Frågor och svar om tobak



Har tobaksanvändningen ökat eller minskat?

Vad är e-cigaretter och hur vanligt är det?

Vilka är det som röker och snusar?

Rökande män och kvinnor - historiken

 


Har tobaksanvändningen ökat eller minskat?

Den huvudsakliga tobaksanvändningen i Sverige utgörs av användning av cigaretter och snus.  Både i den vuxna och i den yngre delen av den svenska befolkningen har användningen av cigaretter och snus minskat kraftigt under 2000-talet.

Rökning i befolkningen
Gällande rökningens omfattning i befolkningen (16–84 år) så har den dagliga rökningen varit på nedåtgående ända sedan 1970-talet. Bara sedan 2000-talets början har dagligrökningen näst intill halverats. Vid 2000-talets början var det omkring 19 procent av befolkningen som var dagligrökare. År 2016 hade denna nivå sjunkit till 11 procent i SCB:s undersökning av levnadsförhållanden.

Däremot har utvecklingen av den s.k. sporadiska rökningen (”fest-/stressrökningen”) i befolkningen varit slående stabil och omfattat omkring 10 procent av befolkningen under hela den period sporadisk rökning studerats, vilket är närmare tre decenniers tid. I den allra senaste undersökningen (2016) från Folkhälsomyndigheten uppmäts emellertid nivåer som visar på en halvering av den sporadiska rökningen jämfört med tidigare år (5 %), men då också frågeformuleringen i undersökningen förändrats är det osäkert om skattningen inringar en faktisk förändring av den sporadiska rökningen i befolkningen eller om uppgiften i själva verket är en effekt av den förändrade frågan.

Rökning bland skolelever
I CAN:s årliga skolundersökning studeras droganvändningen bland skolelever. Under de senaste åren har andelen rökare i årskurs 9 legat på de lägsta nivåerna som uppmätts under den 40-åriga period då tobakskonsumtionen studerats i denna årskurs. Och bland niondeklassarna är det både andelen elever som röker varje- eller nästan varje dag (s.k. frekventa rökare) och andelen sporadiska rökare som minskat under 2000-talet. Andelen dagliga- eller nästan dagliga rökare har minskat från att ligga på en nivå runt 12 procent år 2000 till att år 2018 omfatta runt 4 procent av niorna. Andelen sporadiska rökare har minskat från att ligga på en nivå runt 21 procent år 2000 till att år 2018 uppmätas till cirka 7 procent.

Bland de något äldre eleverna i gymnasiets år 2 har rökningen däremot legat på en förhållandevis stabil nivå under 2000-talet (gymnasieeleverna har studerats sedan 2004). Under de allra senaste åren har rökningen dock börjat minska också bland dessa äldre elever. I den senaste undersökningen var det omkring 6 procent av eleverna i gymnasiets år 2 som uppgav att de rökte varje- eller nästan varje dag och ytterligare 17 procent som uppgav att de rökte sporadiskt.

Snusning i befolkningen
Gällande snusning var omkring 13 procent av befolkningen (18-64 år) dagliga snusare år 2016. Till skillnad från rökningen i befolkningen har snusningen inte studerats lika kontinuerligt, men sedan 2004–2005 har läget varit tämligen oförändrat, något som också sett ut att gälla för den sporadiska snusningen. Liksom gällande rökning har nivån av sporadisk snusning dock halverats i 2016 års undersökning jämfört med tidigare år i Folkhälsomyndighetens undersökning, men även här finns frågetecken kring om den förändrade nivån kan handla om att frågan i undersökningen förändrats.

Snusning bland skolelever
Även snusningen har under 2000-talet minskat bland landets niondeklassare, även om nedgången på senare år ser ut att ha avstannat. År 2000 snusade omkring 9 procent av niondeklassarna dagligen eller nästan dagligen och ytterligare 6 procent snusade sporadiskt. År 2017 var det 4 procent som snusade dagligen eller nästan dagligen och ytterligare 3 procent som snusade sporadiskt.

Andelen snusare bland de äldre skoleleverna i gymnasiets år 2 har också den minskat något under 2000-talet, men på senare år legat på en tämligen stabil nivå. Då gymnasieeleverna började studeras år 2004 var det omkring 13 procent som var dagliga- eller nästan dagliga snusare och ytterligare 6 procent sporadiska snusare. År 2018 uppmättes omkring 9 procent av eleverna i gymnasiet år 2 vara dagliga- eller nästan dagliga snusare och ytterligare 6 procent vara sporadiska snusare.

