Vilken drog är farligast?

Allmänt om droger

Olika droger har olika typer av risker. Det finns inget självklart sätt att avgöra vilken som är farligast. Det går exempelvis inte bara att utgå ifrån antalet som årligen dör av respektive drog, och sedan dra slutsatsen att de droger som orsakar flest dödsfall är farligast. För att kunna jämföra konsekvenser av droganvändning på det viset måste man veta hur många, samt vilka grupper, som använder olika droger.

På individnivå kan man dock konstatera att risk för överdosering som leder till dödsfall eller allvarliga medicinska komplikationer, är klart större för vissa droger än för andra. I relation till sådana problem kan exempelvis heroin, GHB, vissa sniffningsmedel och alkohol nämnas. En drogs farlighet ligger inte heller enbart i om den är dödlig eller leder till medicinska skador. Droger kan påverka och förändra en människas liv på många sätt. Dessutom kan andra komma till skada av drogers effekter genom till exempel våld eller trafikolyckor. Allt detta sammantaget, gör det mycket svårt att på ett övergripande sätt jämföra olika drogers farlighet. Tre huvudområden kan beaktas när man talar om konsekvenser av droganvändning:

• Hur stor medicinsk skada drogen har för konsumenten.
• Hur beroendeframkallande drogen är.
• Hur stor skada användningen av drogen utgör för samhället.

I den medicinska tidskriften The Lancet publicerades 2007 en artikel där man presenterade ett försök att sammanväga och ranka ett antal drogers farlighet enligt ovanstående områden. Den sammanvägda bedömningen var att heroin, kokain och barbiturater intog de översta placeringarna (Nutt m.fl., 2007).

Det går även att jämföra hur stor andel av den totala sjukdomsbördan som alkohol, tobak och narkotika står för, var för sig. Man mäter då både för tidig död och försämrad hälsa på grund av användningen av dessa droger i befolkningen. Det visar sig i en studie från 2010 att alkoholen stod för 7,7 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige följt av tobak med 3,4 procent och narkotika med 1,3 procent (Agardh m.fl., 2014).

Källa:

Nutt DJ, King LA, Saulsbury W & Blakemore C (2007). ‘Developing a rational scale for assessing the risks of drugs of potential misuse’. The Lancet, 369, pp. 1047–1053.
Agardh E., Boman U. & Allebeck P. (2014) Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och tobaksrökning?
-Kartläggning utifrån ”DALY-metoden” 1990-2010. Karolinska institutet. Institutionen för Folkhälsovetenskap.

Svaret uppdaterat i april 2020