Tobak består av torkade blad från tobaksplantan. I tobaken finns ämnet nikotin, som stimulerar hjärta och blodcirkulation och som är mycket beroendeframkallande. I Sverige består tobaksanvändningen främst av cigaretter och snus. Tobakskonsumtionen orsakar stora hälsoproblem hos befolkningen och är en av de främsta påverkansbara hälsoriskerna i Europa.
Enligt uppskattningar som gjordes i Stockholms län 2015, står tobaksrökningen för 7 procent av den totala sjukdomsbördan1,2. De samhällsekonomiska kostnaderna som tobaksanvändningen medför är omfattande3.
Andelen som röker varje dag har minskat under en lång tid. Sedan 2003 har andelen dagligrökare halverats och idag är det knappt en tiondel av befolkningen (17-84 år) som röker dagligen4. Till skillnad från dagligrökningen, har andelen som röker då och då i stort sett varit oförändrad sedan 1990-talets början5. Det är omkring 7 procent som röker då och då. Sammanlagt är det omkring 15 procent av Sveriges befolkning som röker4.
I jämförelse med andra EU-länder har Sverige den lägsta andelen dagligrökare, men till skillnad från andra EU-länder är snusförsäljning tillåten i Sverige. Om de dagliga rökarna läggs ihop med de dagliga snusarna ligger den dagliga tobaksanvändningen i Sverige närmare genomsnittet i Europa5,6.
Vid jämförelser mellan olika grupper har dagligrökning varit något vanligare bland kvinnor än bland män i Sverige sedan 1990-talet, vilket är ovanligt ur ett internationellt perspektiv5. Men i och med att rökningen har minskat mest bland kvinnor har könsskillnaderna jämnats ut4. Det är vanligast att unga vuxna röker (17-29 år), där den sporadiska rökningen är särskilt vanlig. Däremot konsumeras den största mängden cigaretter av rökare i åldrarna 50-64 år, som i huvudsak utgörs av dagliga användare. Dagligrökning är också vanligare bland personer med förgymnasial utbildning än bland personer med längre utbildning7.
Andelen som snusar har legat på en förhållandevis stabil nivå sedan 2007, då detta började mätas i Monitormätningarna4. Användandet minskade något åren 2007–2011, men har därefter ökat och ligger numera på ungefär samma nivå som i början på mätperioden. Omkring 12 procent av befolkningen (17-84 år) är dagliga snusare och 3 procent sporadiska snusare.
Snusning är klart vanligare bland män (omkring fyra gånger så vanligt) och bland gruppen unga vuxna (17-29 år)4. Till skillnad från rökning syns inte samma tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper7. Det är något vanligare att personer med gymnasial utbildning snusar dagligen jämfört med personer med för- eller eftergymnasial utbildning.
Cigaretter och snus innehåller bland annat nikotin som stimulerar hjärta och blodcirkulation8. När en person får i sig nikotin kan den därför få en förhöjd uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Många personer rapporterar också att nikotin kan ha en lugnande och ångestdämpande effekt. Koncentrationen av nikotin i lungor, blod och hjärna är som högst fram till ungefär tio minuter efter rökningen. Efter omkring 20 minuter är koncentrationen halverad. Vid snusning tar det längre tid för nikotinet att nå hjärnan, men det finns också kvar i blodet under en längre tid än vid rökning9.
Förutom nikotin innehåller cigarettröken många andra ämnen som påverkar kroppen. Sammanlagt innehåller cigarettrök drygt 7000 kemikalier, varav minst 250 är giftiga och 69 av dem kända för att orsaka cancer10. Tobaksrökning har identifierats som en riskfaktor för minst 28 sjukdomar, som till exempel lungcancer och andra cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar och infektioner i andningsorganen såsom kol med mera. Med detta som grund beräknades tobaksrökningen i Sverige år 2010, kosta befolkningen omkring 191 000 friska levnadsår1. Tobaksrökning kan också minska möjligheten att bli gravid och vid graviditet orsaka skador på foster11.
