Här hittar du och kan ladda ner CAN:s olika publikationer

Användning och beroende av ANDTS bland vuxna i Sverige Syftet med denna rapport är att kartlägga ANDTS-användning och relaterade beroendeproblem bland vuxna i Sverige under 2025 med data från CAN:s undersökning Vanor och Konsekvenser. För att belysa aktuella trender jämförs resultaten med motsvarande undersökningar från 2013, 2017 och 2021.

Den förekommer norsk, finsk och dansk gränshandel med alkohol i Sverige. Denna handel domineras dock av norska invånare som reser till Sverige för att handla. I den här studien beräknas i första hand på omfattningen av den norska gränshandeln med alkohol i Sverige under perioden 2016–2025.

Hur registerkopplade svarspersoner skiljer sig från svarspersoner som inte registerkopplats. Vanor och konsekvenser är en återkommande undersökning som kartlägger användning och problem av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) bland vuxna i Sverige. Sedan 2017 års undersökning har det varit möjligt att, för de deltagare som gett sitt samtycke, koppla på registeruppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen.

Detta är en artikel som publicerats i en vetenskaplig tidskrift där CAN:s medarbetare är författare och/eller som rör CAN:s data eller verksamheter. LÄNK TILL FRITT TILLGÄNGLIG ARTIKEL PÅ TIDSKRIFTENS WEBBPLATS  

På denna sida samlas material som hör till rapporten CAN:s nationella skolundersökning 2025. I rapporten redovisas resultat från de årliga undersökningarna om erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Årets rapport innehåller, utöver de återkommande kapitlen om olika substanser och spel om pengar, även en europeisk jämförelse. Årets undersökning genomfördes under vårterminen 2025

Praktiskt genomförande och metodologi CAN genomför årligen undersökningar om erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Syftet med undersökningarna är att följa trender över tid. I den här rapporten ges en samlad beskrivning av genomförandet och metodologin. Syftet med rapporten är att beskriva hur CAN:s nationella skolundersökning genomförs.

Den här rapporten skattar den totala användningen av tobaks- och nikotinprodukter i Sverige mellan 2003 och 2024 utifrån inhemsk försäljningsstatistik, kompletterat med självrapporterade köp i samband med utlandsresor och köp av smugglade cigaretter (oregistrerad konsumtion). Sedan 2021 skattas även användningen av e-cigaretter (e-vätskor) och vitt snus.

I denna återkommande rapport redovisas hur alkoholvanorna utvecklats från 2004 fram till 2024 i olika befolkningsgrupper. Till grund ligger självskattade uppgifter. I årets rapport ges särskilt fokus åt hur konsumtionen utvecklats i åldersgrupper.

I denna årligen återkommande rapport redovisas de slutliga resultaten från Monitormätningarna 2024. För att få en bild av den totala konsumtionen av alkohol i Sverige läggs den registrerade delen ihop med den oregistrerade delen. I den här rapporten presenteras aktuella beräkningar av den totala alkoholkonsumtionen och de olika registrerade och oregistrerade delmängderna till och med 2024, men med fokus på förändringarna under 2024 jämfört med 2023. Dessutom redovisas förändringar mellan åren 2024 och 2019. Årets rapport innehåller också ett särskilt avsnitt om köp av alkohol online.

Denna rapport beskriver trender i användningen av narkotika i Sverige. Den visar hur konsumtionen förändrats över tid, liksom hur användningen ser ut i olika grupper. I rapporten redovisas även samvariationer med annan substansanvändning.

För att få en bättre förståelse för ungas användning av substanser är det av intresse att fråga unga om deras motiv till användningen. Syftet med den här rapporten är att få en överblick av vilka motiv svenska ungdomar (15-18 år) uppger för att använda alkohol, cannabis och psykedelika samt hur de eventuellt skiljer sig mellan de olika substanserna.

Distansarbete ökade markant under pandemiåren och ligger fortfarande på en högre nivå än före pandemin. En central fråga är om denna förändring har påverkat alkoholkonsumtionen bland dem som arbetar på distans. I denna kortfakta undersöks det om distansarbete utgör en riskfaktor för ökad alkoholkonsumtion och berusningsdrickande.