Frågor och svar om alkohol

Hur många dricker riskabelt?
Hur omfattande är alkoholmissbruket i Sverige?
Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Sverige och Europa?
Hur många dör av alkohol i Sverige varje år?
Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige i dag jämfört med tidigare?
Hur fördelar sig alkoholkonsumtion på kön och ålder?
Varför tål kvinnor mindre alkohol än män?
Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?
Vilket samband har alkohol och våld?
Hur länge stannar alkoholen i kroppen?
Varför är det 20 år på Systemet men bara 18 på krogen?
Hur hänger alkohol och promille ihop?
Hur hänger alkohol och sex ihop?
Vad kostar alkoholkonsumtionen det svenska samhället? 


Hur många dricker riskabelt? 

I Sverige är definitionen av riskbruk: Mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än nio standardglas per vecka för kvinnor. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit. Med denna definition så har uppskattningsvis lite drygt var tionde vuxen i Sverige alkoholvanor som gör att de bedöms ha riskabla alkoholvanor. Med detta menas en alkoholkonsumtion som ökar risken för att skador uppstår till följd av denna. Andelen med riskabla alkoholvanor skiljer sig mellan kvinnor och män. Det är en högre andel män (13,4 %) än kvinnor (8,1 %) som anses ha riskabla alkoholvanor.

Ett annat sätt att mäta riskkonsumtion av alkohol är med screening-instrumentet AUDIT-C. Detta mått används i den nationella folkhälsoundersökningen som genomförs av Folkhälsomyndigheten. I den senaste rapporten framkommer att 13 % av kvinnorna och 20 % av männen är riskkonsumenter av alkohol när man mäter med AUDIT-C.

Källor:
Ramstedt, M., Lindell, A. & Raninen, J. (2013) Tal om alkohol 2012 – en statistisk årsrapport från Monitorprojektet. SoRAD, Stockholm.
Folkhälsomyndigheten (2014). Folkhälsan i Sverige – årsrapport 2014.

Svaret uppdaterat november 2014 av Jonas Raninen

 

Hur omfattande är alkoholmissbruket i Sverige?

Det finns många olika termer för att definiera en problematisk alkoholkonsumtion. Några av dessa är alkoholberoende, alkoholist, alkoholmissbrukare, storkonsument och alkoholproblematiker. Vad som definierar var och en av dem skiljer sig dessutom mellan olika bedömare, och svaret blir därför i hög grad beroende av hur definitionen görs. Medicinska och samhällsvetenskapliga traditioner definierar ofta på olika sätt, men gemensamt för samtliga är att begreppen avser personer som använder alkohol på ett sådant sätt att det påverkar deras hälsa eller sociala liv på ett negativt sätt.

Skattningarna nedan utgår ifrån den definition som ges i den diagnostiska manualen DSM-IV vilket är ett internationellt vedertaget verktyg för att diagnostisera sjukdomar.

I en studie av den svenska vuxna befolkningen (17-84 år) var 4,2 % alkoholberoende (3,0 % av kvinnorna och 5,5 % av männen) och 1,7 % hade ett missbruk av alkohol (1,3 % av kvinnorna och 2,1 % av männen). Det motsvarar omkring 318 000 personer som är alkoholberoende och 128 000 personer som har ett missbruk av alkohol. Sammanslaget ger detta att omkring 446 000 personer har ett missbruk av alkohol eller är alkoholberoende (Ramstedt mfl. 2014). Man bör dock ha i åtanke att det är så gott som omöjligt att beräkna exakt hur många som missbrukar alkohol då det i flera studier framkommit att de med allvarligast problem är underrepresenterade i undersökningar av den allmänna befolkningen.

Källor:
Ramstedt, M., Sundin, E., Landberg, J. & Raninen, J. (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 – en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika, doping och tobak. STAD-rapport nr 55.

Svaret uppdaterat november 2014 av Jonas Raninen

Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Sverige och Europa?

De flesta vuxna européer konsumerar alkohol. Enligt en rapport från WHO (2014) var det 2010 34% som inte druckit alkohol de senaste 12 månaderna. I samma rapport framgår att i genomsnitt konsumerades knappt elva liter ren alkohol per vuxen och år i Europa. Av den registrerade alkoholen stod öl för den största delen men Europa skiljer sig från övriga WHO regioner genom att 26% av försäljningen utgjordes av vin, vilket var betydligt mer än i övriga regioner.  