Sammanlagd andel tobaksanvändare
Främst är det alltså tobaksanvändningen i form av rökning som minskat i Sverige under 2000-talet medan snusningen legat på en förhållandevis stabil nivå, men bland skolelever också i viss mån minskat. Då ingen riktig ökning av snusningen synts som väger upp den minskade rökningen, har också den sammanlagda tobaksanvändningen (rökning och snusning), minskat under 2000-talet. År 2016 uppmättes sammanlagt omkring en fjärdedel av befolkningen (24 procent) vara dagliga tobaksanvändare (röka och/eller snusa varje dag) i SCB:s undersökning. I CAN:s undersökning av skolelever var det år 2018 omkring 6 procent av niondeklassarna som rökte och/eller snusade dagligen eller nästan dagligen, vilket motsvarades av 14 procent bland eleverna i gymnasiets år 2. 

Källor:

CAN (2017). Drogutvecklingen i Sverige 2017. Rapport nr. 164. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
SCB, ULF/SILC, 2016.
SCB, ULF/SILC, 1980-2007.
Folkhälsomyndigheten (2016) Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
Zetterqvist, M. (red.) (2018). Skolelevers drogvanor 2018. Rapport 178. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Elektronisk källa: 
www.alkoholochnarkotika.se/tobak/sporadisk-rokning-och-fragans-betydelse/ nedladdad 2018-01-15.

Svaret uppdaterat december 2018 av Martina Zetterqvist

Upp


 

Vad är e-cigaretter och hur vanligt är det?

En e-cigarett (elektronisk cigarett) är en tobaksliknande produkt som vanligtvis består av en metallhylsa med en kammare som kan laddas med en vätska eller en ampull med smakämnen. Ofta innehåller vätskan också nikotin i olika halter. När e-cigaretten används värms vätskan upp med hjälp av ström från ett batteri och ånga bildas som sedan andas in (Läkemedelsverket, 2016).

I 2017 års Monitormätningar tillfrågades den vuxna befolkningen för första gången om de använt e-cigaretter. Sammanlagt hade 2 % av befolkningen i Sverige använt e-cigaretter under de senaste 30 dagarna, varav en tredjedel hade gjort det dagligen. Vanligast var detta bland män samt av personer i den yngsta åldersgruppen 17-29 år. Det var även betydligt vanligare att ha använt e-cigaretter bland dem som är rökare av vanliga cigaretter.

Bland ungdomar är det vanligare att ha använt e-cigaretter. I 2018 års undersökning av skolelevers drogvanor svarade 32 % av eleverna i årskurs 9 att de någon gång använt e-cigaretter och i gymnasiets år 2 var det 41 % som gjort det. Andelen elever som använt e-cigaretter har ökat sedan 2014 då frågor om detta infördes i skolundersökningen. I årskurs 9 har andelen användare av e-cigaretter ökat med 9 procentenheter mellan år 2014 och 2018 och med 17 procentenheter i gymnasiet. Majoriteten av de som har använt e-cigaretter har endast provat det någon gång medans 1 % i båda årskurser gör det dagligen eller nästan dagligen. Liksom i den vuxna befolkningen var det vanligare att elever som rökte hade provat e-cigaretter än att elever som inte rökte hade gjort detsamma. Av 2014 års skolundersökning framgår det att den vanligaste anledningen till att ha provat e-cigaretter är nyfikenhet (Henriksson, 2014).

Sedan e-cigaretterna börjat etablera sig på marknaden har de beskrivits som ett bra alternativ för vuxna rökare som vill sluta med cigaretter. Men samtidigt har etableringen väckt oro – en oro för att användning av e-cigaretter kan leda till att rökvanor av vanliga cigaretter snarare etableras än avslutas, inte minst bland unga icke-rökare då det tidigare heller inte funnits några åldersrestriktioner gällande försäljning av e-cigaretter.

Eftersom det handlat om ett förhållandevis nytt fenomen har det dessutom varit okänt vilka hälsokonsekvenser långvarig användning av e-cigaretter kan ge (Hajek m.fl. 2014, Vardavas m.fl. 2013). Nya studier på området har emellertid gjorts och i dessa befaras användning av e­-cigaretter vara mer skadliga än vad man tidigare trott (Sundar, m.fl. 2016, Rouabhia, m.fl. 2016), i vissa fall till och med skadligare för den orala hälsan än traditionell rökning (Jaspers, 2016).

