I studien ingick 148 barn i åldern 6 till 12 år som deltog i stödgrupper. Resultaten visar att deltagandet i stödgrupper överlag är gynnsamt. Barnens emotionella problem minskade både efter avslutad stödgrupp och vid uppföljning sex månader senare. Även normbrytande beteenden var reducerade efter deltagandet.
– Resultaten visar att stödgrupper kan vara ett viktigt stöd för barn som lever i utsatta familjesituationer och bidra till en positiv utveckling över tid, säger Peter Larm som är docent i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och ansvarig för studien.
De mest positiva effekterna sågs bland flickor, äldre barn (10 till 12 år) samt barn som deltog på grund av en förälders skadliga bruk. Samtalsteman som känslor, familjen, gränser och kunskap om alkohol, droger, psykisk ohälsa och våld framstår som särskilt betydelsefulla.
– Studien ger värdefull kunskap om vilka delar av stödgruppsverksamheten som kan göra störst skillnad för barnen. Det är kunskap som kan användas för att utveckla och stärka framtida stödinsatser, säger Peter Larm.
Studien visar också att stödgruppsledarna i stort sett är positiva till verksamheten och upplever att grupperna fungerar väl. De största utmaningarna för stödgruppsarbetet är att nå familjer och rekrytera barn som är i behov av stöd.
Om studien
Stödgruppsprojektet har genomförts i samverkan mellan Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland, CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning samt Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Projektet har finansierats av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
Presskontakt
Peter Larm, peter.larm@su.se telefon 0723-80 90 80
Senast reviderad: 2026-09-17