Hur många dricker för mycket?
Hur många alkoholister finns det i Sverige?
Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Sverige och Europa?
Hur många dör av alkohol i Sverige varje år?
Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige i dag jämfört med tidigare?
Hur mycket alkohol dricker kvinnor respektive män i Sverige?
Hur definieras alkoholism?
Varför tål kvinnor mindre alkohol än män?
Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?
Vilket samband har alkohol och våld?
Hur länge stannar alkoholen i kroppen?
Varför är det 20 år på Systemet men bara 18 på krogen?
Hur mycket ska man dricka för att uppnå en viss promillehalt?
Hur är det egentligen med alkohol och sex...?
Vad kostar alkoholmissbruket det svenska samhället?
Hur arbetar man för att minska alkoholmissbruket i samhället?
Hur många dricker för mycket?
Cirka 13 procent av svenskarna, ungefär 1 000 000 personer, anses ha riskabla alkoholvanor. Med den menas en alkoholkonsumtion som ökar risken för skador.
Definitionen av riskbruk kan skilja sig från land till land, men i Sverige är den följande: Mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än nio standardglas per vecka för kvinnor. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit.
En annan typ av riskbruk så kallad intensivkonsumtion. Med det menas att man dricker stora mängder alkohol under kort tid. Intensivkonsumtion innebär mer än fyra standardglas vid samma tillfälle för en man och mer än tre standardglas vid samma tillfälle för en kvinna.
Källor:
Statens Folkhälsoinstitut, Statistiska Centralbyrån (2011), Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor. Svaret uppdaterat: Mars 2012
Hur många alkoholister finns det i Sverige?
Cirka 330 000 svenskar uppskattas vara beroende av alkohol medan antalet personer som missbrukar alkohol ligger runt 780 000 personer.
Man ska dock ha i åtanke att det är så gott som omöjligt att beräkna exakt hur många som missbrukar alkohol. Det finns många olika termer för att definiera en problematisk alkoholkonsumtion. Några av dessa är alkoholberoende, alkoholist, alkoholmissbrukare, storkonsument, riskkonsument och alkoholproblematiker.
Vad som definierar var och en av dem skiljer sig dessutom mellan olika bedömare, och svaret blir därför i hög grad beroende av hur definitionen görs. Medicinska och samhällsvetenskapliga traditioner definierar ofta på olika sätt.
Behöver man dricka en viss mängd alkohol per dag, uppvisa vissa sjukdomssymtom eller ha sociala problem av drickandet för att klassas som alkoholist? Läs mer om alkoholism under frågan ”Hur definieras alkoholism”.
En siffra som nämnts i flera statliga utredningar är cirka 300 000 alkoholmissbrukare. Av dessa bedöms mellan 50 000 och 100 000 vara tunga alkoholmissbrukare. Denna skattning är som sagt mycket osäker och det saknas närmare beskrivning av hur definitionen av alkoholmissbruk har gjorts.
Det som nämns är att med alkoholmissbrukare avses personer som använder alkohol på ett sådant sätt att det påverkar deras hälsa och sociala liv.
I betänkandet Personer med tungt missbruk görs en skattning av antalet personer med tungt alkoholmissbruk för perioden 1998-2003. Skattningen gjordes utifrån Socialstyrelsens patientregister. Mellan åren 1998 och 2003 antogs antalet tunga missbrukare öka från 76 000 till 80 000.
Källor:
Alkoholpolitiska kommissionen (1994) Vård av alkoholmissbrukare. Delbetänkande. (Statens offentliga utredningar 1994:27) Stockholm: Fritzes
Personer med tungt missbruk (2005) (Statens offentliga utredningar 2005:82)
CAN (2009). Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2009. Rapportserie nr 117. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Missbruksutredningen (2011). Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. En diskussionspromemoria från Missbruksutredningen (S 2008:04). Stockholm: Statens offentliga utredningar. Svaret uppdaterat: Mars 2012.
Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Sverige och Europa?
Hur konsumtionsmönstren skiljer sig mellan olika länder är inte riktigt kartlagt. Det hävdas att svenskar totalt dricker en mindre sammanlagd mängd alkohol och att vi dricker mer sällan i jämförelse med många andra länder. Det hävdas också att vi konsumerar en genomsnittligt större mängd alkohol när vi väl dricker.
