Hur länge kan man spåra droger i kroppen?

Narkotika

Den testmetod som kan spåra droganvändning allra längst tillbaka i tiden är hårtester. I Sverige utförs sådana enbart vid Rättsmedicinalverket (RMV). I hårstrån kan spår av läkemedel, narkotika, nikotin och alkohol påvisas. Hårstrået fungerar som en kalender över vad en person fått i sig under lång tid tillbaka i tiden. Hur lång tid beror på hårets längd. Hårtester används när det är av intresse att skapa en bild av ett tidigare missbruk, exempelvis vid läkemedels- eller narkotikarelaterade dödsfall. Metoden är även användbar vid förgiftningsfall, eftersom det går att spåra exponering för olika gifter långt bak i tiden.

Efter hårtester följer i fallande tidsordning tester av urin, svett, blod och saliv. Vanligast är urintester, bland annat eftersom det finns fler och enklare metoder för att spåra substanser i urin än i andra provmaterial. De ämnen som ska spåras finns också kvar längre i urin än i blod.

De vanligaste missbruksanalyserna inom rättskemi gäller amfetaminer, cannabis, opiater, kokain och bensodiazepiner, men även andra läkemedel med missbrukspotential såsom buprenorfin (Subutex) och metadon är vanliga. Frågeställningar kring så kallade nätdroger blir också allt vanligare. Nätdroger är en vid grupp av substanser från olika kategorier, allt ifrån syntetiska cannabinoider till olika amfetaminliknande ämnen.

Droger kan spåras olika länge i urinen. Hur länge de kan påvisas beror bland annat av dess kemiska egenskaper, hur kroppen kan bryta ned dem och utsöndra dem i urinen. Det finns dock stora skillnader i utsöndring mellan olika individer och även faktorer som dos och användningsfrekvens spelar stor roll. Nedanstående detektionstider är hämtade från RMV.

Cannabis
Normalt upp till 1 vecka vid sporadisk användning, men detektionstiden kan förlängas upp till flera månader efter långvarigt kraftigt bruk

Amfetamin
Upp till 1 vecka

Kokain
Normalt ca 3 dygn

Opiater (t.ex. heroin)
Normalt ca 3 dygn

LSD
Upp till 1 dygn

Bensodiazepiner
Detektionstiden varierar stort beroende på vilken bensodiazepin som intagits och metodernas känslighet. Detektionstider upp till en vecka är inte ovanligt.

Alkoholpåverkan kan konstateras med utandningsprov eller blodprov. Konsumtion under de senaste dygnen kan påvisas med analys av vissa korttidsmarkörer för alkoholintag (t.ex. etylglukuronid). En längre tids överkonsumtion kan påvisas genom blodprov och analys av alkoholmarkören CDT eller fosfatidyletanol (Peth).

Källa:

Rättsmedicinalverket.

Svaret uppdaterat november 2014