Frågor och svar om tobak



Har tobaksanvändningen ökat eller minskat?

Vad är e-cigaretter och hur vanligt är det?

Vilka är det som röker och snusar?

 


Har tobaksanvändningen ökat eller minskat?

Den huvudsakliga tobaksanvändningen i Sverige utgörs av användning av cigaretter och snus.  Både i den vuxna och i den yngre delen av den svenska befolkningen har användningen av cigaretter minskat kraftigt under 2000-talet. Även snusningen har minskat i den yngre delen av befolkningen medan den har varit mer oförändrad bland vuxna.

Rökning i befolkningen

Gällande rökningens omfattning i befolkningen så har den dagliga rökningen varit på nedåtgående ända sedan 1970-talet och bara sedan 2000-talets början har dagligrökningen halverats. När rökningen började studeras i Monitormätningarna år 2003 var det omkring 16 procent av befolkningen som var dagligrökare, idag är det omkring 8 procent.

Däremot har utvecklingen av den s.k. sporadiska rökningen (”feströkningen”) i befolkningen varit slående stabil under hela den period sporadisk rökning studerats, vilket är närmare tre decenniers tid (SCB). Enligt Monitormätningarna var omkring 6 procent sporadiska rökare år 2018. Sammantaget röker omkring 15 procent av Sveriges befolkning 17–84 år i någon utsträckning.

Rökning bland skolelever

I CAN:s årliga skolundersökning studeras droganvändningen bland skolelever. Under de senaste åren har andelen rökare i årskurs 9 legat på de lägsta nivåerna som uppmätts under den 40-åriga period då tobakskonsumtionen studerats i denna årskurs. Och bland niondeklassarna är det både andelen elever som röker varje- eller nästan varje dag (s.k. frekventa rökare) och andelen sporadiska rökare som minskat under 2000-talet. Andelen dagliga- eller nästan dagliga rökare har minskat från att ligga på en nivå runt 12 procent år 2000 till att år 2018 omfatta runt 4 procent av niorna. Andelen sporadiska rökare har minskat från att ligga på en nivå runt 21 procent år 2000 till att år 2018 uppmätas till cirka 7 procent.

Även bland eleverna i gymnasiets år 2 har rökningen minskat, men främst under de senaste åren. Till skillnad från niondeklassarna är det endast den frekventa rökningen som har minskat medan den sporadiska rökningen har varit oförändrad (på omkring 17 procent). Den dagliga- eller nästan dagliga användningen har minskat från 13 procent år 2012 till att år 2018 omfatta omkring 6 procent av gymnasieleverna.

Snusning i befolkningen

Gällande snusning var omkring 12 procent av befolkningen (17-84 år) dagliga snusare år 2018 och 3 procent snusade sporadiskt enligt Monitormätningarna. Till skillnad från rökningen i befolkningen har snusningen inte studerats lika kontinuerligt, men sedan 2007 har läget varit tämligen oförändrat. Snusningen minskade något åren 2007–2011 men har under de senaste åren ökat och ligger numera på samma nivå som för 10 år sedan. Ökningen har skett både bland män och kvinnor.

Snusning bland skolelever

Även snusningen har under 2000-talet minskat bland landets niondeklassare, även om nedgången på senare år ser ut att ha avstannat. År 2000 snusade omkring 9 procent av niondeklassarna dagligen eller nästan dagligen och ytterligare 6 procent snusade sporadiskt. År 2017 var det 4 procent som snusade dagligen eller nästan dagligen och ytterligare 3 procent som snusade sporadiskt.

Andelen snusare bland eleverna i gymnasiets år 2 har också minskat något under 2000-talet, men på senare år legat på en tämligen stabil nivå även bland gymnasieleverna. Då gymnasieeleverna började studeras år 2004 var det omkring 13 procent som var dagliga- eller nästan dagliga snusare och ytterligare 6 procent sporadiska snusare. År 2018 uppmättes omkring 9 procent av eleverna i gymnasiet år 2 vara dagliga- eller nästan dagliga snusare och ytterligare 6 procent vara sporadiska snusare.

Sammanlagd andel tobaksanvändare

Främst är det alltså tobaksanvändningen i form av rökning som minskat i Sverige under 2000-talet medan snusningen legat på en förhållandevis stabil nivå, men bland skolelever också i viss mån minskat. Då ingen riktig ökning av snusningen synts som väger upp den minskade rökningen, har också den sammanlagda tobaksanvändningen (rökning och snusning), minskat något under 2000-talet. År 2018 uppmättes sammanlagt omkring en fjärdedel av befolkningen (26 procent) vara tobaksanvändare (röka och/eller snusa) i Monitormätningarna. I CAN:s undersökning av skolelever var det år 2018 omkring 14 procent av niondeklassarna som rökte och/eller snusade, vilket motsvarades av 29 procent bland eleverna i gymnasiets år 2. 

