Hur ser narkotikaanvändningen i Sverige ut jämfört med andra länder?

Narkotika

För att jämföra narkotikaanvändningen mellan olika länder, är det i första hand olika frågeundersökningar som står till buds. De kan vara gjorda med olika metodik. Det innebär att jämförelserna inte kan göras alltför detaljerat, men de kan ge en översiktlig bild.

ESPAD är en europeisk undersökning bland skolelever, som utförs med gemensam metodik och därför möjliggör mera noggranna jämförelser. Den visar att jämfört med flertalet andra europeiska länder är det få sextonåriga skolelever i Sverige som prövat narkotika. I den senaste undersökningen från 2024, svarade knappt 9 procent (8,6%) av de svenska eleverna att de provat narkotika någon gång. Det kan jämföras med de länder som låg högst:

Liechtenstein (25%)
Tjeckien (24 %)
Slovakien och Italien (båda 21%)

Av de 37 medverkande länderna hamnade Sverige bland de länder som rapporterade lägst nivåer. I denna grupp ingick även följande länder, som alla hade 10 procent eller lägre:

Moldavien
Georgien
Färöarna
Rumänien
Nordmakedonien
Serbien
Kosovo
Portugal
Frankrike
Finland

Cannabis var den vanligaste narkotikasorten i samtliga länder. I genomsnitt hade 12 procent av eleverna någon gång använt cannabis. Motsvarande siffra i Sverige var 6,5 procent.

Efter cannabis kom kokain som den näst vanligaste drogen. Därefter följde ecstasy/MDMA, amfetamin samt LSD och andra hallucinogener. Skillnaderna mellan dessa fyra droger var dock små; samtliga låg i genomsnitt på mellan 1,8 och 2,3 procent.

Sverige sticker dock ut på ett annat område. Vid en jämförelse av användning av sniffningsmedel (inkluderar lustgas) hamnade Sverige högst av alla länder med 17 procent. Genomsnittet låg på 7,3 procent.

Jämfört med övriga EU-länder intar unga vuxna (15–34 år) i Sverige ett lägre genomsnitt vad gäller att ha använt narkotika senaste 12 månaderna. Enligt EUDA:s European Drug Report 2025 hade i genomsnitt 15,4 procent av EU:s unga vuxna använt cannabis senaste året. De nationella siffrorna varierar dock kraftigt, från som lägst 3,4 procent till som högst 21,5 procent. I jämförelse med USA är de svenska narkotikanivåerna i den vuxna befolkningen förhållandevis låga. Där har exempelvis drygt var femte person 12 år och äldre använt narkotika senaste 12 månaderna, jämfört med några få procent i Sverige. Också bland artonåriga skolelever är skillnaderna stora; i USA har ungefär en tre gånger så stor andel använt narkotika senaste året jämfört med Sverige.

Sammantaget ligger vuxna svenskar på en lägre nivå än både EU-genomsnittet och USA vad gäller användning av narkotika. Bland skolungdomar är narkotikaerfarenheten än mer begränsad. Att jämföra problematiskt missbruk i olika länder är desto svårare på grund av mätproblem samt definitionsskillnader. I dagsläget saknas bra jämförelseunderlag.

Källor:

EUDA (2025). European Drug Report 2025: Trends and Developments. Lissabon: European Union Drugs Agency.

EUDA (2025). ESPAD Report 2024: Results from the European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs. Lissabon: EUDA.

Folkhälsomyndigheten (2024). Den svenska narkotikasituationen 2024.

CAN (2025). CAN:s nationella skolundersökning 2025. Rapport 239. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Miech R A m.fl. (2024). Monitoring the Future National Survey Results on Drug Use, 1975–2024: Overview, key findings on adolescent drug use. Ann Arbor: Institute for Social Research, University of Michigan.

SAMHSA (2024). Key Substance Use and Mental Health Indicators in the United States: Results from the 2023 National Survey on Drug Use and Health. Rockville, MD.

Svaret uppdaterat juni 2026