Utöver de omfattande hälsomässiga skador som drabbar rökarna själva, beräknas 1,2 miljoner personer världen över dö i förtid varje år på grund av så kallad passiv rökning10. Baserat på befolkningsundersökningar uppger omkring en tiondel av Sveriges befolkning att de påverkats negativt av rökning hos en person som finns i deras liv12. Barn och vuxna som arbetar på tobaksplantager drabbas också av nikotinförgiftning och andra hälsomässiga skador9. Tobaken orsakar även skador både på miljö och samhälle i de länder där tobaksprodukter framställs och produceras13.
Hälsoeffekterna av snusning är inte lika tydligt fastställda som hälsoeffekterna av rökning. En systematisk litteraturöversikt som norska Folkehelseinstituttet publicerade 2014 visade dock att det finns ett samband mellan högkonsumtion av snus (5 dosor eller mer i veckan) och typ 2 diabetes, samt en ökad risk att dö efter en hjärtinfarkt eller stroke14. Ett visst samband fanns även mellan snusning och cancer i bukspottkörteln, matstrupen och munhålan.
Eftersom tobaksrök innehåller en stor mängd giftiga ämnen, är all rökning riskabel för hälsan och nikotinet är starkt beroendeframkallande. För att mäta hur omfattande tobaksberoendet är i befolkningen, finns olika definitioner och metoder. I en undersökning från 2017 mättes tobaksberoendet i Sverige enligt kriterierna för Cigarette Dependence Scale (CSD-12), som består av 12 frågor12. I Sverige uppfyllde omkring två procent av befolkningen kriterierna för cigarettberoende, vilket motsvarar cirka 150 000 personer. Andelen med snusberoende uppmättes till 5 procent och motsvarar cirka 370 000 personer.
Det övergripande målet för den svenska tobakspolitiken är att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak15. En minskad tobaksanvändning beskrivs, av regeringen, som ett viktigt mål för den svenska folkhälsopolitiken.
Under 2016 anpassades tobaksregleringen i Sverige till EU:s tobaksdirektiv, vilket bland annat innebar att hälsovarningarna på tobaksförpackningarna skulle göras större och omfatta en varningsbild, samt att cigaretter och rulltobak med karakteristisk smak förbjöds16.
Många generella åtgärder tillämpas för att begränsa användningen av tobak. Den svenska tobakslagen förbjuder till exempel försäljning av tobak till personer under 18 år och det är förbjudet att röka på bland annat skolgårdar och restauranger17. I samband med att den nya lagen om tobak och liknande produkter trädde i kraft år 2019, utökades rökförbudet till att även gälla bland annat uteserveringar, entréer och perronger. I den nya lagen inkluderas också e-cigaretter och andra tobaksliknande produkter. Alla tobaksprodukter ska förses med varningstexter och tobakslagen reglerar marknadsföringen av tobak. Sverige har även skrivit under WHO:s tobakskonvention18.
Sveriges regering har under 2016 också ställt sig bakom opinionssatsningen Tobacco Endgame som syftar till att mindre än 5 procent av Sveriges befolkning röka dagligen år 2025 och att rökning inte ska utgöra ett dominerande folkhälsoproblem19.
Senast reviderad av Martina Zetterqvist, CAN
Faktagranskad av: Tove Sohlberg, Stockholms universitet
Senast reviderad: 2020-05-25Referenser
1. Agardh E. m.fl. (2014). Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och to-baksrökning? – Kartläggning utifrån ”DALY-metoden” 1990–2010. Institutionen för folkhälsovetenskap. Stockholm: Karolinska Institutet.
2. Agardh E. m.fl. (2017). Sjukdomsbörda och riskfaktorer i Stockholms län 1990 och 2015. Resultat från den globala sjukdomsbördestudien (GBD). Stockholm: Karolinska institutet/Stockholms läns landsting, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin; 2017.
3. Andersson E, Toresson Grip E, Norrlid H & Fridhammar A (2017). Samhällskostnaden för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige. IHE Rapport 2017:4, IHE: Lund, Sverige.