I en tidigare rapport framgår att om Europa delas upp i regioner så dricks det minst i Norden, därefter följer Sydeuropa, Central- och Västeuropa och högst konsumtion uppmättes i Central- och Östeuropa (Anderson m.fl. 2012).

Vid fem tillfällen har CAN koordinerat den s.k. ESPAD-studien. Det är en drogvaneundersökning bland 15–16-åriga skolungdomar i ett 40-tal Europeiska länder. Enligt senaste mätningen var det jämförelsevis få ungdomar i de nordiska länderna (bortsett från Danmark) som uppgav att de druckit alkohol de senaste 30 dagarna före undersökningen. Däremot var det vanligare i Norden (förutom Island) och Storbritannien att ha druckit relativt stora mängder senaste gången man drack alkohol. Länder som uppvisade mindre kvantiteter vid senaste dryckestillfället återfanns oftast i sydöstra Europa (Hibell m.fl. 2012). För att sammanfatta kan man säga att svenska skolungdomar dricker relativt sällan men mera berusningsorienterat än ungdomar i många andra länder. Totalt sett berusar sig dock svenska ungdomar mer sällan än europagenomsnittet.

Källor:

WHO (2014) Global status on alcohol and health 2014. World Health Organization
Andersson P, Moller L & Galea G (2012). Alcohol in the European Union: Consumption, harm and policy approaches. WHO Regional Office for Europe.

Hibell B m.fl. (2012). The ESPAD report 2011. Alcohol and Other Drug Use Among Students in 36 European Countries. Stockholm: Swedish Council for Information on Alcohol and Other Drugs (CAN), The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA), and the Pompidou Group at the Council of Europe.

Svaret uppdaterat november 2014 av Siri Thor

 

Hur många dör av alkohol i Sverige varje år?

Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker för år 2013 dog 1 384 män och 417 kvinnor i någon alkoholrelaterad diagnos. Detta motsvarar knappt 28 män och nästan åtta kvinnor per 100 000 invånare. Alkoholrelaterad dödlighet är alltså betydligt vanligare bland män än kvinnor. Med alkoholrelaterad dödlighet avses i detta fall dödsfall där alkohol eller en alkoholbetingad organskada nämns i dödsorsaksintyget, antingen som underliggande eller bidragande dödsorsak (Socialstyrelsen 2014). Statistiken bör dock tolkas med viss försiktighet, speciellt vid jämförelser med äldre statistik och i internationella jämförelser.

Utöver de dödsfall som fångas upp av de direkta alkoholrelaterade diagnoserna tillkommer andra dödsfall som tillexempel olyckor där alkohol kan haft betydelse. Den totala omfattningen av alkoholrelaterade dödsfall är således svår att bedöma. Enligt en beräkning för år 2009 (Socialstyrelsen/Statens folkhälsoinstitut 2012) var det i Sverige totalt 4 500 dödsfall som hade ett konstaterat orsakssamband med alkoholkonsumtion.

Källor:
Socialstyrelsen (2014). Dödsorsaker 2013.
Socialstyrelsen/Statens folkhälsoinstitut (2012). Folkhälsan i Sverige: årsrapport 2012.

Svaret uppdaterat november 2014 av Tony Nilsson

 

Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige i dag jämfört med tidigare?

För att beräkna hur mycket alkohol som dricks i Sverige delas konsumtionen upp i två delar. Den ena delen består av den alkohol som säljs inom landet, på Systembolaget, restauranger och i livsmedelsbutiker (folköl). Den här delen kalls för registrerad konsumtion eftersom försäljningsuppgifterna summeras och uppgifterna publiceras av Folkhälsomyndigheten varje år. Den andra delen kallas för oregistrerad konsumtion och består av alkohol som har förts in i Sverige från andra länder genom resandeinförsel eller smuggling samt av hemtillverkning av alkohol. Till den här kategorin hör även köp av alkoholdrycker via internet.

För att få en bild av den oregistrerade konsumtionen har det sedan år 2000 genomförts frågeundersökningar varje månad riktade till den vuxna delen av Sveriges befolkning. Dessa undersökningar kallas för Monitormätningarna (se Leifman och Trolldal, 2014a; 2014b). Tidigare har den oregistrerade konsumtionen beräknats för enstaka år, bland annat år 1996 när den stora så kallade KALK-undersökningen genomfördes. Den undersökningen lade grunden för den metod som idag används i Monitormätningarna (se Kühlhorn m.fl., 1999).

