Johan Svensson och Martina Zetterqvist är utredare hos CAN och författare till rapporten som handlar om i vilken utsträckning det förekommer riskabelt spelande om pengar i åk 9 och gymnasiets år 2. Rapporten tar även upp samband mellan riskabelt spelande och olika spelformer samt samband med användning av alkohol, narkotika och tobak.

– Resultaten visar att det är vanligare bland unga att ha ett riskabelt spelande om man börjat använda alkohol, narkotika eller tobak före 14-års ålder, säger Johan Svensson.
För gymnasiets år 2 finns även ett samband mellan riskabelt spelande och intensivkonsumtion av alkohol samt om eleven har fyllt 18 år.

– Det tycks som att något händer då de fyller 18 år, självfallet är det rimligt att tro att åldersgränserna har betydelse, säger Martina Zetterqvist.

– Det är också uppseendeväckande att könsskillnaderna i spel om pengar är så påtagliga. Vi vet att skillnaderna mellan pojkar och flickor då det gäller alkohol och snusning minskat, men spel om pengar är ett tydligt traditionellt manligt beteende, säger Martina Zetterqvist.

Utifrån enkätsvaren bedöms 3 % av eleverna i nian och 5 % av eleverna på gymnasiets år 2 ha ett riskabelt spelande om pengar. Det är vanligare att ha spelat om pengar bland pojkar än bland flickor.

Bland gymnasieleverna är spelformen poker (11 %) det vanligaste spelet där man spelar om pengar, följt av lotterier (10 %) och sportspel (9 %). För åk 9 är lotterier (7 %) vanligast.

– I båda åldersgrupperna har spelformerna casino och e-sport ett signifikant samband med riskabelt spelande, säger Johan Svensson. För åk 9 finns sambandet även med poker.

Senast reviderad: 2022-09-07

Frågor besvaras av