4. Zetterqvist, M. & Ramstedt, M. (2019). Tobaksvanor i Sverige 2003–2018. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
5. CAN (2019). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Tabell 85 & 91. Specialbeställd tabell från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
6. Special Eurobarometer 458. Attitudes of europeans towards tobacco and electronic cigarettes report. European Union, 2017. doi:10.2875/245123.
7. Folkhälsomyndigheten (2020). Bruk av cigaretter, snus och e-cigaretter i den vuxna befolkningen. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/tobak/utvecklingen-av-bruket/bruk-av-cigaretter-snus-och-e-cigaretter-i-den-vuxna-befolkningen/ 2020-05-11.
8. Kuhn C. m. fl. (2014). Buzzed : the straight facts about the most used and abused drugs from alcohol to ecstasy. New York : W.W. Norton & Company.
9. Benowitz NL, Porchet H, Sheiner L & Jacob P. (1988). Nicotine absorption and cardiovascular effects with smokeless tobacco use: comparison with cigarettes and nicotine gum. Clin Pharmacol Ther. 1988;44(1):23–28.
10. WHO (2019). Tobacco Fact sheet. Hämtad från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/tobacco 2020-05-11.
11. U.S. Department of Health and Human Services (2020). Smoking Cessation. A Report of the Surgeon General. Atlanta, GA: U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health, 2020.
12. Sundin, E., Landberg, J. & Ramstedt, M. (2018). Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak – en studie med focus på beroende och problem från andras konsumtion i Sverige 2017. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
13. Drope J. m.fl. (2018). The Tobacco Atlas. Atlanta: American Cancer Society and Vital Strategies.
14. Folkehelseinstituttet (2014). Helserisiko ved bruk av snus. Folkehelseinstituttet; 2014.
15. Sveriges Riksdag (2016). En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020. Regeringens skrivelse 2015/16:86.
16. 2015/16:82. Regeringens proposition. Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet – genomförandet av EU::s tobaksproduktdirektiv.
17. SFS 2018:2088. Lag om tobak och liknande produkter. Stockholm: Socialdepartementet.
18. World Health Organization (2003). Framework Convention on Tobacco Control. World Health Assembly Resolution 56. 1, May 21, 2003.
19. Motion till riksdagen 2017/2018:2626. Rökfritt Sverige 2025.
Har tobaksanvändningen ökat eller minskat?
Den huvudsakliga tobaksanvändningen i Sverige utgörs av användning av cigaretter och snus. Såväl i den vuxna, som i den yngre delen av den svenska befolkningen, har användningen av cigaretter minskat kraftigt under 2000-talet. Även snusningen har minskat i den yngre delen av befolkningen medan den har legat på en mer jämn nivå bland vuxna.
Den dagliga rökningen har minskat ända sedan 1970-talet. Bara sedan 2000-talets början har dagligrökningen halverats. När rökningen började studeras i Monitormätningarna år 2003 var det omkring 16 procent av befolkningen som var dagligrökare. Idag är det omkring 8 procent.
Däremot har utvecklingen av den så kallade sporadiska rökningen (exempelvis ”feströkning”) i befolkningen varit slående stabil under hela perioden som sporadisk rökning har studerats, det vill säga under närmare tre decenniers (SCB). Enligt Monitormätningarna var omkring 6 procent sporadiska rökare år 2018. Omkring 15 procent av Sveriges befolkning 17–84 år röker i någon utsträckning.
I CAN:s årliga skolundersökning studeras droganvändningen bland skolelever. Under de senaste åren har andelen rökare i årskurs 9 legat på de lägsta nivåerna som uppmätts sedan tobakskonsumtion i årskurs 9 började studeras (40 år). Bland niondeklassarna är det både andelen elever som röker varje dag eller nästan varje dag (så kallade frekventa rökare) och andelen sporadiska rökare som minskat under 2000-talet. Andelen dagliga eller nästan dagliga rökare har minskat från att ligga på en nivå runt 12 procent år 2000 till att år 2018 omfatta runt 4 procent av niorna. Andelen sporadiska rökare har minskat från att ligga på en nivå runt 21 procent år 2000 till cirka 7 procent år 2018.