De beräknade mängderna oregistrerad alkohol, som beräknats med frågeundersökningarna, summeras därefter med de registrerade försäljningsvolymerna i syfte att få en bild av svenskarnas totala alkoholkonsumtion. Den registrerade konsumtionen fångar upp den största delen av konsumtionen. Under år 2013 uppgick den delen till 75 procent av den totala konsumtionen. För att kunna summera konsumtionen av olika alkoholdrycker med varandra räknas alla volymer om till liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, det vill säga till liter 100 procentig alkohol. Här följer en kort redogörelse för utvecklingen av den totala alkoholkonsumtionen samt de registrerade och oregistrerade delarna i landet.

År 1996 beräknades den totala alkoholkonsumtionen till 8,0 liter ren alkohol, per invånare 15 år och äldre. Därefter skedde en kontinuerlig ökning fram till 2004 då konsumtionen uppgick till 10.6 liter, en ökning med 32 procent. Därefter minskade den totala konsumtionen fram till 2012 då den uppgick till 9,1 procent, en minskning med 14 procent jämfört med 2004. Mellan åren 2012 och 2013 ökade dock konsumtionen igen, till 9,9 liter. Om detta är ett trendbrott återstår dock att se (Leifman & Trolldal, 2014a; 2014b).

Sett till tidsperioden 1950–2013 har den registrerade konsumtionen varierat relativt sett kraftigt. Som lägst låg den på 4,6 liter år 1951 och som högst år 1976 med 7,7 liter. Den höga siffran 1976 var resultatet av en kraftig försäljningsökning som pågått sedan 1960. Från 1976 fram till 1984 sjönk försäljningen med 22 procent. Därefter ökade försäljningen något men låg sedan på en relativt stabil nivå fram till slutet av 1990-talet då den sjönk något igen. År 1998 uppgick försäljningen till 5,8 liter. Därefter skedde en i det närmaste kontinuerlig ökning av försäljningen och år 2013 uppgick den till 7,4 liter. Det är en ökning med 27 procent från år 1998. De enda undantagen från denna kontinuerliga ökning var åren 2004 och 2005 då den registrerade försäljningen sjönk något (FoHM, 2012).

Historiskt sett har det inte varit vanligt med beräkningar av den oregistrerade delen av konsumtionen. I KALK-studien beräknades den oregistrerade delen av konsumtionen uppgå till 2,1 liter ren alkohol år 1996. Därefter mer än fördubblades den till 4,1 liter år 2004. Sedan skedde en kontinuerlig minskning fram till år 2012 då den uppgick till 1,9 liter. Mellan 2012 och 2013 skedde dock en ökning av den oregistrerade konsumtionen (Leifman & Trolldal, 2014b).

När det gäller dryckespreferenser, uttryckt som respektive alkoholdrycks (sprit, vin, öl) andel av totalkonsumtionen har Sverige gått från att ha varit ett utpräglat spritland till att bli ett land där vin är den dominerande drycken. Så sent som 1980 svarade sprit för hälften av den totala konsumtionen (1950 var andelen över 70 %). År 2013 hade denna andel sjunkit till 23 procent. Vinandelen har under samma period ökat från ca 20 till 40 procent 2013. Ölandelen låg 2013 på 35 procent (starköl: 29 %, folköl: 6 %). Också ölandelen har ökat, men inte i samma utsträckning som vinet och det är starkölet som stått för denna ökning medan det svagare ölet har minskat sin andel av totalkonsumtionen.

Källor:
Leifman H & Gustafsson N-K (2003). En skål för det nya millenniet. SoRAD, Stockholms universitet. Forskningsrapport nr. 11.
Kühlhorn E, Ramstedt M, Hibell B, Larsson S & Zetterberg H (1999). Alkoholkonsumtionen i Sverige under 1990-talet. Stockholm: Socialdepartementet.
Ramstedt M, Lindell A & Raninen J (2013a). Tal om alkohol – en statistisk årsrapport från Monitorprojektet. SoRAD. Stockholms universitet. Forskningsrapport nr. 67.
Ramstedt M, Hibell B, Trolldal B & Leifman H (2013b). Hur ska alkoholinförseln mätas? – en genomgång av tillgängliga indikatorer och ett förslag på en reviderad metod. I: Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi. Bilaga 2. Socialdepartementet, 2013.
Leifman H. och Trolldal B. (2014a) Hur mycket dricker svensken? – alkoholkonsumtionen i siffror 2001-2012. CAN, Rapport nummer 140.
Leifman H. och Trolldal B. (2014b) Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013. CAN, Rapport nummer 142.
FoHM, (2012) Alkoholstatistik 2012, Folkhälsomyndigheten.

