Ungas frågor om alkohol och droger

Rapporten ger en bild av hormondopningsutvecklingen i Sverige under de senaste 30 åren. Kunskapssammanställningen bygger bland annat på frågeundersökningar och kriminalstatistiska uppgifter.

Denna rapport beskriver hur den självrapporterade användningen av snus, cigaretter och e-cigaretter har utvecklats under åren 2003–2023 i Sverige. Rapporten är baserad på Monitormätningarna där ca 18 000 personer i åldrarna 17–84 svarar varje år. I årets rapport belyses även hur alkoholkonsumtionen fördelar sig bland användare av olika nikotinprodukter. Användning av upphettade tobaksvaror redovisas för första gången.

Sedan 1980-talet har CAN regelbundet samlat in information om gatu- och grossistpriser* för olika narkotikasorter i Sverige. Informationen kommer från poliser i Sveriges samtliga 27 polisområden. Den här rapporten beskriver prisutvecklingen för olika narkotikasorter åren 1988–2023. Även priser på insmugglade cigaretter och alkoholdrycker redovisas. I årets rapport har omsättningen för insmugglade cigaretter och alkoholdrycker beräknats för första gången. * Med gatupriser avses priser vid köp av mindre mängder i konsumentledet. Med grossistpriser avses de priser som gäller vid försäljning av större partier.

Den här rapporten skattar den totala användningen av cigaretter och snus i Sverige mellan 2003 och 2022 utifrån inhemsk försäljningsstatistik, kompletterat med självrapporterade köp i samband med utlandsresor och köp av smugglade cigaretter. För första gången ingår pandemins påverkan samt nya nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter.

På denna sida samlas material som hör till rapporten CAN:s nationella skolundersökning 2023. I denna rapport redovisas resultat från de årliga undersökningarna om erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen gjordes vårterminen 2023

I denna återkommande rapport redovisas hur alkoholvanorna utvecklats från 2004 fram till 2022 i olika befolkningsgrupper. Till grund ligger självskattade uppgifter. Även om det skett utjämningar i dryckesmönstren sedan 2004, exempelvis sett till boenderegion, ålder och kön, så finns det fortfarande tydliga skillnader mellan olika grupper.