Lite tillspetsat är det nordiska konsumtionsmönstret mer berusningsorienterat än det sydeuropeiska. I Sydeuropa dricker man oftare men i mindre mängd, ofta i samband med måltider.
ESPAD-undersökningen som koordineras av CAN och genomförs bland 15–16-åriga skolungdomar i ett stort antal länder, bekräftar denna bild. I de nordiska länderna är det relativt få ungdomar som säger att de druckit alkohol de senaste 30 dagarna före undersökningen. Medelhavsländerna intar ett mellanläge medan nivåerna är högst i länder i centrala Europa. Tittar man å andra sidan på hur mycket ungdomarna drack vid det senaste konsumtionstillfället hamnar de nordiska länderna tillsammans med Storbritannien högt upp på listan.
Ett sätt att mäta berusningsdrickande är att fråga respondenterna om de druckit motsvarande en flaska vin eller mer vid ett och samma tillfälle. Tittar man på andelarna som säger att de gjort så de senaste 30 dagarna blir det geografiska mönstret mer splittrat. De nordiska länderna hamnar relativt långt ner på listan.
För att sammanfatta kan man säga att svenska skolungdomar dricker relativt sällan men mer berusningsorienterat än ungdomar i många andra länder. Totalt sett berusar sig svenska ungdomar mer sällan. Motsvarande vuxenstudier är få och svåra att jämföra, med det finns inga data som pekar emot de mönster som skissats här.
För att få en uppfattning av hur mycket alkohol som dricks totalt i ett land kan man jämföra per capita-försäljningen, även om dessa data dras med vissa jämförelseproblem.
Tillgängliga försäljningssiffror visar att den svenska totalkonsumtionen för 2005 var mycket låg i ett europeiskt perspektiv. I en jämförelse med 26 andra länder redovisade bara Malta lägre siffror. Högst var försäljningen i Estland, Tjeckien, Irland och Frankrike.
Jämfört med många andra länder har Sveriges konsumtion varit relativt stabil sedan 1970-talet. Kraftiga minskningar har inträffat i vinproducerande länder som Italien, Frankrike och Spanien. Irland är däremot ett exempel på ett land där försäljningen ökat kraftigt.
Ett problem med att använda försäljningsdata är att den inte speglar den verkliga konsumtionen, men grovt jämfört fungerar denna statistik ändå ganska bra. Det framgår av en rapport där även den oregistrerade försäljningen lagts till i olika länder för år 2002, och detta förändrade inte rangordningen särskilt mycket.
Källor:
Anderson P and Baumberg B (2006). Alcohol in Europe – A public health perspective. A report for the European Commission. London: Institute of Alcohol Studies.
Drogutvecklingen i Sverige (2011), nr 130 i CANs rapportserie (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Hibell B et al (2009). The ESPAD report 2007. Alcohol and Other Drug Use Among Students in 35 European Countries. Stockholm: Swedish Council for Information on Alcohol and Other Drugs (CAN), The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA), and the Pompidou Group at the Council of Europe. Svaret uppdaterat: April 2010. Faktagranskat utan uppdatering i mars 2012.
Hur många dör av alkohol i Sverige varje år?
Den senaste dödsorsaksstatistiken är från 2010 och tillhandahålls av Socialstyrelsen. 2010 dog cirka 32 män per 100 000 invånare och cirka åtta kvinnor per 100 000 invånare i alkoholrelaterad dödlighet. Alkoholrelaterad dödlighet drabbar alltså i långt högre grad män.
Med alkohol- och drogrelaterad dödlighet menas dödsfall där alkohol eller en alkoholbetingad organskada nämns på dödsorsaksintyget, antingen som underliggande eller bidragande dödsorsak.
Statistiken bör dock tolkas med viss försiktighet, speciellt vid jämförelser med äldre statistik och i internationella jämförelser. Detta på grund av att det kanske inte alltid står i dödsintyget att dödsfallet orsakats av alkohol med hänsyn till anhöriga.
De senaste åren har dödstalen för både kvinnor och män legat på en rätt stabil nivå, även om en långsiktig minskning kan anas för män.
