Hur vanligt det är att barn i Sverige har föräldrar med alkoholproblem och har de barnen en sämre livssituation än andra? Den frågan undersöktes i en nypublicerad studie i tidskriften Drug and Alcohol Review. Huvudförfattare är Mats Ramstedt, KI, som också är forskningsansvarig på CAN och adjungerad professor vid Stockholms universitet.

Många studier har visat att barn till föräldrar som fått behandling för alkoholproblem har en förhöjd risk för olika problem, exempelvis psykisk ohälsa och problem i skolan. En viktig förklaring till detta är att föräldraskapet försämras i många avseenden när man har alkoholproblem och därmed skapar en utsatt livssituation för barnen.

Majoriteten av föräldrar med alkoholproblem söker dock inte hjälp och det är därför också viktigt med studier som ser till barn i hela befolkningen. Denna studie genomfördes med hjälp av data från Futura01 som är en longitudinell nationellt representativ frågeundersökning med ungdomar födda 2001. Data användes från 2017 där drygt 5 000 ungdomar i åldern 15–16 år svarade på frågor om sina föräldrars alkoholproblem och om sin egen livssituation.

Ca 13 procent av barnen klassificerades som barn till en förälder med alkoholproblem.

– Ett entydigt resultat i studien var att barn till föräldrar med alkoholproblem hade en förhöjd risk för en sämre livssituation med avseende på hälsa, sociala relationer och skolsituation, säger Mats Ramstedt.

Risken för sämre hälsa och att använda läkemedel var mellan 1.2 och 2.6 gånger högre bland dessa barn jämfört med andra barn. Den högsta risken på 2.6 gällde medicinering för depression. Motsvarande förhöjda risker för att ha sämre sociala relationer varierade mellan 1.8 och 3.1, där den senare högsta risken 3.1 skattades för att ha en sämre relation till sin pappa. Risken för en sämre situation i skolan varierade mellan 1.4 och 2.6 gånger högre jämfört med andra barn. Risken på 2.6 berörde risken för att vara mobbad i skolan.

– Sammantaget visar studien att barn som har föräldrar med alkoholproblem är en stor grupp i Sverige och att de har en försämrad livssituation i flera avseenden, säger Mats Ramstedt.

– Denna kunskap är viktig eftersom den synliggör en grupp som kan vara i behov av hjälp och stöd, säger Mats Ramstedt.

Samtliga författare till studien
Mats Ramstedt, Professor verksam på CAN, Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Jonas Raninen, Fil.dr. verksam på CAN, Karolinska institutet, Södertörns högskola och på  La Trobe university, Australien.
Peter Larm, Docent verksam på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Michael Livingston, Docent verksam på Karolinska institutet och Curtin University, Australien.

Föräldrarnas alkoholproblem skattades med ett test kallat CAST-6 (Children of Alcoholics Screening Test) som innehåller 6 frågor om olika negativa erfarenheter av en förälders alkoholkonsumtion. De som svarade ja på minst 3 av dessa frågor bedömdes ha minst en förälder med alkoholproblem. Frågorna om barnens livssituation belyste allmänt hälsotillstånd, psykosomatiska besvär, användning av läkemedel för psykosomatiska besvär, problem med relationer till vänner och föräldrar samt problem i skolan (vantrivsel, skolk och utsatthet för mobbning).   

Senast reviderad: 2021-11-23

Frågor besvaras av