Svaret uppdaterat i november 2014 av Björn Trolldal

Hur fördelar sig alkoholkonsumtion på kön och ålder?

För att få svar på hur alkoholkonsumtionen fördelar sig i olika grupper genomförs frågeundersökningar riktade till representativa urval av befolkningen med frågor om konsumtion av olika alkoholdrycker.

Över tid har skillnaderna mellan män och kvinnors alkoholvanor minskat men aktuella uppgifter visar att männens alkoholkonsumtion, mätt i ren alkohol, är ungefär dubbelt så hög som kvinnornas (Ramstedt, m.fl. 2013a). Skillnaderna var dock större under tidigare decennier. Under efterkrigstiden har konsumtionen således ökat mer bland kvinnor än bland män och det mesta tyder på att en stor del av denna utjämning ägde rum under de första årtiondena efter motbokens avskaffade, det vill säga under 1960- och 1970-talen. I en undersökning genomförd 1967 visade sig männens konsumtion vara fyra gånger större än kvinnornas och i en annan från 1978 ungefär 2,7 gånger högre (se Kühlhorn, 1998). Därefter, under 1980-talet och framåt, har männens och kvinnornas konsumtion följts åt relativt väl, även om tendensen är att skillnaderna har fortsatt att minska något. Bland unga är könsskillnaderna mindre. I årskurs 9 dricker pojkarna ungefär 1,5 gånger mer alkohol än flickorna (i liter ren alkohol). I gymnasiets år 2 är skillnaderna något större. Pojkarna i den årskullen dricker mellan 1,6 och 1,7 gånger mer än flickorna.

När det gäller konsumtionen i olika åldrar uppvisar unga vuxna i åldrarna 20-25 år den högsta konsumtionen. Så har det sett ut under flera decennier men skillnaderna mellan olika åldersgrupper har minskat påtagligt under den senaste 10 årsperioden. Denna utjämning är resultatet av att konsumtionen har minskat bland yngre samtidigt som den snarast ökat bland personer i femtioårsåldern och däröver.

De faktiska mängderna alkohol som dricks av män och kvinnor är inte alldeles enkel att fastställa men som nämndes tidigare dricker männen ungefär dubbelt så mycket som kvinnorna. Mot bakgrund av att den genomsnittliga alkoholkonsumtionen, bland män och kvinnor tillsammans, beräknas vara knappt 10 liter ren alkohol år 2013 motsvarar det en konsumtion på drygt 13 liter bland männen och ungefär 6,5 liter bland kvinnorna. Hur den självrapporterade konsumtionen ser ut i olika åldersgrupper för män och kvinnor redovisas i rapporten Tal om alkohol 2012 (Ramstedt, m.fl. 2013).

Källor:
Kühlhorn E (1998). Svenska alkoholvanor i ett förändringsperspektiv. I: Svenska alkoholvanor i förändring (red. Kühhorn E & Björ J), ss. 49–80. Sober Förlag AB.
Ramstedt M, Lindell A & Raninen J (2013a). Tal om alkohol – en statistisk årsrapport från Monitorprojektet. SoRAD. Stockholms universitet. Forskningsrapport nr. 67.
Leifman H. och Trolldal B. (2014a) Hur mycket dricker svensken? – alkoholkonsumtionen i siffror 2001-2012. CAN, Rapport nummer 140.
Leifman H. och Trolldal B. (2014b) Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013. CAN, Rapport nummer 142.

Svaret uppdaterat i november 2014 av Björn Trolldal

Varför tål kvinnor mindre alkohol än män?

