Att jämföra de nordiska länderna är intressant, dels för att de har olika spelmarknader. Exempelvis har Norge och Finland spelmonopol. Sverige hade tidigare ett spelmonopol, som innebar att bara staten och ideella föreningar fick bedriva spelverksamhet, vilket man lämnade 2019.
– Det finns också historiska skillnader i hur spelmarknaden har vuxit fram, och skillnader i typer av spelande, berättar forskaren Johan Svensson.
I denna studie har man tittat på data från 2015 ur den europeiska skolundersökningen ESPAD och jämfört spelandet i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island. Bland annat har man sett att Sverige är det nordiska landet som har den lägsta andelen problemspelare, där detta har mätts. Med problemspelare menas att ljuga för närstående om hur mycket man har spelat för, och om man känt ett behov att spela för mer och mer pengar. Föräldrarnas roll har ett samband med problemspelande. Att intensivkonsumera alkohol har i alla de nordiska länderna ett samband med att vara problemspelare. Annars ser sambanden olika ut i de olika nordiska länderna.
Finns det några resultat som förvånar dig?
– Ja, att läsa böcker har visat sig vara en skyddsfaktor, alltså det gör att man har mindre risk för att bli en problemspelare. Att delta i sport ser inte ut att ha varken ett negativt eller positivt samband med problemspelande.
Vad händer härnäst i projektet?
– Vi kommer troligen att få tillgång till siffror från 2019. Det ska bli intressant att se den fortsatta utvecklingen, och det blir särskilt intressant att se vad som har hänt i Sverige i och med att förutsättningarna för spelande har förändrats med den nya lagstiftningen.
Senast reviderad: 2020-06-25