Sedan den 1 juli 2017 har det i Sverige blivit förbjudet att sälja e-cigaretter till personer under 18 år (SFS 2017:425).

Källor:

Hajek P, Etter J-F, Benowitz N, Eissenberg T & McRobbie H (2014). Electronic cigarettes: review of use, content, safety, effects on smokers and potential for harm and benefit. Addiction, add.12659.

Henriksson, C. (2014). Tobak I: Skolelevers drogvanor 2014. Englund, A. (red.). Rapport nr. 146. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 

Henriksson, C. (red.) (2018). Tobaksvanor i Sverige – tobakskonsumtionen i siffror med fokus på år 2017. Rapport 172. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Zetterqvist, M. (red.) (2018). Skolelevers drogvanor 2018. Rapport 178. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Jaspers, I. (2016). Pulmonary Effects of Exposure to Tobacco Smoke and New Tobacco Products.  

Läkemedelsverket (2016). Information från Läkemedelsverket.

Rouabhia, M., Park, H., Semlali, A., Zakrzewski, A., Chmielewski, W. & Chakir, J. (2016). E-cigarette Vapor Inducec an Apoptotic Response in Human Gingival Epithelial Cells Through the Caspase-3 Pathway. Journal of Cellular Physiology. Volume 232, Issue 6, June 2017, pg 1539-1547.

Sundar, I., Javed, F., Romanos, G. & Rahman, I. (2016). E-cigarettes and flavorings induce inflammatory and pro-senescence responses in oral epithelial cells and periodontal fibroblasts. Oncotarget. 2016; 7:77196-77204.

Vardavas C, Filippidis F & Agaku I (2013). Determinants and prevalence of e-cigarette use throughout the European Union: a secondary analysis of 26 566 youth and adults from 27 Countries. Tobacco Control 2013-05-13.

Svaret uppdaterat december 2018 av Martina Zetterqvist

 



Vilka är det som röker och snusar?

Igår
För ett drygt halvsekel sedan var rökning vanligast i de mer bemedlade samhällsklasserna och betydlig vanligare bland män än bland kvinnor. Mot slutet av 40-talet rökte hälften av männen i Sverige regelbundet medan färre än var 10:e kvinna gjorde detsamma. Under 60-talet hade könen närmat sig varandra men fortfarande var det dubbelt så många män som kvinnor som rökte regelbundet (49 respektive 23 %). Vid 80-talets början rökte 36 procent av männen och 29 procent av kvinnorna i landet (16–84 år). Därefter har rökningen kontinuerlig minskat, i synnerhet bland männen och sedan 1990-talets första år var det länge fler kvinnor än män som rökte, något som är relativt ovanligt i ett internationellt perspektiv. På senare år har skillnaden i andelen rökare bland män och kvinnor i stort sett försvunnit. 

Idag
I dag röker omkring var tionde person i Sverige på dagligbasis och dagligrökning är numera ungefär lika vanligt bland män som bland kvinnor. År 2016 var det omkring 12 procent av kvinnorna i befolkningen (16–84 år) som rökte medan detta motsvarades av 11 procent av männen. Beträffande snusning var skillnaderna mellan könen däremot desto större. Medan 23 procent av männen snusade på dagligbasis år 2016 var motsvarande andel 4 procent bland kvinnorna enligt SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden.

Den sammanlagda andelen dagliga tobaksanvändare (de som rökte, snusade eller gjorde både och på dagligbasis) låg år 2016 på 24 procent, vilket med andra ord motsvarade ungefär var fjärde person i befolkningen (16–84 år). Skillnaden var dock stor om männen och kvinnorna studerades för sig. Eftersom männen snusade i så mycket större utsträckning än kvinnorna, var andelen dagliga tobaksanvändare mer än dubbelt så hög bland männen (32 %) som bland kvinnorna (15 %).

