Har ungdomars attityd till narkotika förändrats?

Narkotika

Om det sker en förändring i konsumtionsmönstren bland ungdomar vad det gäller narkotika, kan vi utgå ifrån att det även skett en attitydförändring. I media har det exempelvis rapporterats om ökad cannabisanvändning bland unga under 2000-talet, samt att cannabisanvändningen gått ned i åldrarna. Detta är dock inget som får stöd av CAN:s årliga skolundersökningar i årskurs 9 och i år 2 på gymnasiet. Andelen som någon gång har använt narkotika har under 2000-talet varit relativt stabil och varierat mellan 5–10 % bland ungdomar i årskurs 9. I år 2 på gymnasiet ökade användningen av narkotika något från 2004, då man började ställa frågor till denna åldersgrupp, fram till 2010. Därefter har nivåerna legat mer stabilt på runt 17 %. I skolundersökningen ser det inte heller ut som att det skulle gå neråt i åldrarna, snarare tvärtom: att skolungdomar debuterar senare.

I brist på frågeundersökningar som på längre sikt mäter ungdomars inställning till cannabis, går det att använda indirekta indikatorer för att studera detta. Ett sätt är att undersöka de risker ungdomar anser att det finns förknippat med att använda cannabis. I CAN:s skolundersökningar framgår att den upplevda skaderisken med att testa cannabis 1-2 gånger tycks ha minskat, då allt fler ungdomar menar att risken att ta skada är liten eller obefintlig. I undersökningen framkommer även att det är fler som upplever att de har tillgång till narkotika, än det är som faktiskt prövat det.

Trots att den upplevda skaderisken har mildrats och att narkotika i viss mån förekommer i ungdomars miljöer, avspeglas det inte i en ökad konsumtion. Ungdomars inställning och tillgång till narkotika tycks bara vara en del i sammanhanget.

Källor:

Gripe, I. (2019). Narkotika I: Skolelevers drogvanor 2019. Englund, A. (red.). Rapport nr. 187. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Guttormsson, U. & Zetterqvist, M. (2019). Det går uppåt i åldrarna – Substansdebut bland skolungdomar 1999-2019. Fokusrapport nr 5. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Svaret uppdaterat i april 2020