Ett 30-tal intervjuer har genomförts med bland annat ansvariga politiker inom regionen och de sju kommunerna i Västernorrland, chefer och anställda på förvaltningar och inom öppna verksamheter. I rapporten ges ett antal rekommendationer för att fortsätta utveckla arbetet.

Länssamordnare Anna Karlsson på Länsstyrelsen i Västernorrland menar att man kan stötta kommunerna i att vidareutveckla det generella föräldrastödet för att fånga upp de föräldrar som behöver mer.

– Det kan också handla om att kommunicera ut det stöd som faktiskt finns, så att barn och föräldrar känner till det och vet att de har rätt till stöd. Där får vi dra nytta av det vi lärt oss under det här senaste digitala året, säger Anna Karlsson.

Rapporten tar avstamp i en kartläggning som CAN har gjort på uppdrag av Socialstyrelsen. Utgångspunkten har varit att ta reda på hur arbetet för ett stärkt barn- och föräldraperspektiv ser ut inom missbruks- och beroendevården. Finns politiska beslut, mandat, budget? Finns strukturer för samverkan?

CAN har sedan 2015, på uppdrag av Socialstyrelsen, utbildat 67 personer som fortfarande är i tjänst och i sin tur utbildar i förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom sina respektive verksamheter.

– Specialiserade organisationer ställer höga krav på samverkan, något som inte alltid är lätt när intressen ska vägas mot varann. Här kan det behövas kompetensutveckling. Hur navigerar man i de organisatoriska mellanrummen? Det kan också finnas en rädsla att skuldbelägga redan utsatta föräldrar, föräldraskapet är bland det mest privata vi har. Men för barnens skull så måste vi våga, en barndom går fort och vi vet att många barn växer upp i familjer med missbruk utan att någon uppmärksammar dem och deras behov, säger Agnes Lundström utredare på Socialstyrelsen.

Senast reviderad: 2021-04-29

Frågor besvaras av