Negativa konsekvenser av andras alkoholkonsumtion

En persons alkoholkonsumtion kan orsaka problem och lidande för familj, vänner och kollegor, men även för människor som personen inte har någon relation till. En betydande del av alkoholens effekter på samhället är kopplade till sådana indirekta konsekvenser, till exempel försämrad livskvalitet för anhöriga och offer för alkoholrelaterad brottslighet (3). Denna typ av problem kallas ofta ”negativa konsekvenser av andras drickande” eller ”skador av andras drickande”. Gemensamt för dessa begrepp är att de beskriver problem som uppstår till följd av alkoholkonsumtion, men som drabbar andra än den som dricker.

Konsekvenser på olika nivåer

Negativa konsekvenser och skador av andras drickande kan omfatta en rad olika problem i skilda sammanhang och variera i allvarlighetsgrad (4, 5).

Konsekvenser på samhällsnivå

Alkoholkonsumtionen innebär stora kostnader för samhället – inte minst för hälso- och sjukvården, socialtjänsten och rättsväsendet. En sammanställning från 2019 uppskattade att alkoholkonsumtionen kostar Sverige omkring 103 miljarder kronor per år, inklusive kostnader för vård och behandling samt minskad produktivitet i arbete och försämrad livskvalitet (6).

Konsekvenser på individnivå

Negativa konsekvenser och skador av andras alkoholkonsumtion uppstår ofta i sociala interaktioner, både i privata och offentliga miljöer. Det kan röra relationer där personerna känner varandra, såsom inom familjen, mellan vänner och kollegor, men även möten med berusade främlingar, till exempel på gatan eller i kollektivtrafiken.

Hur mycket en individ påverkas av någon annans drickande beror på flera faktorer. Det kan bero på vem som orsakar skadan (om det är en närstående eller inte), hur allvarlig händelsen är, och om den sker enstaka gånger eller upprepas över tid. Hur man uppfattar alkoholrelaterat beteende kan dessutom variera mellan olika dryckeskulturer och mellan samhällen med olika normer (7). Hur man hanterar problem kopplat till andras drickande skiljer sig också från individ till individ. Även stöd och förståelse från andra (familjemedlemmar, vänner, vårdgivare mm) spelar roll (8).

Negativa konsekvenser av andras alkoholkonsumtion kan uppstå även om personen som dricker inte har allvarliga alkoholproblem eller en beroendediagnos. Även en konsumtion av mindre mängder alkohol kan bidra till negativa konsekvenser för någon annan (9).

Vissa konsekvenser kan vara mindre allvarliga, såsom att en familjemedlem inte hjälper till hemma på grund av sitt drickande vid enstaka tillfällen, att en fest förstörs av en väns alkoholrelaterade beteende, eller att man störs av berusade personer som för oväsen i offentliga miljöer. Om sådana händelser däremot sker ofta kan de få större påverkan, till exempel om sömnen regelbundet störs av högljudda alkoholpåverkade grannar (10-12).

Mer allvarliga konsekvenser kan innebära flera olika typer av skador. Det kan handla om att känna sig hotad eller rädd för en partner, att drabbas ekonomiskt på grund av alkoholrelaterade utgifter eller förlorad inkomst, eller att råka ut för en trafikolycka orsakad av en berusad förare. Alkoholrelaterat våld är också ett exempel på en allvarlig konsekvens. Vissa skador kan vara långvariga, som fysiska skador från våld, medan andra kan vara tillfälliga, som en olycka som ger kortsiktiga men inte bestående fysiska men (10-12).

Det är ofta svårt att fastställa alkoholens exakta roll när det kommer till alkoholrelaterade skador orsakade av andra. Alkohol påverkar ofta tillsammans med andra bidragande faktorer. Trots det är det viktigt med undersökningar och forskning som fokuserar på individuella upplevelser av skador från andras drickande, eftersom det bidrar med ett bredare perspektiv av alkoholrelaterade skador i samhället.

Konsekvenser inom familjen

Forskning visar att det kan vara påfrestande att leva med en familjemedlem som har alkoholproblem. Intervjustudier med anhöriga har visat att relationerna kan präglas av konflikter, oro och osäkerhet, och att familjelivet kan kännas hotat (8). Konflikter om pengar och ägodelar kan förekomma, liksom känslan av att inte kunna lita på den närstående.

I studier som särskilt fokuserat på kvinnors erfarenheter (13) framkom att kvinnor som lever med män med alkoholproblem ofta påverkas på flera plan: känslomässigt, fysiskt och ekonomiskt. Flera beskriver att de känner sig rädda, kontrollerade eller nedvärderade, och att alkoholrelaterat våld och ekonomiska svårigheter förekommer. Att ha en närstående med alkoholproblem är också ofta kopplat till stigma (14).