Även bland eleverna i gymnasiets år 2 har rökningen minskat, men främst under de senaste åren. Till skillnad från niondeklassarna är det endast den frekventa rökningen som har minskat medan den sporadiska rökningen har varit oförändrad (på omkring 17 procent). Den dagliga eller nästan dagliga användningen har minskat från 13 procent år 2012 till omkring 6 procent år 2018.
Omkring 12 procent av befolkningen (17-84 år) var dagliga snusare år 2018 och 3 procent snusade sporadiskt enligt Monitormätningarna. Till skillnad från rökningen i befolkningen, har snusningen inte studerats lika kontinuerligt. Snusningen minskade något åren 2007-2011, men har under de senaste åren ökat och ligger numera på samma nivå som för 10 år sedan. Ökningen har skett både bland män och kvinnor.
Även snusningen har under 2000-talet minskat bland landets niondeklassare, även om nedgången på senare år ser ut att ha avstannat. År 2000 snusade omkring 9 procent av niondeklassarna dagligen eller nästan dagligen och ytterligare 6 procent snusade sporadiskt. År 2017 var det 4 procent som snusade dagligen eller nästan dagligen och ytterligare 3 procent som snusade sporadiskt.
Andelen snusare bland eleverna i gymnasiets år 2 har också minskat något under 2000-talet, men på senare år legat på en tämligen stabil nivå även bland gymnasieleverna. 2004, då gymnasieeleverna började studeras, var det omkring 13 procent som var dagliga- eller nästan dagliga snusare och ytterligare 6 procent sporadiska snusare. År 2018 var det omkring 9 procent av eleverna i gymnasiet år 2 som var dagliga- eller nästan dagliga snusare och ytterligare 6 procent var sporadiska snusare.
Främst är det alltså tobaksanvändningen i form av rökning som minskat i Sverige under 2000-talet, medan snusningen legat på en förhållandevis stabil nivå. Bland skolelever har det också i viss mån minskat. Den sammanlagda tobaksanvändningen (rökning och snusning) har minskat något under 2000-talet. Snusningen har alltså inte ökat i den utsträckningen som rökandet har minskat. 2018 var det sammanlagt omkring en fjärdedel av befolkningen (26 procent) som var tobaksanvändare i Monitormätningarna. I CAN:s undersökning av skolelever var det år 2018 omkring 14 procent av niondeklassarna som rökte och/eller snusade, och bland eleverna i gymnasiets år 2 var det 29 procent.
CAN (2019). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Rapport nr. 180. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
SCB, ULF/SILC, 2016.
SCB, ULF/SILC, 1980-2007.
Folkhälsomyndigheten (2016) Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
Zetterqvist, M. (red.) (2018). Skolelevers drogvanor 2018. Rapport 178. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Zetterqvist, M. & Ramstedt, M. (2019). Tobaksvanor i Sverige 2003–2018. Rapport 183. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Elektronisk källa: alkoholochnarkotika.se/tobak/sporadisk-rokning-och-fragans-betydelse/ nedladdad 2018-01-15.
Svaret uppdaterat april 2020
Vad är e-cigaretter och hur vanligt är det?
En e-cigarett (elektronisk cigarett) är en tobaksliknande produkt. Vanligtvis består den av en metallhylsa med en kammare som kan laddas med en vätska eller en ampull med smakämnen. Ofta innehåller vätskan också nikotin i olika halter. När e-cigaretten används värms vätskan upp med hjälp av ström från ett batteri och ånga bildas som man sedan andas in (Läkemedelsverket, 2016).
Sedan år 2017 tillfrågas den vuxna befolkningen i Monitormätningarna om de använt e-cigaretter. Sammanlagt har knappt 2 % av befolkningen i Sverige använt e-cigaretter under de senaste 30 dagarna, varav en tredjedel har gjort det dagligen. Det var vanligast bland män, samt i åldersgruppen 17-29 år. Det var även betydligt vanligare att ha använt e-cigaretter bland dem som är rökare av vanliga cigaretter.
