringens skrivelse 2015/16:86. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020. Stockholm: Socialdepartementet.