Skriv till CAN

info@can.se

Start / Publikationer / Kunskapsunderlag om narkotikautvecklingen i Sverige under 2000-talet
Kunskapsunderlag

Kunskapsunderlag om narkotikautvecklingen i Sverige under 2000-talet

I Trygghetsberedningens uppgift att beskriva brottsutvecklingen, och att identifiera så kallade kriminalpolitiska utmaningar, ingår bland annat narkotikaområdet. På uppdrag av beredningen ges i denna text ett kunskapsunderlag över hur narkotikaanvändningen utvecklats i Sverige under 2000-talet. Data som ligger till grund för bedömningarna är frågeundersökningar samt olika indikativa källor som exempelvis beslagsstatistik och dödsorsaksstatistik. Dessvärre är kunskapsunderlaget på narkotikaområdet förhållandevis magert. I detta kunskapsunderlag återfinns en längre avslutande diskussion och nedan redovisas några kortfattade slutsatser i punktform.

Ladda ner Kunskapsunderlag
  • Under 2000-talet har narkotikaanvändningen ökat i Sverige. Olika källor ger olika storlek på ökningen men en fördubbling av per capita-konsumtionen bedöms inte som osannolik.
  • En framtida utmaning är att narkotikakonsumtionen sannolikt kommer att fort-sätta öka de närmaste åren, och röra sig mer mot det europeiska genomsnittet. Detta innebär i sin tur att narkotikabrottsligheten ökar.
  • Statistiken över dödliga förgiftningar indikerar en förbättrad situation för de senaste åren. Detta bedöms dock inte bero på minskningar i narkotikaanvändningen, utan snarare på att specifika skadereducerande insatser genomförts samt att de dödliga fentanylanalogerna till stor del försvunnit från marknaden. Inga andra källor pekar på förbättringar av läget.
  • Narkotikaanvändning är vanligast i gruppen unga vuxna men relativt sett har de största konsumtionsökningarna inträffat i åldern 30–50 år.
  • Storstadsområden, framförallt Stockholm, är överrepresenterade i per capita-konsumtionen. Inga större regionala förändringar har inträffat på 2000-talet.
  • Inga större förändringar har skett i könsskillnaderna under 2000-talet och i de allra flesta källorna är män överrepresenterade i användningen.
  • Närmare 2 procent av befolkningen 17–84 år (ca 140 000 personer) hade år 2017 minst ett milt substansbrukssyndrom av narkotika eller icke läkarordinerade narkotikaklassade läkemedel. För detta mått saknas dessvärre uppgifter om utvecklingen.
  • Den mer sporadiska narkotikaanvändningen är relativt jämnt fördelad i befolkningen avseende socioekonomisk position, men för problematisk användning (hög användningsfrekvens, substansbrukssyndrom och förgiftningsdödsfall) syns en tyd-lig överrepresentation i grupper med lägre socioekonomisk position.
  • En framtida utmaning är att göra vården mera framgångsrik, och därmed minska efterfrågan på narkotika. En pågående utredning ser över vårdansvaret för personer med samsjuklighet med missbruk och beroende samt annan psykiatrisk diagnos för att vården ska ges mer samordnat och effektivt.
  • Förslag från olika instanser om att utvärdera narkotikapolitiken, inklusive lagstiftningen gällande kriminaliseringen av det egna bruket, kan leda till en justering av lagen så att den styr polisens resurser mot den grövre brottsligheten. I vilken mån detta skulle leda till en ökning av användningen är svårt att avgöra.
Senast reviderad: 2020-12-16

Frågor besvaras av

Författare