Kvinnor är ofta mindre än män vilket gör att de tål alkohol sämre eftersom alkoholen har en mindre kroppsvolym att fördela sig på. Men även om en man och en kvinna väger lika mycket tål kvinnan alkoholen sämre än mannen. En del av förklaringen ligger i att mannen har en lägre andel fettvävnad och högre andel vatten i kroppen. Eftersom alkohol är vattenlösligt blir koncentrationen lägre i mannens kropp, dessutom bryts alkoholen ned mer effektivt hos män jämfört med hos kvinnor. Vissa studier talar också för att särskilt yngre kvinnor inte bryter ner alkohol i magsäcken lika effektivt som män eftersom de har lägre nivå av det enzym som bryter ner alkoholen.

Källor:
Göransson M och Magnusson Å (2012). Kvinnor och alkohol. Diagnos, riskbruk och beroende. Kina: Liber AB

Svaret uppdaterat november 2014 av Isabella Gripe

Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?

När man dricker alkohol tas den upp i blodet och transporteras till kroppens olika organ. Vid graviditet går alkoholen genom moderkakan över till fostrets blodomlopp och fostret får då samma promillehalt som den gravida kvinnan.

Idag går det inte att slå fast exakt vilken effekt olika mängder alkohol har på fostret men senare års forskning ger stöd för att redan små alkoholmängder kan påverka fostret. Därför är rekommendationerna i Sverige och många andra länder att inte dricka alkohol alls under graviditeten. Graden av skada som kan uppstå hos fostret påverkas bland annat av en individuell känslighet för alkohol hos kvinnan och fostret samt hur mycket och när under graviditeten kvinnan har druckit.

Om fostret får i sig alkohol kan alla celler och organ påverkas. Hjärnan är särskilt sårbar, den och nervsystemet utvecklas ända fram till födseln. Alkoholintag kan öka risken för missfall, att barnet föds för tidigt, får hämmad tillväxt, nedsatt intelligens och missbildningar. För att tydliga missbildningar ska uppstå krävs att kvinnan har druckit stora mängder alkohol under en begränsad period tidigt i graviditeten. Ett barn som föds med tillväxthämning, typiska ansiktsförändringar och symptom från centrala nervsystemet får diagnosen FAS, Fetalt Alkoholsyndrom. Numera används ofta termen fetala alkoholspektrumstörningar (Fetal Alcohol Spectrum Disorder, FASD) för att beskriva det spektrum av skador som kan uppstå på foster som får i sig alkohol.

Du som vill läsa mer om alkohol och graviditet kan gå in på 1177 Vårdguiden

Källor:
Statens folkhälsoinstitut (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Rapport (2009). Östersund: Sverige.
Göransson M och Magnusson Å (2012). Kvinnor och alkohol. Diagnos, riskbruk och beroende. Kina: Liber AB.

Svaret uppdaterat november 2014 av Isabella Gripe

Vilket samband har alkohol och våld?

Enligt BRÅs Nationella trygghetsundersökning (NTU 2012) uppgav 74 procent av de intervjuade männen som utsatts för misshandel att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad, 53 procent svarade att de själva var påverkade av alkohol när misshandeln inträffade. För kvinnor var motsvarande siffror lägre – 51 respektive 20 procent. Att det är en så stor skillnad mellan män och kvinnor beror delvis på att misshandel mot kvinnor oftare sker på arbetsplatser eller i hemmet medan män oftare utsätts för misshandel på allmän plats.

Lenke (1990) visade i tidsserieanalyser ett samband mellan alkoholförsäljning och våldsbrott. Det är känt att många som begår våldsbrott är påverkade av alkohol. Sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet är dock komplext. Länder med en hög alkoholkonsumtion behöver inte ha fler våldsbrott än länder med lägre alkoholkonsumtion, enligt Lenke. Det är även så att många våldsbrott begås utan alkohol, och de flesta tillfällen med alkoholkonsumtion leder inte till våld. Experiment har visat att människor påverkade av alkohol i högre grad tar till våld i situationer präglade av frustration och stress.

Även senare forskning pekar på ett samband mellan alkohol och våld (Norström & Pape, 2010). I en undersökning gjord på norska data konstateras att det finns ett signifikant samband mellan alkohol och våld, men att effekten av alkohol varierar om man tar hänsyn till personers våldsbenägenhet. Effekten av alkohol var störst bland dem som också var mest våldsbenägna. Även på samhällsnivå visar nyare forskning på ett samband mellan alkohol och våld. I en studie gjord i 18 norska städer kommer man fram till att varje extra timme öppet på krogen leder till en signifikant ökning av våldsbrotten (Norström & Rossow, 2012).