Vad gäller åldern på dem som röker och/eller snusar återfanns den högsta andelen dagliga tobaksanvändare år 2016 bland dem i befolkningen som var mellan 45–54 år gamla. I denna åldersgrupp återfanns såväl en förhållandevis hög andel dagligrökare som en hög andel dagligsnusare. Även i åldersgruppen 25–34 år var andelen dagliga tobaksanvändare stor, framförallt eftersom andelen dagligsnusare var stor i denna grupp medan den stora andelen dagliga tobaksanvändare i gruppen 55–64 år främst utgjordes av en stor andel dagligrökare. I dessa åldersgrupper låg andelen dagliga tobaksanvändare på strax under 30 procent. Minst andel dagliga tobaksanvändare återfanns bland dem som tillhörde den yngsta åldersgruppen 16–24 år och bland dem som tillhörde den äldsta gruppen 75–84 år. I dessa åldersgrupper var daglig tobaksanvändning omkring hälften så vanligt förekommande (runt 15 % rökte och/eller snusade varje dag) som i de åldersgrupper där det var som vanligast. Däremot visar studier att sporadisk tobaksanvändning (såsom fest-/stressrökning eller snusning) desto oftare förekommer bland personer i yngre åldersgrupper.

Beträffande tobaksanvändning i olika samhällsgrupper så är andelen dagligrökare numera, i motsats till hur det såg ut för drygt ett halvsekel sedan, högre bland arbetare, bland ekonomiskt utsatta och bland personer med kortare utbildning. Däremot går motsvarande förhållandevis tydliga sociala skillnader inte att se när det gäller sporadisk rökning. Andelen sporadiska rökare är ungefär lika stor i mer bemedlade och utbildade samhällsgrupper som i mindre bemedlade och utbildade grupper i samhället.

Några tydliga socioekonomiska skillnader syns heller inte när det gäller snusning. I den jämförelsevis lilla gruppen av kvinnor som dagligsnusar är det visserligen vanligare att påträffa arbetarkvinnor än tjänstemän, men när det kommer till andra faktorer såsom utbildning är det tvärtom vanligare att kvinnor med gymnasial- eller eftergymnasial utbildning dagligsnusar som att kvinnor som endast har förgymnasial utbildning, gör detsamma. Som ovan nämnts utgör kvinnorna dessutom en förhållande liten del av den totala gruppen dagligsnusare i landet.  

Ensamstående personer är i större utsträckning dagliga tobaksbrukare än sammanboende personer. Det är också vanligare att personer med barn i hushållet använder tobak på dagligbasis än att personer utan barn i hushållet gör detsamma – något som kan vara viktigt att känna till i förhållande till ungas tobaksanvändning – då det är vanligare att barn som har föräldrar som använder tobak också själva gör det än att barn som inte har tobaksanvändande föräldrar gör detsamma.

Det är vanligare bland personer med utländsk bakgrund att dagligen röka än bland personer med svensk bakgrund. Då det gäller snus är förhållandet däremot det omvända och sammanlagt är andelen dagliga tobaksanvändare omkring densamma bland personer med svensk bakgrund som bland personer med utländsk bakgrund. 

Källa:

CAN (2017). Drogutvecklingen i Sverige 2017. Rapport 164. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Folkhälsomyndigheten (2016). Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
Henriksson C (2013). Betydelsen av föräldrars förhållande till tobak. Rapport 136. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
SCB, ULF/SILC, 2016.
SCB, ULF/SILC, 1980–2007.
Socialstyrelsen (1986). Tobaksvanor i Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen redovisar 1986:9.

Svaret uppdaterat januari 2018 av Clara Henriksson

 


 

Rökande män och kvinnor - historiken

För ett drygt halvsekel sedan var rökning vanligast i de mer bemedlade samhällsklasserna och betydlig vanligare bland män än bland kvinnor. Mot slutet av 40-talet rökte hälften av männen i Sverige regelbundet medan färre än var 10:e kvinna gjorde detsamma. Under 60-talet hade könen närmat sig varandra men fortfarande var det dubbelt så många män som kvinnor som regelbundet rökte (49 respektive 23 %). Vid 80-talets början rökte 36 procent av männen och 29 procent av kvinnorna i landet (16-84år). Därefter har rökningen kontinuerlig minskat, i synnerhet bland männen och sedan 1990-talets första år var det länge fler kvinnor än män som rökte, något som är relativt ovanligt i ett internationellt perspektiv. På senare år har skillnaden i andelen rökare bland män och kvinnor i stort sett försvunnit. 

Källa:

SCB, ULF/SILC, 2016.
SCB, ULF/SILC, 1980-2007.
Folkhälsomyndigheten (2016) Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
CAN (2013). Henriksson C., Betydelsen av föräldrars förhållande till tobak. Rapport nr 136. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Socialstyrelsen (1986). Tobaksvanor i Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen redovisar 1986:9.

 

Svaret uppdaterat juni 2017 av Clara Henriksson

Upp