De vanligaste alkoholrelaterade dödsorsakerna är levercirrhos, alkoholberoende, alkoholförgiftning och alkoholpsykos.
Från 1960-talets första hälft fram till 1979 ökade dödsfallen i dessa sjukdomar drastiskt, från cirka sex till 21 dödsfall per 100 000 invånare. Sedan dess har dödsfallen successivt minskat. År 2010 var antalet avlidna med dessa alkoholdiagnoser cirka tio per 100 000, mer än en halvering jämfört med 1979.
Utöver de dödsfall som fångas upp av alkoholdiagnoserna tillkommer enligt forskningen på området ett stort antal dödsfall med andra diagnoser (till exempel olyckor och självmord) som är alkoholrelaterade. I statistiken över alkoholrelaterad dödlighet ska även olika typer av alkoholrelaterade dödsolyckor innefattas.
Källor:
Socialstyrelsen (2011). Dödsorsaker 2010. Stockholm: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum
Drogutvecklingen i Sverige (2011), nr 130 i CANs rapportserie (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Svaret uppdaterat: Mars 2012
Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige i dag jämfört med tidigare?
För att spegla alkoholkonsumtionens utveckling används siffror från alkoholförsäljningen där Systembolagets, restaurangernas och butikernas folkölsförsäljning ingår. Resultat från olika frågeundersökningar samt statistik över alkoholrelaterade skador och dödsfall finns också med i beräkningarna.
Under efterkrigstiden steg den totala alkoholförsäljningen i Sverige för att nå sin topp 1976. Under efterkrigstiden låg den på 4,1 liter 100-procentig alkohol per invånare över 15 år. 1976 hade den stigit till 7,7 liter.
Ökningen skedde parallellt med höjningen av välståndet och urbaniseringen samt införandet av mellanölet i livsmedelsbutikerna.
Därefter minskade försäljningen. Under 1980– och 1990–talen låg den på cirka sex liter per invånare över 15 år, vilket borttagandet av mellanölet i livsmedelsbutikerna och lördagsstängningen av Systembolaget borde ha bidragit till. År 2008 uppgick försäljningen till 6,9 liter.
Under 1800–talet var alkoholkonsumtionen i stort sett synonym spritkonsumtionen i Sverige. Detta har ändrats.
2010 utgjorde starköl 29 procent och folköl åtta procent av alkoholförsäljningen mätt i 100-procentig alkohol. För vin och sprit var motsvarande siffror 48 procent respektive 15 procent.
Från 1989 till 2000 låg den totala alkoholkonsumtionen på en ganska konstant nivå, sju till åtta liter 100-procentig alkohol per invånare 15 år och äldre. Det som räknas in är registrerad konsumtion, oregistrerad legal konsumtion och oregistrerad illegal konsumtion. Därefter steg konsumtionen och nådde en topp på 10,5 liter per invånare 15 år och däröver 2004. Sedan dess har den totala alkoholkonsumtionen minskat till 9,3 liter 100-procentig alkohol per invånare 15 år och äldre år 2009.
Källor:
Drogutvecklingen i Sverige (2011), nr 130 i CANs rapportserie (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Engdahl, B (2010) Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under 2009. www.sorad.su.se. Svaret uppdaterat: Mars 2012
Hur mycket alkohol dricker kvinnor respektive män i Sverige?
Män har en högre konsumtionsnivå än kvinnor. 2002 låg kvinnornas konsumtion på ungefär 45 procent av männens. De senaste siffrorna som finns tillgängliga visar att kvinnornas konsumtion fortfarande uppgår till ungefär 45 procent av männens.
Äldre undersökningar av kvinnors och mäns konsumtionsvanor visar dock att kvinnors alkoholkonsumtion har ökat genom decennierna. 1968 drack kvinnor ungefär en fjärdedel av vad männen gjorde. I en undersökning från 1990 uppgick kvinnors alkoholkonsumtion till 36 procent av männens.
Sedan 1971 gör CAN årligen anonyma enkätundersökningar bland elever i årskurs nio där de får svara på frågor om sina alkoholvanor. 2011 drack flickorna cirka 80 procent av vad pojkarna gjorde, anledningen är att flickornas konsumtion ökade i början av 2000-talet medan pojkarnas sjönk. De senaste åren har dock alkoholkonsumtionen gått ner både bland flickor och pojkar.