När det gäller att förstå våldsbrott är det värt att poängtera att alkohol inte är den enda förklaringen och att alkohol i huvudsak ska ses som en utlösande faktor.

Källor:
Lenke L (1990). Alcohol and criminal violence. Time series analyses in a comparative perspective. Stockholm: Almqvist and Wiksell International.
Norström T & Pape H (2010). Alcohol, suppressed anger and violence. Addiction, 105: 1580–1586.
Rossow I & Norström T (2012). The impact of small changes in bar closing hours on violence. The Norwegian experience from 18 cities. Addiction, 107: 530–537.
BRÅ (2012). Brottsutvecklingen i Sverige. Nationella Trygghetsundersökningen (NTU).

Svaret uppdaterat i november 2014 av Björn Trolldal

Hur länge stannar alkoholen i kroppen?

Att förbränna ett standardglas med alkohol tar i genomsnitt omkring två timmar för en man som väger 75 kg och tre timmar för en kvinna som väger 60 kg. En man förbränner i genomsnitt 0,1 gram och en kvinna 0,085 gram alkohol per kilo kroppsvikt och timme och ett standardglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol och finns i ett glas bordsvin om ca 12–15 cl., en 33 cl. flaska starköl, en 50 cl. burk folköl, ett litet glas dessertvin – 8 cl. eller en grogg med knappt 4 cl. sprit. 

Hur lång tid det tar för levern att förbränna alkohol beror alltså dels på om personen som druckit är man eller kvinna och dels på hur mycket personen väger, men också på andra egenskaper. Storleken på levern och i vilket allmänt hälsotillstånd personen befinner sig i, har också betydelse för hur lång tid det kommer ta innan alkoholen lämnar kroppen.

Att påverka förbränningens hastighet i stunden efter att alkohol intagits t.ex. genom att bada bastu, gå ut och springa, sova eller använda något medicinskt preparat, är inte möjligt. Att alkoholen är förbränd behöver heller inte innebära att kroppen är helt återställd. Fysiskt krävande aktiviteter och aktiviteter som kräver skärpa bör därför undvikas de första timmarna efter det att alkoholen har förbränts.

Källor:
www.vardguiden.se (nedladdad maj 2013).
Lowinson, Joyce H. (red.) (2005). Substance abuse: a comprehensive textbook. 4th ed. Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins.
Andréasson, Rune & Jones, Wayne (1999). Alkohol och trafikbrott: en uppgift för rättskemin. Stockholm: Rättsmedicinalverket.

Svaret uppdaterat september 2013 av Clara Henriksson

Varför är det 20 år på Systemet men bara 18 på krogen?

På krogen dricker man under viss kontroll och får inte ta med sig alkoholen ut från restaurangen. Men viktigare är att om vi sänker åldersgränsen till 18 år på Systembolaget är det inte bara 18- och 19-åringar som lättare kommer att få tag på alkohol, utan också deras yngre kamrater. Kompislangning är det vanligaste sättet för ungdomar att få tag på alkohol.

Källor:
Leifman H (2013). Skolelevers drogvanor 2012. Rapport nr. 133. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Proposition 2009/10:125. En ny alkohollag.

Svaret uppdaterat i november 2014 av Anna Englund

Hur hänger alkohol och promille ihop?

Alkoholpåverkan mäts ofta genom alkoholkoncentration i blodet. Denna koncentration uttrycks i promille, vilket betyder tusendel. Har du en promille alkohol i blodet består ditt blod alltså till en tusendel av alkohol.

Hur hög promillehalt du har i ditt blod beror främst på hur mycket alkohol du druckit samt under hur lång tid detta skett, men även andra faktorer påverkar: hur mycket du väger och om du druckit på tom mage eller tillsammans med mat till exempel. Det har även stor betydelse om du är man eller kvinna. Kvinnor påverkas i allmänhet mer och når tidigare en högre promillehalt. Detta beror dels på att många kvinnor väger mindre än män, men också på att kvinnors kroppar innehåller en mindre andel vätska i vilken alkoholen kan spädas ut. Var man befinner sig i sin menscykel är också av betydelse för alkoholens påverkan.

