–  Vi ska öka jämlikheten i hälsan, den är en återspegling av ojämlika livsvillkor. Här krävs ihärdigt och långsiktigt arbete med stegvisa förändringar, sa socialminister Lena Hallengren när hon var först ut som talare på Drogfokus.

Lena Hallengren hänvisade till CAN:s undersökningar om skolelevers drogvanor och de siffror som visar att vi ser historiskt låga nivåer när det gäller elevers användande av till exempel alkohol.

– Det ger hopp om positiv trend. Men vi ser att narkotikaanvändningen ligger stabilt och en viss ökning av frekvent användande. Det krävs tidiga insatser och många måste samverka, sa Lena Hallengren.

Också Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten talade om hälsoklyftorna och att de skillnader som man såg i hälsa mellan olika grupper 2006 finns kvar.

– Det måste hanteras och ANDT är en viktig del i det. Rökningen är ett exempel där vi ser socioekonomiska skillnader redan bland niondeklassare, sa Johan Carlson.

2 000 tog möjligheten att se och höra honom direkt när Drogfokus i år sändes digitalt. Han lyfte särskilt fram ANDT som ett område där det finns ett bra samarbete.
–  ANDT hänger ihop med agenda 2030, frågorna hanteras både på nationell och lokal nivå och här finns ett nätverk och en väl uppbyggd arbetsgemenskap, mer än på andra områden.

Folkhälsomyndigheten har lämnat förslag till regeringens nya ANDT-strategi som ska gälla 2021-2025 och man vill se strukturella förändringar, som att spel om pengar, tobaksliknade produkter och icke förskrivna narkotikaklassade läkemedel tydligare ska omfattas av strategin.

Även Per Molander, ordförande i Jämlikhetskommissionen tog upp ojämlikhet i hälsa. Utredningen lämnade ett omfattande betänkande i augusti och han önskade att fler ska läsa de underlag och diskussioner som finns där och inte bara förslagen till åtgärder.

–Vi har en omfattande beskrivning av livscykeln och vad som bidrar till att skapa ojämlikhet. Väldigt mycket avgörs under de första 15-20 åren av livet. Mycket går att reparera sedan men det är effektivare att åtgärda med förebyggande insatser under den perioden.

Här har förskola och skola en viktig kompenserande roll menar utredningen som också anser att lagstiftningen inom alkoholområdet bör skärpas.

– Vi ser försök att luckra upp lagstiftningen när det gäller aggressiv reklam och gårdsförsäljning. Vi anser att indexering av alkoholskatt har släpat efter och också att man famlar när det gäller spelpolitik. Vi har en del konkreta förslag här.

Under passet Aktuellt inom förebyggande arbete berättade Henriette Wallén Warner, fil dr i psykologi, docent vid Uppsala universitet och senior forskare på VTI om dödsolycksstatistiken för cyklister. Den visar att cirka 15 procent av de cyklister som dog under perioden 2006 till 2016 var alkoholpåverkade. För allvarligt skadade är siffran högre. Att det inte är olagligt att cykla alkoholpåverkad gör att osäkerheten i siffrorna är stor. De omkomna är oftare män och singelolyckor är vanligare än bland icke alkoholpåverkade.

Varför väljer man då att cykla alkoholpåverkad?
– Många ser fördelar som att det är praktiskt, fritt, tryggt och trevligt. Det är också socialt accepterat, sa Henriette Wallén Warner.

I den enkätstudie hon gjort finns låg acceptans för att införa en promillegräns vid cykling. Den kan lätt ses som förmynderi och om man ändå vill införa det bör man arbeta långsiktigt för att först öka acceptansen, menade Henriette Wallén Warner.

– Kampanjer som uppmanar till att lämna cykeln hemma skulle nog kunna minska antalet alkoholpåverkade, det kan vara ett bra sätt och bör rikta sig till speciella grupper för att öka kunskapen.

Henriette Wallén Warner önskade mer forskning när det gäller cyklister.

Jenny Rangmar, fil dr i psykologi och forskare på FoU i Väst, Göteborgsregionen delade med sig av hur FoU startat en cirkel för att föra ut forskning i den praktiska verkligheten, en regional satsning för att höja kunskapsnivån om negativa effekter av cannabis. 25 personer från 9 kommuner som alla arbetar med ungdomar och droger på något sätt har tillsammans lyssnat på föreläsningar, diskuterat forskning och praktik och gått i argumentationsskola.

–  Att ta del av forskning ger dem motivation att arbeta vidare och identifiera vad de själva ville undersöka på plats hemma som sedan skulle kunna leda till att deras förebyggande arbete utvecklas.

I grupper om tre har deltagarna intervjuat ungdomar till exempel om hur de helst vill att vuxna ska prata med dem eller föräldrar om hur de önskar få information om ungdomar och droger.

– När deltagarna sedan skriver en rapport övar de sitt vetenskapliga tänkande. När de intervjuar tillför de ny kunskap, allt kan sedan bidra till det lokala förebyggande arbetet, sa Jenny Rangmar,

Under passet Vård, stöd och behandling berättade Anders Printz, som leder den pågående statliga utredningen om samsjuklighet om de möjligheter och svårigheter han ser att få en samordnad, behovsanpassad och personcentrerad vård för personer med missbruk, beroende och en psykiatrisk diagnos.

Det här är bara ett litet axplock av vad som hanns med och allt går att se i efterhand på drogfokus.nu.

2022 hoppas arrangörerna av Drogfokus att en konferens på plats i Jönköping ska vara möjlig.

Senast reviderad: 2020-11-18

Skrivet av