Källor:

CAN (2019). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Rapport nr. 180. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
SCB, ULF/SILC, 2016.
SCB, ULF/SILC, 1980-2007.
Folkhälsomyndigheten (2016) Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
Zetterqvist, M. (red.) (2018). Skolelevers drogvanor 2018. Rapport 178. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Zetterqvist, M. & Ramstedt, M. (2019). Tobaksvanor i Sverige 2003–2018. Rapport 183. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Elektronisk källa: alkoholochnarkotika.se/tobak/sporadisk-rokning-och-fragans-betydelse/ nedladdad 2018-01-15.

Svaret uppdaterat juli 2019 av Martina Zetterqvist

Upp


 

Vad är e-cigaretter och hur vanligt är det?

En e-cigarett (elektronisk cigarett) är en tobaksliknande produkt som vanligtvis består av en metallhylsa med en kammare som kan laddas med en vätska eller en ampull med smakämnen. Ofta innehåller vätskan också nikotin i olika halter. När e-cigaretten används värms vätskan upp med hjälp av ström från ett batteri och ånga bildas som sedan andas in (Läkemedelsverket, 2016).

Sedan år 2017 tillfrågas den vuxna befolkningen i Monitormätningarna om de använt e-cigaretter. Sammanlagt har knappt 2 % av befolkningen i Sverige använt e-cigaretter under de senaste 30 dagarna, varav en tredjedel har gjort det dagligen. Vanligast var detta bland män samt av personer i den yngsta åldersgruppen 17-29 år. Det var även betydligt vanligare att ha använt e-cigaretter bland dem som är rökare av vanliga cigaretter.

Bland ungdomar är det vanligare att ha använt e-cigaretter. I 2018 års undersökning av skolelevers drogvanor svarade 32 % av eleverna i årskurs 9 att de någon gång använt e-cigaretter och i gymnasiets år 2 var det 41 % som gjort det. Andelen elever som använt e-cigaretter har ökat sedan 2014 då frågor om detta infördes i skolundersökningen. I årskurs 9 har andelen användare av e-cigaretter ökat med 9 procentenheter mellan år 2014 och 2018 och med 17 procentenheter i gymnasiet. Majoriteten av de som har använt e-cigaretter har endast provat det någon gång medans 1 % i båda årskurser gör det dagligen eller nästan dagligen. Liksom i den vuxna befolkningen var det vanligare att elever som rökte hade provat e-cigaretter än att elever som inte rökte hade gjort detsamma. Av 2014 års skolundersökning framgår det att den vanligaste anledningen till att ha provat e-cigaretter är nyfikenhet (Henriksson, 2014).

Sedan e-cigaretterna börjat etablera sig på marknaden har de beskrivits som ett bra alternativ för vuxna rökare som vill sluta med cigaretter. Men samtidigt har etableringen väckt oro – en oro för att användning av e-cigaretter kan leda till att rökvanor av vanliga cigaretter snarare etableras än avslutas, inte minst bland unga icke-rökare då det tidigare heller inte funnits några åldersrestriktioner gällande försäljning av e-cigaretter.

Eftersom det handlat om ett förhållandevis nytt fenomen har det dessutom varit okänt vilka hälsokonsekvenser långvarig användning av e-cigaretter kan ge (Hajek m.fl. 2014, Vardavas m.fl. 2013). Nya studier på området har emellertid gjorts och i dessa befaras användning av e­-cigaretter vara mer skadliga än vad man tidigare trott (Sundar, m.fl. 2016, Rouabhia, m.fl. 2016).

Sedan den 1 juli 2017 har det i Sverige blivit förbjudet att sälja e-cigaretter till personer under 18 år (SFS 2017:425).

Källor:

Hajek P, Etter J-F, Benowitz N, Eissenberg T & McRobbie H (2014). Electronic cigarettes: review of use, content, safety, effects on smokers and potential for harm and benefit. Addiction, add.12659.

Henriksson, C. (2014). Tobak I: Skolelevers drogvanor 2014. Englund, A. (red.). Rapport nr. 146. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 

Zetterqvist, M. & Ramstedt, M. (2019). Tobaksvanor i Sverige 2003–2018. Rapport 183. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Zetterqvist, M. (red.) (2018). Skolelevers drogvanor 2018. Rapport 178. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Läkemedelsverket (2016). Information från Läkemedelsverket.

Rouabhia, M., Park, H., Semlali, A., Zakrzewski, A., Chmielewski, W. & Chakir, J. (2016). E-cigarette Vapor Inducec an Apoptotic Response in Human Gingival Epithelial Cells Through the Caspase-3 Pathway. Journal of Cellular Physiology. Volume 232, Issue 6, June 2017, pg 1539-1547.

Sundar, I., Javed, F., Romanos, G. & Rahman, I. (2016). E-cigarettes and flavorings induce inflammatory and pro-senescence responses in oral epithelial cells and periodontal fibroblasts. Oncotarget. 2016; 7:77196-77204.

Vardavas C, Filippidis F & Agaku I (2013). Determinants and prevalence of e-cigarette use throughout the European Union: a secondary analysis of 26 566 youth and adults from 27 Countries. Tobacco Control 2013-05-13.