Promillehalten i blodet är som högst ungefär en timma efter dryckestillfället (det som konsumerats under 15–30 minuter). Exakt vilken inverkan olika promillehalter har på en person går inte att säga, men generellt sett upplever de flesta människor de effekter som punktas nedan vid olika promillehalter.

0,2 promille

De flesta upplever här en avspänningseffekt och minskad grad av självkritik. Här går gränsen för rattfylleri.

0,5 promille

Här känner sig de flesta upprymda, vågar mer och släpper på hämningar. Andra effekter är långsammare reflexer och minskad precision i rörelser. Vid denna nivå har omdömet börjat att grumlas och förmågan att ta in information är försämrad.

0,8 promille

Vid denna nivå har de flesta människorna börjat lukta alkohol. De flesta ser sämre och är högljudda och yviga i sina rörelser. Många känner sig överdrivet självsäkra.

1 promille

Vid denna nivå talar de flesta människor sluddrigt och har en nedsatt förmåga att kontrollera muskler och känslor. Här går gränsen för grovt rattfylleri.

1,5 promille

Vid nivåer över 1,5 promille får de flesta människor svårt att hålla balansen. Det är vanligt med känsloutbrott och illamående.

2 promille

Här ser de flesta människor dubbelt. De har svårt att prata och att gå upprätt.

3 promille

En människa som har 3 promille alkohol i blodet har svårt att uppfatta vad som händer och är på gränsen till medvetslöshet.

4 promille

Medvetslöshet. Andningen är långsam och här finns risk att dö av alkoholförgiftning.

Det kan här också tilläggas att personer som högkonsumerat alkohol en längre tid, kan ha ökat kroppens tolerans så att en allt större mängd alkohol krävs för samma effekt.

Källor:
www.riddargatan1.se (nedladdad maj 2014)
www.polisen.se (nedladdad maj 2014)
www.systembolaget.se (nedladdad juni 2014).
Franck, J. & Nylander, I. (red.) (2011). Beroendemedicin. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
www.vardguiden.se (nedladdad juni 2013).

Svaret uppdaterat november 2014 av Clara Henriksson

Hur hänger alkohol och sex ihop?

Alkohol kan både hämma och förstärka den sexuella lusten och förmågan. Sambandet mellan alkohol och sex kan skilja sig från person till person och se olika ut i olika situationer.

En medicinsk förklaring fokuserar på hur alkoholen påverkar halterna av olika hormoner och signalsubstanser. Välbehaget man känner vid lättare berusning beror till stor del på att dopaminet får en ökad aktivitet i det limbiska systemet, delen av hjärnan som fungerar som centrum för känslor av njutning och välbefinnande. Dopaminet kan ge känslor av upprymdhet, men också vara rogivande och muskelavslappnande. Studier tyder på att dopaminet även kan öka den sexuella lusten.

Den sexuella lusten stimuleras även av signalsubstansen serotonin. Höga halter serotonin medför bland annat ökad känsla av välbefinnande, medan låga halter leder till depression. Serotonin påverkar alla delar av hjärnan och är viktig för funktioner som sömn och hunger. Alkohol ökar mängden serotonin, men bara tillfälligt.

Annat som anses spela in är att alkoholen minskar självkontrollen och ger de rena driftsimpulserna utrymme. Det finns de som menar att alkoholen ger en möjlighet att ta ”time out” från skuldkänslor som kan finnas runt sex och att det därmed blir lättare att bejaka sexualiteten.

Vi ska inte heller glömma att våra föreställningar och förväntningar på hur alkohol påverkar sexualiteten har betydelse. Vi kan dricka alkohol för att festa och komma igång, men också för att varva ner. På samma sätt kan alkoholen både minska och öka vår sexuella lust och förmåga. Alkohol påverkar även omdömet. Studier har visat att benägenheten att skydda sig från oönskad graviditet och sexuellt överförbara infektioner minskar i samband med alkoholkonsumtion. Det är dock osäkert om det är själva alkoholkonsumtionen som gör att benägenheten att skydda sig minskar, eller om det är andra faktorer som spelar in i sammanhang där alkoholkonsumtion ofta förekommer.