Att ha en förälder med alkoholproblem kan påverka barn på flera sätt. Det kan handla om försummelse, psykisk ohälsa, problem i skolan eller instabilitet i familjen. Detta är faktorer som påverkar barnets utveckling och framtida livschanser negativt. Föräldrar som dricker mycket kan ha svårare att se sina barns behov, vilket kan skapa dysfunktionella familjemiljöer. Barn till föräldrar med alkoholproblem löper också större risk att själva bli utsatta för våld eller bevittna våld mot andra (15).

Hur många påverkas negativt av andras drickande?

Barn och ungdomar
Mellan 4 och 20 procent av alla barn i Sverige har vuxit upp med någon som har haft alkoholproblem. Skillnaden i andelar beror på hur man definierar och mäter alkoholproblem. I en undersökning bland vuxna uppgav en av fem att de som barn eller tonåring bott med någon som drack för mycket (16). Oftast var det en pappa. Nästan hälften av dessa personer (44 %) säger att de påverkades negativt, vilket motsvarar ungefär en tiondel av befolkningen.

I en annan studie fick 15–16-åringar i Sverige svara på frågor om erfarenheter av sina föräldrars alkoholkonsumtion. Den visade att 13 procent har en förälder med problematisk alkoholkonsumtion (17). När man tittar på mer allvarliga fall, där föräldern fått vård för alkohol- eller narkotikaproblem, handlar det om cirka 4 procent av alla barn i Sverige (18).

Vuxna
I en undersökning från 2025 uppgav drygt en av fyra vuxna i Sverige (18–83 år) att de under det senaste året har haft någon i sin närhet som de anser dricker för mycket (19). Nästan hälften av dem upplevde att de hade påverkats negativt av det, vilket motsvarar drygt var tionde vuxen person. Att påverkas negativt av andras alkoholkonsumtion är vanligare bland kvinnor och yngre – än bland män och äldre personer. Det är vanligast att påverkas negativt av en partner (26 %) eller av en vän (26 %).

I undersökningen från 2025 (19) fick deltagarna som uppgav att de påverkats negativt av en närståendes drickande välja mellan olika typer av konsekvenser till följd av det. De konsekvenser som flest anhöriga upplevt var att ”personen har haft en negativ inverkan i ett socialt sammanhang” (71 %), följt av att ha ”känt sig sårad eller försummad” (66 %), och att ”personen har misslyckats göra det som förväntas av familj eller vänner” (64 %).

År 2025 hade ungefär 8 procent av Sveriges vuxna befolkning, under det senaste året, upplevt negativa konsekvenser av alkoholkonsumtionen hos personer de inte kände (19). Även dessa problem var vanligare bland kvinnor än bland män och i yngre åldersgrupper jämfört med äldre.

Alkoholrelaterat våld
Det finns en koppling mellan våldsbrott och alkoholkonsumtion. Alkohol förekommer ofta vid våldsbrott och framför allt vid misshandel. I en undersökning fick brottsoffer uppge om de visste eller trodde att gärningspersonen var alkohol- eller narkotikapåverkad. Över 40 procent svarade att manliga gärningspersoner vid misshandeln varit påverkade. Motsvarande andel för kvinnliga gärningspersoner var 18 procent (20).

Vad kan göras?

Skador från andras drickande är ett folkhälsoproblem som kräver breda insatser. Genom att minska alkoholkonsumtionen i Sverige, minskar sannolikt även de negativa konsekvenserna som är kopplade till andras drickande. De som påverkas negativt av andras alkoholkonsumtion skiljer sig ofta från de som själva har problem kopplat till sin egen konsumtion. Ett tydligt exempel är könsskillnader: kvinnor drabbas oftare och mer allvarligt av skador från andras drickande än män (21), vilket står i kontrast till alkoholrelaterade hälsoproblem från sitt eget drickande som är vanligare bland män. Det är därför viktigt att beakta perspektivet att alkohol även orsakar problem för andra än den som dricker, vid införandet av alkoholpolitiska insatser.

Barn som har en förälder eller annan närstående med alkoholproblem har rätt till stöd enligt både hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (22) och socialtjänstlagen (2025:400) (23). Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att se till att barn och unga som riskerar att fara illa får hjälp och skydd (24).

Socialstyrelsen rekommenderar socialt stöd för vuxna anhöriga till personer med alkoholproblem. Både i form av stöd som går direkt till de anhöriga och att de anhöriga som vill får involveras i den närståendes behandling (25). Stödprogram för anhöriga till personer med alkohol- eller andra drogproblem har överlag visats ha goda effekter gällande exempelvis minskad nedstämdhet och stress samt förbättrad livskvalitet och relationer (26, 27). En undersökning från 2021 visade dock att det finns ett gap mellan hur många som upplever problem av andras alkoholkonsumtion och hur många som söker hjälp och stöd för sig själv som anhörig hos sjukvård, socialtjänst eller andra stödfunktioner (28).

Senast reviderad av: Erica Sundin – författare, Clara Henriksson – redaktör, Julia Ekberg – framtagning av data Vanor och konsekvenser och Ida-Lii Merta – språkgranskning. Faktagranskad av: Ola Siljeholm