Hur många använder narkotika i Sverige?

Narkotika

Det saknas säker information kring antalet personer som använder narkotika i Sverige. Det beror inte minst på att det är svårt att mäta omfattningen av illegala och socialt icke-accepterade handlingar. Dessutom varierar uppskattningarna kraftigt, beroende på hur man definierar narkotikaanvändare.

Av CAN:s frågeundersökning Vanor & konsekvenser framgår att 8,6 procent av befolkningen 17–84 år svarar att de använt narkotika under 2017. I absoluta tal motsvarar det cirka 675 000 personer. Som narkotika räknas här klassisk narkotika som exempelvis cannabis och kokain, vilket rapporterats av 3,6 respektive 0,9 procent, men också icke-förskriven användning av narkotikaklassade läkemedel vilket uppgetts av 5,3 procent. I samma åldersgrupp svarade 2,9 procent att de använt narkotika under senaste 30 dagarna, vilket motsvarar cirka 225 000 personer.

Cannabisanvändning var vanligare bland män samt i yngre åldersgrupper. Detta gällde även övriga klassisk narkotika (kokain, amfetamin, etc) medan användning av icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel var mera jämnt fördelad sett till kön och ålder.

Undersökningen visade vidare att 1,8 % av befolkningen (ca 140 000 personer) hade någon form av substansbrukssyndrom som orsakats av konsumtion av narkotikaklassade preparat och/eller läkemedel. Substansbrukssyndrom mäts enligt vissa kriterier i DSM-5 och avser att fånga de som har ett allvarligare bruk. Substansbrukssyndrom var vanligast bland yngre och avtar med ökande ålder, medan könsskillnaderna var relativt små.

Jämfört med samma studie från 2013 hade användningen av cannabis, kokain och ecstasy ökat. De narkotikaklassade läkemedlen kan inte följas över tid till följd av frågeförändringar. Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät visar att det skett en uppgång av cannabisanvändningen i befolkningen även tidigare under 2000-talet. Konsumtionen har ökat mest bland 30–44-åringar men användningen är fortfarande vanligast i åldersgruppen 16–29 år.

Uppgifterna ovan får antas utgöra miniminivåer, i och med att frågeundersökningar om narkotikavanor ofta ger en underrapportering.

Källor:

Sundin E, Landberg J & Ramstedt M (2018). Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak – en studie med fokus på beroende och problem från andras konsumtion i Sverige 2017. Rapport nr. 174. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata, Nationella folkhälsoenkäten, nationella och regionala resultat, Narkotikavanor. Nedladdat 2020-05-13.

Svaret uppdaterat maj 2020