Hur vanligt är det med dopning i Sverige?
Hur vanligt är det med dopning i Sverige?
Under 1990-talet blev det uppenbart att användningen av hormondopningsmedel inte längre var begränsad till idrottsrörelsen utan även hade spritts till andra delar av samhället, särskilt bland personer med anknytning till kroppsbyggnad och gym. Sedan den 1 april 1999 är, förutom smuggling, försäljning och innehav, även själva konsumtionen av dopningsmedel straffbar och av de i dopningslagen förbjudna preparaten hör anabola androgena steroider (AAS) till de allra vanligaste.
Omkring 1 % av männen i åldern 15-50 år har i olika svenska riksrepresentativa frågeundersökningar svarat att de någon gång provat anabola androgena steroider. Denna siffra har i stort sett varit oförändrad sedan 1993, då man för första gången ställde frågor om dopningsmedel i drogvaneundersökningar. De flesta som säger att de använt AAS har gjort det i relativt begränsad omfattning. Det är alltså relativt sällsynt att ha prövat hormondopningsmedel och om man jämför rapporterade erfarenheter av AAS respektive narkotika är det enligt olika undersökningar normalt 5–20 gånger fler unga män som prövat narkotika.
De svenska nivåerna överensstämmer relativt väl med andra europeiska länders, men är något lägre än i t.ex. USA där ca 2–3% av ungdomarna i 16–18-årsåldern prövat AAS-preparat. Enligt ESPAD-undersökningen 2007 var erfarenhet av anabola steroider bland skolungdom i europeiska länder högst i Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Grekland, och Italien, där ca 3 % av eleverna prövat AAS-preparat.
Erfarenhet av tillväxthormon är ännu sällsyntare. Likaså är det mycket ovanligt att kvinnor rapporterar erfarenhet av några hormondopningsmedel. Samband mellan å ena sidan dopningserfarenhet och erfarenhet av narkotika och andra droger har konstaterats i olika underökningar.
Att det jämfört med 1990-talets början byggts upp en marknad för dopningspreparat tycks stå klart att döma av ökningarna i kriminal- och beslagsstatistiken. Att gruppen mera regelbundna användare successivt vuxit under perioden är en rimlig tolkning av tillgängliga uppgifter. Att testandet av hormondopningsmedel blivit mera utbrett bland yngre ungdomar, jämfört med för t ex 10 år sedan, är det med ledning av tillgängliga undersökningar dock svårare att hävda. Säkra data på dopningsanvändningen utbredning i Sverige saknas. Folkhälsoinstitutet har dock bedömt att antalet personer som använde dopningsmedel under 2008 uppgick till minst 10 000 personer. Av denna rapport framkommer att den typiska användaren är en man mellan 18 och 34 år som regelbundet styrketränar på gym.
Källor:
CAN (2009). Drogutvecklingen i Sverige 2009. CAN rapportserie 117. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Hibell B et al (2009). The ESPAD report 2007. Alcohol and Other Drug Use Among Students in 35 European Countries. Stockholm: Swedish Council for Information on Alcohol and Other Drugs (CAN), The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA), and the Pompidou Group at the Council of Europe.
Johnston L D et al (2009). Monitoring the Future. National Results on Adolescent Drug Use. Overview of Key Findings, 2008. Bethesda, MD: National Institute on Drug Abuse.
Statens folkhälsoinstitut (2009). Dopningen i Sverige – en inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder. R 2009:15. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.
Svaret uppdaterat: April 2010