Sedan 2004 undersöks även alkoholvanorna bland elever i årskurs två på gymnasiet, och vid det första undersökningstillfället drack flickorna 57 procent av vad pojkarna gjorde. I 2011 års undersökning var flickornas konsumtion cirka 60 procent av pojkarnas. Även utjämningen i Gymnasiet tros bero på pojkarnas minskade konsumtion.
Under 1970-talet var skillnaderna i totalkonsumtionen mellan pojkar och flickor små, flickornas konsumtion utgjorde ungefär 88 procent av pojkarnas år 1977.
Fram till 1981 minskade konsumtionen bland både pojkar och flickor, störst var minskningen bland flickorna. 1981 låg deras konsumtion på knappt 70 procent av pojkarnas. Skillnaderna i totalkonsumtionen mellan könen blev större under 1980- och 1990-talen för att sedan åter närma sig varandra.
Källor:
Drogutvecklingen i Sverige (2011), nr 130 i CANs rapportserie (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Hvitfeldt T, Gripe I (2009). Skolelevers drogvanor 2009. Rapportserie nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Svaret uppdaterat: April 2012.
Hur definieras alkoholism?
I mitten av 1800-talet skapade Magnus Huss vid Karolinska institutet termen "Alcoholismus chronicus". Under senare delen av 1900-talet har vi övergått till att använda termen "alkoholberoende" i stället för "alkoholism".
En expertgrupp inom WHO presenterade 1977 ett dokument där man skiljer mellan skadligt drickande, stor konsumtion, fysiskt beroende, hemfallenhet och alkoholberoendesyndromet.
WHO menar att alkoholdrickande kan ge upphov till "alkoholrelaterade störningar", vilket innebär kroppsliga, psykiska eller sociala skador. Med "alkoholberoendesyndromet" menas "ett tillstånd av psykisk, och vanligen även fysisk, natur, orsakat av alkoholkonsumtion och kännetecknat av beteenden och andra relationer som alltid inbegriper ett tvång att inta alkohol för att uppleva dess psykiska inverkan och ibland för att undvika det behov som uppstår då tillförseln upphör".
Inom det medicinska området används både ICD-10 och DSM IV för att ställa diagnosen alkoholberoende. Inom hälso- och sjukvården används ICD-systemet vid inrapportering av olika sjukdomar och tillstånd. Inom forskning och psykiatri används DSM IV.
ICD 10 är framtaget av WHO och definierar skadligt bruk och beroende. För att ställa diagnosen alkoholberoende krävs att tre av sex kriterier skall vara uppfyllda under det senaste året.
1. Starkt behov, "sug"
2. Svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen
3. Förekomsten av abstinenssymtom
4. Toleransökning
5. Tilltagande ointresse av annat än alkohol
6. Fortsatt konsumtion trots skador
DSM IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) är framtaget av American Psychiatric Association och används för att definiera både missbruk och beroende. I likhet med ICD-10 krävs att minst tre av följande påståenden uppfylls inom en 12-månadersperiod för att diagnosen alkoholberoende ska ställas:
1. Ökad tolerans – behov av påtagligt ökad mängd på grund av påtagligt minskad effekt.
2. Abstinens – karakteristiska abstinenssymptom eller återställare.
3. Använder till exempel alkohol i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs.
4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket.
5. Mycket tid ägnas åt att få tag på till exempel alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten.
6. Viktiga aktiviteter, på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter etcetera, överges eller minskas på grund av bruket.
7. Bruket av exempelvis alkohol fortsätter trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär förvärras. Hur lång tid tar det att bli beroende?
Källor:
Leissner, Tom (red.), Alkohol: ett psykosocialt, beteende- och samhällsvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur, 1998.
Berglund, Mats et al. Behandling av alkoholproblem: en kunskapsöversikt. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete. Liber utbildning, 1994.
Koob, GF. och Le Moal, M (2006) Neurobiology of addiction. Amsterdam: Elsevier
Missbruksutredningen (2010). Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. En diskussionspromemoria från Missbruksutredningen (S 2008:04). Stockholm: Statens offentliga utredningar. Svaret uppdaterat: April 2010. Faktagranskat utan uppdatering i april 2012.