Bland ungdomar är det vanligare att ha använt e-cigaretter. I 2018 års undersökning av skolelevers drogvanor svarade 32 % av eleverna i årskurs 9 att de någon gång använt e-cigaretter och i gymnasiets år 2 var det 41 % som gjort det. Man har ställt frågor om detta i skolundersökningen sedan 2014 och sen dess har andelen användare ökat. I årskurs 9 har andelen användare av e-cigaretter ökat med 9 procentenheter mellan år 2014 och 2018 och med 17 procentenheter i gymnasiet. Majoriteten av de som har använt e-cigaretter har endast provat det någon gång, medan 1 % i båda årskurserna gör det dagligen eller nästan dagligen. Precis som i den vuxna befolkningen var det vanligare att elever som rökte hade provat e-cigaretter, än att elever som inte rökte hade gjort detsamma. I 2014 års skolundersökning framgår det att den vanligaste anledningen till att ha provat e-cigaretter är nyfikenhet (Henriksson, 2014).
Sedan e-cigaretterna börjat etablera sig på marknaden har de beskrivits som ett bra alternativ för vuxna rökare som vill sluta med cigaretter. Samtidigt har etableringen väckt oro – en oro för att användning av e-cigaretter kan leda till att rökvanor av vanliga cigaretter snarare etableras än avslutas. Inte minst bland unga icke-rökare då det tidigare heller inte funnits några åldersrestriktioner vid försäljning av e-cigaretter.
Eftersom det handlar om ett förhållandevis nytt fenomen har det dessutom varit okänt vilka hälsokonsekvenser långvarig användning av e-cigaretter kan ge (Hajek m.fl. 2014, Vardavas m.fl. 2013). Nya studier på området har emellertid gjorts och i dessa befaras användning av e-cigaretter vara mer skadliga än vad man tidigare trott (Sundar, m.fl. 2016, Rouabhia, m.fl. 2016).
Sedan den 1 juli 2017 har det i Sverige blivit förbjudet att sälja e-cigaretter till personer under 18 år (SFS 2017:425).
Hajek P, Etter J-F, Benowitz N, Eissenberg T & McRobbie H (2014). Electronic cigarettes: review of use, content, safety, effects on smokers and potential for harm and benefit. Addiction, add.12659.
Henriksson, C. (2014). Tobak I: Skolelevers drogvanor 2014. Englund, A. (red.). Rapport nr. 146. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Zetterqvist, M. & Ramstedt, M. (2019). Tobaksvanor i Sverige 2003–2018. Rapport 183. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Zetterqvist, M. (red.) (2018). Skolelevers drogvanor 2018. Rapport 178. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Läkemedelsverket (2016). Information från Läkemedelsverket.
Rouabhia, M., Park, H., Semlali, A., Zakrzewski, A., Chmielewski, W. & Chakir, J. (2016). E-cigarette Vapor Inducec an Apoptotic Response in Human Gingival Epithelial Cells Through the Caspase-3 Pathway. Journal of Cellular Physiology. Volume 232, Issue 6, June 2017, pg 1539-1547.
Sundar, I., Javed, F., Romanos, G. & Rahman, I. (2016). E-cigarettes and flavorings induce inflammatory and pro-senescence responses in oral epithelial cells and periodontal fibroblasts. Oncotarget. 2016; 7:77196-77204.
Vardavas C, Filippidis F & Agaku I (2013). Determinants and prevalence of e-cigarette use throughout the European Union: a secondary analysis of 26 566 youth and adults from 27 Countries. Tobacco Control 2013-05-13.
Svaret uppdaterat april 2020
Vilka är det som röker och snusar?
För ett drygt halvsekel sedan var rökning vanligast i de mer bemedlade samhällsklasserna. Det var också betydlig vanligare bland män än bland kvinnor. Mot slutet av 40-talet rökte hälften av männen i Sverige regelbundet, medan färre än var 10:e kvinna gjorde det. Under 60-talet hade könen närmat sig varandra men fortfarande var det dubbelt så många män som kvinnor som rökte regelbundet (49 respektive 23 procent). Vid 80-talets början rökte 36 procent av männen och 29 procent av kvinnorna i landet (16–84 år). Därefter har rökningen kontinuerlig minskat, i synnerhet bland männen. Från1990-talets första år var det länge fler kvinnor än män som rökte, något som är relativt ovanligt i ett internationellt perspektiv. På senare år har skillnaden i andelen rökare bland män och kvinnor i stort sett försvunnit.
