Vilka är det som röker och snusar?

Tobaks- och nikotinprodukter

År 2022 rökte omkring 7 procent av befolkningen cigaretter dagligen och 6 procent var sporadiska rökare, enligt Monitormätningarna. Fortsätter dagligrökandet att minska i samma takt som det gjort de senaste åren är målet, som beskrivs i Regeringens nationella ANDTS-strategi 2022–2025 (Skr. 2021/22:213), att färre än 5 procent ska röka dagligen år 2025 möjligt att uppnå⁽¹⁾.

I 2023 års undersökning uppgav 9 procent i årskurs 9 och 21 procent i gymnasiets år 2 att de röker. Bland gymnasieeleverna har det skett en liten uppgång sedan 2021⁽²⁾.

År 2022 var det 16 procent i befolkningen som snusade dagligen. Snus är numera den tobaks-/nikotinprodukt som flest använder i Sverige⁽¹⁾.

I 2023 års undersökning uppgav 14 procent av niondeklassarna att de snusade. I årets mätning nådde användningen historiskt höga nivåer bland flickorna (13 procent). Det är dock fortfarande något vanligare att pojkar snusar (15 procent)⁽²⁾.

År 2023 uppgav 26 procent av gymnasieeleverna att de snusade. Ökningen har varit mest påtaglig bland flickorna där andelen snusare ökat från 4 till 21 procent på tio år⁽²⁾.

Skillnader mellan grupper
Historisk var det vanligare med rökning bland män men idag röker män och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning. Bland niondeklassare har flickorna rökt i större utsträckning än pojkarna sedan det började mätas år 1974. Samma mönster syns bland elever i gymnasiets år 2^(1,3).

Snus har historiskt sett varit relativt ovanligt bland kvinnor i den vuxna befolkningen, precis som bland ungdomar. Det finns fortfarande stora könsskillnader. De har dock minskat eftersom andelen kvinnor som snusar nästan har tredubblats under de senaste tio åren.

Sammantaget är det vanligare att män använder tobak eller nikotin, särskilt i den vuxna befolkningen⁽¹⁾.

Bland niondeklassare har andelen flickor som snusar legat på runt 5 procent ända sedan 1970-talet. Bland pojkarna har snusande varit minst tre gånger så vanligt under stora delar av tidsperioden. Under de senaste fem åren har det dock skett stora uppgångar bland flickorna, vilket gör att könsskillnaderna har minskat. Samma mönster syns bland gymnasieeleverna.

Analyser av det vita snuset specifikt visar att det är ungefär lika vanligt bland flickor och pojkar^(1,3).

Rökning är idag betydligt vanligare i mer socialt utsatta grupper⁽⁴⁾. Det är i grupper med lägre socioekonomisk position som nedgången i rökning har varit minst tydlig⁽⁵⁾. Det är till exempel också vanligare med rökning bland personer som får sjukpenning eller annan aktivitetsersättning, samt bland arbetssökande⁽⁶⁾.

Vad gäller snuset finns det vissa skillnader, men de är inte lika tydliga som för rökningen. Snus har historiskt sett främst använts av arbetarklassens män. Idag är det vanligast med snus bland personer med gymnasial utbildning, det vill säga den mittersta utbildningsgruppen^(7,8). Men fördelningen skiljer sig till viss del åt mellan män och kvinnor. Bland kvinnor är det minst vanligt med snus bland de med förgymnasial utbildning. Bland män är det i motsats de med eftergymnasial utbildning som snusar i lägst utsträckning. Bland både män och kvinnor är det är fortfarande vanligare i arbetaryrken jämfört med tjänstemannayrken⁽⁸⁾.

Referenser:

1. Zetterqvist M. Tobaks- och nikotinutvecklingen i Sverige 2023. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2023. Rapport 220

2. SCB. Rökvanor i Sverige en postenkätundersökning våren 1963: utförd av Statistiska centralbyrån: utredningsinstitutet. 1965. Stockholm.

3. Thor S (red.). CAN:s nationella skolundersökning 2023 – Ungas erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2023. CAN-rapport 223.

4. Hiscock R, Bauld L, Amos A, Fidler JA, Munafò M. Socioeconomic status and smoking: a review. Ann N Y Acad Sci. 2012 Feb;1248:107-23. doi: 10.1111/j.1749-6632.2011.06202.x. Epub 2011 Nov 17. PMID: 22092035.

5. Folkhälsomyndigheten. Utvecklingen i förhållande till ANDT-strategins mål 2020. 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-ochmaterial/publikationsarkiv/u/utvecklingen-i-forhallande-till-andt-strateginsmal/ [2023-07-07].

6. Folkhälsomyndigheten. Vuxnas bruk av tobaks- och nikotinprodukter. 2022. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och-ohalsa/anvandning/anvandning-av-tobaksoch-nikotinprodukter/vuxnas-bruk-av-tobaks–och-nikotinprodukter/ [2023- 07-07].

7. Zetterqvist M. Självrapporterade rök- och snusvanor 2003–2021. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2022b. CANrapport 211.

8. SCB. Statistik framtagen i Statistikdatabasen: Tobaksvanor efter indikator, redovisningsgrupp och kön. 2023. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0101__LE0101H/LE01012021H06 / [2023-07-07].

Svaret uppdaterat februari 2024