FAKTA OM: TOBAK

Tobakskonsumtionen orsakar stora hälsoproblem hos befolkningen. Varje år uppskattas omkring fem miljoner människor dö på grund av sin egen tobaksanvändning världen över. Tobaksanvändningen medför även hälsoproblem bland barn och vuxna som utsatts för passiv rökning1. Dessutom skadar tobaken både människor och miljö i de länder där den produceras2. I Sverige står tobaksrökningen för nästan åtta procent av den totala sjukdomsbördan3 och de samhällsekonomiska kostnader som tobaksanvändningen medför är omfattande4.

Tobaksanvändningen i Sverige består främst av cigaretter och snus. I detta faktablad ligger störst fokus på användningen av cigaretter, som är det tobaksbruk som orsakar mest skada.

Användning i Sverige

Under en lång tid har andelen som röker varje dag i befolkningen minskat. Bara sedan 2003 har andelen dagligrökare halverats och idag är det knappt en tiondel av befolkningen (17-84 år) som röker dagligen5. Till skillnad från dagligrökningen har andelen som röker då och då i stort sett varit oförändrad sedan 1990-talets början6. Det är omkring 7 procent som röker då och då och sammanlagt röker alltså omkring 15 procent av Sveriges befolkning5.

I jämförelse med andra europeiska länder är andelen dagligrökare i Sverige låg, men till skillnad från andra EU-länder är snusförsäljning tillåten i Sverige. Om de dagliga rökarna läggs ihop med de dagliga snusarna (drygt en tiondel), ligger den dagliga tobaksanvändningen i Sverige i nivå med genomsnittet i Europa6, 7, 8.

I Sverige har dagligrökning varit något vanligare bland kvinnor än bland män sedan 1990-talet, vilket är ovanligt sett ur ett internationellt perspektiv. Men i och med att rökningen har minskat mest bland kvinnor har könsskillnaderna jämnats ut och idag röker kvinnor och män i ungefär samma utsträckning. Snusning är däremot klart vanligare bland män (omkring fyra gånger så vanligt)5.

Vid jämförelser mellan grupper med olika inkomst och utbildning visar det sig att dagligrökning är vanligare bland personer med låg inkomst och bland personer med kortare utbildning7. Bland dem som röker då och då märks inte samma sociala skillnader. Att röka sporadiskt är ungefär lika vanligt bland personer som har kortare utbildning som bland personer som har längre utbildning och ungefär lika vanligt bland personer med hög inkomst som bland personer med låg inkomst.

Vid jämförelser mellan olika åldersgrupper finns den största andelen rökare i åldersgruppen 17–29 år. Det gäller framförallt den sporadiska rökningen som är särskilt vanlig i den yngsta åldersgruppen, men även daglig rökning5. Rökningen har minskat i alla åldersgrupper i befolkningen men nedgången har varit minst bland unga vuxna. Däremot konsumeras den största mängden cigaretter av rökare i åldrarna 50–64 år, vilka i huvudsak utgörs av dagliga användare.

Ruseffekter och skador

Cigaretter innehåller bland annat nikotin som stimulerar hjärta och blodcirkulation. När en person röker en cigarett kan rökaren därigenom få en förhöjd uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Många personer rapporterar också att nikotin kan ha en lugnande och ångestdämpande effekt. Koncentrationen av nikotin i lungor, blod och hjärna är som högst fram till ungefär tio minuter efter rökningen. Efter omkring 20 minuter är koncentrationen halverad9.

Förutom nikotin innehåller cigarettröken många andra ämnen som påverkar kroppen. Sammanlagt innehåller cigarettrök drygt 4000 kemikalier varav minst 250 är giftiga och 50 av dem kända för att orsaka cancer1. Tobaksrökning har identifierats som en riskfaktor för minst 28 sjukdomar som till exempel lungcancer och andra cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar och infektioner i andningsorganen såsom kol med mera. Med detta som grund beräknades tobaksrökningen i Sverige, år 2010, kosta befolkningen omkring 191 000 friska levnadsår3. Andra studier visar att ännu fler hälsokonsekvenser kan tillräknas tobaken och kontinuerligt ökar antalet sjukdomar som kan knytas till tobaksanvändning10.

Tobaksrökning kan också minska möjligheten att bli gravid och orsaka skador på foster11. Utöver de omfattande hälsomässiga skador som drabbar rökarna själva beräknas mer än 600 000 personer världen över dö varje år på grund av så kallad passiv rökning. Barn och vuxna som arbetar på tobaksplantagen drabbas också av nikotinförgiftning och andra hälsomässiga skador1. Utöver de hälsomässiga skadorna orsakar tobaken skador både på miljö och samhälle i de länder där tobaksprodukter framställs och produceras2.