I dag röker uppemot var tionde person i Sverige på daglig basis. Dagligrökning är numera ungefär lika vanligt bland män som bland kvinnor. 2018 var det omkring 8 procent av såväl kvinnorna som männen i befolkningen (17–84 år) som rökte dagligen. Beträffande snusning, var skillnaderna mellan könen däremot desto större. Medan 21 procent av männen snusade på daglig basis år 2018 var motsvarande andel 4 procent bland kvinnorna, enligt Monitormätningarna.
Den sammanlagda andelen tobaksanvändare (de som rökt, snusat eller gjort både och under de senaste 30 dagarna) låg 2018 på 26 procent, vilket med andra ord motsvarade ungefär var fjärde person i befolkningen (17–84 år). Skillnaden var dock stor om männen och kvinnorna studerades för sig. Eftersom männen snusade i så mycket större utsträckning än kvinnorna, var andelen tobaksanvändare nästan dubbelt så hög bland männen (33 %) som bland kvinnorna (18 %).
Vad gäller åldern på dem som röker och/eller snusar var den högsta andelen tobaksanvändare år 2018 i den yngsta åldersgruppen 17–29 år. Jämfört med övriga åldersgrupper, var framförallt den sporadiska användningen (så kallad feströkning/snusning) särskilt stor bland unga vuxna. Däremot konsumeras den största mängden cigaretter och snus av rökare/snusare i åldrarna 50–64 år, som i huvudsak utgörs av dagliga användare.
Vad gäller tobaksanvändning i olika samhällsgrupper så är andelen dagligrökare numera, i motsats till hur det såg ut för drygt ett halvsekel sedan, högre i ekonomiskt utsatta grupper och bland personer med kortare utbildning. Däremot går motsvarande skillnader inte att se när det gäller sporadisk rökning. Andelen sporadiska rökare är ungefär lika stor i mer bemedlade och utbildade samhällsgrupper, som i mindre bemedlade och utbildade grupper i samhället.
Några tydliga socioekonomiska skillnader syns heller inte när det gäller snusning. I den jämförelsevis lilla gruppen av kvinnor som snusar dagligen, är det visserligen vanligare att påträffa arbetarkvinnor än tjänstemän, men när det kommer till utbildning är det tvärtom vanligare att kvinnor med gymnasial- eller eftergymnasial utbildning snusar dagligen, jämfört med kvinnor som har förgymnasial utbildning. Som ovan nämnts utgör kvinnorna dessutom en förhållande liten del av den totala gruppen dagligsnusare i landet.
Ensamstående personer är i större utsträckning dagliga tobaksbrukare än sammanboende personer. Det är också vanligare att personer med barn i hushållet använder tobak på daglig basis, än att personer utan barn i hushållet gör detsamma. Det är något som kan vara viktigt att känna till i förhållande till ungas tobaksanvändning, eftersom det är vanligare att barn som har föräldrar som använder tobak också själva gör det, än att barn som inte har tobaksanvändande föräldrar gör det.
Det är vanligare bland personer med utländsk bakgrund att röka dagligen, än bland personer med svensk bakgrund. Då det gäller snus är förhållandet däremot det omvända och sammanlagt är andelen dagliga tobaksanvändare omkring densamma bland personer med svensk bakgrund som bland personer med utländsk bakgrund.
CAN (2017). Drogutvecklingen i Sverige 2017. Rapport 164. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Folkhälsomyndigheten (2016). Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
Henriksson C (2013). Betydelsen av föräldrars förhållande till tobak. Rapport 136. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
SCB, ULF/SILC, 2016.
SCB, ULF/SILC, 1980–2007.
Socialstyrelsen (1986). Tobaksvanor i Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen redovisar 1986:9.
Zetterqvist, M. & Ramstedt, M. (2019). Tobaksvanor i Sverige 2003–2018. Rapport 183. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Svaret uppdaterat april 2020