 

Svaret uppdaterat juli 2019 av Martina Zetterqvist

 



Vilka är det som röker och snusar?

Igår

För ett drygt halvsekel sedan var rökning vanligast i de mer bemedlade samhällsklasserna och betydlig vanligare bland män än bland kvinnor. Mot slutet av 40-talet rökte hälften av männen i Sverige regelbundet medan färre än var 10:e kvinna gjorde detsamma. Under 60-talet hade könen närmat sig varandra men fortfarande var det dubbelt så många män som kvinnor som rökte regelbundet (49 respektive 23 %). Vid 80-talets början rökte 36 procent av männen och 29 procent av kvinnorna i landet (16–84 år). Därefter har rökningen kontinuerlig minskat, i synnerhet bland männen och sedan 1990-talets första år var det länge fler kvinnor än män som rökte, något som är relativt ovanligt i ett internationellt perspektiv. På senare år har skillnaden i andelen rökare bland män och kvinnor i stort sett försvunnit. 

Idag

I dag röker uppemot var tionde person i Sverige på dagligbasis och dagligrökning är numera ungefär lika vanligt bland män som bland kvinnor. År 2018 var det omkring 8 procent av såväl kvinnorna som männen i befolkningen (17–84 år) som rökte dagligen. Beträffande snusning var skillnaderna mellan könen däremot desto större. Medan 21 procent av männen snusade på dagligbasis år 2018 var motsvarande andel 4 procent bland kvinnorna enligt Monitormätningarna.

Den sammanlagda andelen tobaksanvändare (de som rökt, snusat eller gjort både och under de senaste 30 dagarna) låg år 2018 på 26 procent, vilket med andra ord motsvarade ungefär var fjärde person i befolkningen (17–84 år). Skillnaden var dock stor om männen och kvinnorna studerades för sig. Eftersom männen snusade i så mycket större utsträckning än kvinnorna, var andelen tobaksanvändare nästan dubbelt så hög bland männen (33 %) som bland kvinnorna (18 %).

Vad gäller åldern på dem som röker och/eller snusar återfanns den högsta andelen tobaksanvändare år 2018 i den yngsta åldersgruppen 17–29 år. Jämfört med övriga åldersgrupper var framförallt den sporadiska användningen (s.k. feströkning/snusning) särskilt stor bland unga vuxna. Däremot konsumeras den största mängden cigaretter och snus av rökare/snusare i åldrarna 50–64 år, vilka i huvudsak utgörs av dagliga användare.

Beträffande tobaksanvändning i olika samhällsgrupper så är andelen dagligrökare numera, i motsats till hur det såg ut för drygt ett halvsekel sedan, högre bland arbetare, bland ekonomiskt utsatta och bland personer med kortare utbildning. Däremot går motsvarande förhållandevis tydliga sociala skillnader inte att se när det gäller sporadisk rökning. Andelen sporadiska rökare är ungefär lika stor i mer bemedlade och utbildade samhällsgrupper som i mindre bemedlade och utbildade grupper i samhället.

Några tydliga socioekonomiska skillnader syns heller inte när det gäller snusning. I den jämförelsevis lilla gruppen av kvinnor som dagligsnusar är det visserligen vanligare att påträffa arbetarkvinnor än tjänstemän, men när det kommer till andra faktorer såsom utbildning är det tvärtom vanligare att kvinnor med gymnasial- eller eftergymnasial utbildning dagligsnusar som att kvinnor som endast har förgymnasial utbildning, gör detsamma. Som ovan nämnts utgör kvinnorna dessutom en förhållande liten del av den totala gruppen dagligsnusare i landet.  

Ensamstående personer är i större utsträckning dagliga tobaksbrukare än sammanboende personer. Det är också vanligare att personer med barn i hushållet använder tobak på dagligbasis än att personer utan barn i hushållet gör detsamma – något som kan vara viktigt att känna till i förhållande till ungas tobaksanvändning – då det är vanligare att barn som har föräldrar som använder tobak också själva gör det än att barn som inte har tobaksanvändande föräldrar gör detsamma.

Det är vanligare bland personer med utländsk bakgrund att dagligen röka än bland personer med svensk bakgrund. Då det gäller snus är förhållandet däremot det omvända och sammanlagt är andelen dagliga tobaksanvändare omkring densamma bland personer med svensk bakgrund som bland personer med utländsk bakgrund. 

Källa:

CAN (2017). Drogutvecklingen i Sverige 2017. Rapport 164. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Folkhälsomyndigheten (2016). Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
Henriksson C (2013). Betydelsen av föräldrars förhållande till tobak. Rapport 136. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
SCB, ULF/SILC, 2016.
SCB, ULF/SILC, 1980–2007.
Socialstyrelsen (1986). Tobaksvanor i Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen redovisar 1986:9.

Zetterqvist, M. & Ramstedt, M. (2019). Tobaksvanor i Sverige 2003–2018. Rapport 183. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Svaret uppdaterat juli 2019 av Martina Zetterqvist

Upp