I en undersökning som genomfördes 2017 uppgav omkring en tiondel av Sveriges befolkning att de påverkats negativt av rökning hos en person som finns i deras liv12

Riskbruk, missbruk och beroende

Eftersom tobaksrök innehåller en stor mängd giftiga ämnen är all rökning riskabel för hälsan. För beroende av tobak finns, liksom för andra droger, olika definitioner och olika metoder för att mäta om någon har ett beroende enligt en vald definition. År 2017 genomfördes undersökningar av hur omfattande olika typer av beroende var i Sverige12. I undersökningarna mättes andelen cigarettberoende enligt kriterierna för Cigarette Dependence Scale (CSD-12). I Sverige uppfyllde omkring två procent av befolkningen kriterierna, vilket motsvarar cirka 150 000 personer.

Politik och lagstiftning

Det övergripande målet för den svenska tobakspolitiken är att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak. En minskad tobaksanvändning beskrivs, av regeringen, som ett viktigt mål för den svenska folkhälsopolitiken13 och Sverige har även skrivit under WHO:s tobakskonvention.

Många generella åtgärder tillämpas för att begränsa användningen av tobak, som punktskatter, åldersgränser och förbud mot rökning i vissa miljöer. Den svenska tobakslagen14 förbjuder till exempel försäljning av tobak till personer under 18 år och sedan 1994 är det enligt lag förbjudet att röka på skolgårdar. År 2005 infördes rökförbud på restauranger, i lokaler avsedda för hälso- och sjukvård och lokaler som används för dem som reser med kollektivtrafik med mera. I samband med den nya tobakslagen, år 2019, utökades rökförbudet till att bland annat även gälla uteserveringar15. Tobaksprodukter ska också förses med varningstexter och tobakslagen reglerar även marknadsföringen av tobak.

Under 2016 anpassades tobaksregleringen i Sverige till EU:s tobaksdirektiv vilket bland annat innebar att hälsovarningarna på tobaksförpackningarna ska göras större och även omfatta en varningsbild, och att cigaretter och rulltobak med karakteristisk smak förbjöds16 . Sveriges regering har under 2016 också ställt sig bakom opinionssatsningen Tobacco Endgame som syftar till att år 2025 ska mindre än 5 procent av Sveriges befolkning röka dagligen och att rökningen inte ska utgöra ett dominerande folkhälsoproblem17.

Referenser:

(1) WHO (2015). who.int. Tobacco. Fact sheet no 339. Nedladdat 2016-01-22

(2) THE TOBACCO ATLAS (2016) tobaccoatlas.org Nedladdat 2016-04-04.

(3) Agardh E. m.fl. (2014). Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och to-baksrökning? – Kartläggning utifrån ”DALY-metoden” 1990–2010. Institutionen för folkhälsovetenskap. Stockholm: Karolinska Institutet.

(4) Statens folkhälsoinstitut. (2009). Tobak och avvänjning: En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning (R nr. 2009:17). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

(5) Zetterqvist, M. & Ramstedt, M. (2019). Tobaksvanor i Sverige 2003–2018. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

(6) CAN (2019). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Tabell 85. Specialbeställd tabell från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

(7) Folkhälsomyndigheten (2015) folkhalsomyndigheten.se. Tobaksvanor nationella resultat och tidsserier 2015. Nedladdad 2016-01-22.

(8) European Commission (2017). Special Eurobarometer 458. Attitudes of europeans towards tobacco and electronic cigarettes.

(9) Kuhn C. m. fl. (2014). Buzzed : the straight facts about the most used and abused drugs from alcohol to ecstasy. New York : W.W. Norton & Company.

(10) Surgeon General (2014) The health consequences of smoking – 50 years of progress. U.S. Department of Health & Human Services, Rockville, MD.

(11) U.S. Department of Health & Human Services (2016) betobaccofree.hhs.gov/ Avsnitt: Tobacco Use and Fertility. Nedladdat 2016-03-11

(12) Sundin, E. m.fl. (2017). Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak – en studie med focus på beroende och problem från andras konsumtion i Sverige 2017. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

(13) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020 (2016). Stockholm: Sveriges Riksdag. (Regeringens skrivelse 2015/16:86)

(14) SFS 1993:581. Tobakslagen. Stockholm: Socialdepartementet.

(15) SFS 2018:2088. Lag om tobak och liknande produkter. Stockholm: Socialdepartementet.

(16) Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU10: Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet – genomförandet av EU::s tobaksproduktdirektiv

(17) Rökfritt Sverige 2025. Motion 2017/2018:2626. Socialutskottet.