Att alkohol ökar lusten betyder inte att den sexuella förmågan ökar. Alkohol kan orsaka impotens både på lång och kort sikt. Det hänger bland annat ihop med att den påverkar mängden manligt och kvinnligt könshormon. Män som ofta dricker stora mängder alkohol har ofta låga nivåer av det manliga könshormonet testosteron. Alkohol gör att produktionen av testosteron minskar, och det sker redan vid en relativt måttlig berusning. Alkoholkonsumtion stimulerar också enzymer som förbränner testosteron. Hos kvinnor ökar däremot mängden testosteron medan det kvinnliga könshormonet östrogen minskar. Det kan vara en orsak till att kvinnor kan känna ökad sexuell lust när de druckit alkohol.

Källor:
Wilsnack SC, Plaud JJ, Wilsnack RW & Klassen AD (1997). Sexuality, gender and alcohol use. In: Wilsnack RW & Wilsnack SC (eds.). Gender and alcohol. Individual and social perspectives. (Alcohol, culture, and social control monograph series; 3). New Brunnswick, NJ: Rutgers Center of Alcohol Studies, cop.
Källmén H & Gustafson R (1998). Alcohol and disinhibition. European addiction research 4 (1998), 150–162.
Norris J & Hughes TL (1996). Alcohol consumption and female sexuality. A review.
In: Howard JM m.fl. (eds). Women and alcohol. Issues for prevention research. Bethesda. Md: National Institute on Alcohol and Alcoholism. (NIAAA research monograph series; 32)
Træen B & Hovland A (1998). Games people play: sex, alcohol and condom use among urban Norwegians. Contemporary Drug Problems 25(1998):1, 3–48.
Nilsson I (2010). Potensen & procenten. Bolaget. 1, 22–23.
Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol och sexuellt risktagande.

Svaret uppdaterat november 2014 av Nina Sommerland

Vad kostar alkoholkonsumtionen det svenska samhället?

Det är inte helt givet hur man ska beräkna alkoholens samhällsekonomiska kostnader, inte minst vad gäller humanitära aspekter, och flera olika beräkningar med olika resultat föreligger.

År 2006 presenterade en grupp forskare vid SoRAD en beräkning av alkoholens samhällskostnader gällande 2002. För att möjliggöra jämförelser med andra länder tillämpades internationella riktlinjer och metoder och beräkningen karakteriseras som konservativ. Studien inkluderar kostnader och hälsoeffekter för sjukdomar och skador, sociala problem, reducerad produktion och livskvalitetsförluster. Även positiva hälsoeffekter inkluderas som till exempel minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ökad livskvalitet. För 2002 beräknades samhällets nettokostnader på grund av alkoholkonsumtionen i Sverige uppgå till drygt 20 miljarder kronor. Om positiva hälsoeffekter inte inkluderas skulle (brutto-) kostnaden istället bli 29 miljarder kronor.

En sammanvägd analys av ett flertal Europeiska studier om alkoholkostnader gjord 2006 genererade uppskattningen att alkoholens samhälleliga kostnader kunde sägas utgöra omkring 1,3 procent av ett lands BNP. Tillämpas denna skattning på svenska förhållanden skulle det ge en samhällskostnad på cirka 45 miljarder för 2012. Missbruksutredningen presenterade en liknande summa, 49 miljarder, och den uppgiften gällde 2008 och togs fram med en s.k. top-down metod. Indirekta kostnader (produktionsbortfall, för tidig död m.m.) stod för drygt hälften av denna summa.

Det kan konstateras att dessa beräkningar är väsentligt lägre än vad exempelvis Anders Johnson tidigare beräknat för svensk del. Att resultaten varierar beror alltså på metodologisk ansats, beräkningsgrunder och vilka kostnadsposter man väljer att inkludera i modellen.

Källor:
Anderson P & Baumberg B (2006).  Alcohol in Europe: A public health perspective. London: Institute of Alcohol Studies.
Johnson A (2000). Hur mycket kostar supen? – om alkohol och samhällsekonomi? Stockholm: Sober.
Missbruksutredningen (SOU 2011:6). Missbruket, Kunskapen, Vården: Missbruksutredningens forskningsbilaga. Stockholm: Frizes, 2011.
SoRAD (2006). Till vilket pris? – om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002. Forskningsrapport nr. 37. Stockholm: SoRAD.

Svaret uppdaterat november 2014 av Tony Nilsson


Relaterade nyckelord

Alkohol

Tipsa och dela

Publicering

Senast reviderad: 2014-12-08

Kundvagn
Stäng

Din kundvagn (0 varor)

Gå till kassa Summa 0,00 kr