Varför tål kvinnor mindre alkohol än män?
Kvinnor är ofta mindre än män vilket gör att de tål alkohol sämre eftersom alkoholen har en mindre kroppsvolym att fördela sig på. Men även om en man och en kvinna väger lika mycket tål kvinnan alkoholen sämre än mannen. Skulle en man och en kvinna med samma kroppsvikt dela en flaska vin uppnår han cirka 0,5 promille alkohol i sitt blod medan hon uppnår 0,8. Exakt vad detta beror på vet man inte, men en del av förklaringen ligger i att mannen har en lägre andel fettvävnad och högre andel vatten i kroppen. Eftersom alkohol är vattenlösligt blir koncentrationen lägre i mannens kropp. Vissa studier talar också för att män, jämfört med kvinnor, förbränner en större del av alkoholen redan i magsäcken och därmed får en lägre koncentration i kroppens övriga organ.
Källor:
Dahlgren L (1986). Kvinnor och alkohol. Bruk – missbruk – behandling. Forskning & Fakta nr 5. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Svenska föreningen för alkohol- och drogforskning (SAD)
Nordén Å (red.) (1995). Alkohol som sjukdomsorsak. vol 2, rev. uppl. Lund: Tika läkemedel
Nolen-Hoeksema S (2004) Gender differences in risk factors and consequences for alcohol use and problems
Clin Psychol Rev 24 (8)s.981-1010. Svaret uppdaterat: April 2010. Faktagranskat utan uppdatering i mars 2012.
Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?
Idag går det inte att slå fast exakt hur fostret påverkas av olika mängder alkohol. Graden av skada som kan uppstå hos fostret påverkas bland annat av en individuell känslighet för alkohol hos mamma och foster, samt hur mycket och när under graviditeten man har druckit. Det är därför omöjligt att ange en säker nedre gräns för hur mycket alkohol ett enskilt foster tål utan att påverkas. Senare års forskning ger dock stöd för att redan små alkoholmängder kan påverka fostret. Det är därför säkrast att helt avstå från alkohol under graviditeten.
Alkoholen går in i blodet och transporteras till de olika organen i kroppen. Vid graviditet går alkoholen genom moderkakan över till fostrets blodomlopp och fostret får då samma promillehalt som den blivande mamman.
Om fostret får i sig alkohol kan alla celler och organ hos barnet påverkas. Hjärnan är särskilt sårbar. Den och nervsystemet utvecklas ända fram till födseln. Alkoholintag kan öka risken för missfall, att barnet föds för tidigt eller får reducerad tillväxt, nedsatt intelligens efter födseln och missbildningar. Barn som har en kombination av dessa symptom får diagnosen FAS, Fetalt Alkoholsyndrom. Redan måttliga alkoholmängder (högst sju drinkar per vecka eller högst en drink per dag) som intas under känsliga perioder i fosterlivet kan leda till skador i flera funktionsområden senare i livet.
Källor:
Statens Folkhälsoinstitut (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Rapport (2009). Östersund, Sverige.
Sosial- og helsedirektoratet (2009), Nei takk, jag er gravid! Informationsbroschyr (2009). Oslo, Norge.
CAN (2005). ”Alkohol och graviditet”. Faktablad (2005). Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Svaret uppdaterat: April 2010. Faktagranskat utan uppdatering mars 2012.
Vilket samband har alkohol och våld?
Det finns utan tvekan ett samband mellan alkohol och våld. En mycket stor del av misshandelsbrotten begås av berusade personer. Enligt en BRÅ-studie uppger 70 procent av männen som utsatts för misshandel att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad. 45 procent av intervjupersonerna var själva påverkade när misshandeln inträffade. För kvinnor är motsvarande siffror lägre – 36 respektive 19 procent.
Tidsserieanalyser visar ett tydligt samband mellan alkoholförsäljning och våldsbrott. Vi vet att många som begår våldsbrott är påverkade av alkohol. Dock tycks sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet vara komplext. Det finns till exempel inget regionalt samband. Länder med en hög alkoholkonsumtion behöver inte ha fler våldsbrott än länder med lägre alkoholkonsumtion.
Det är även så att många våldsbrott begås utan alkohol, och de flesta tillfällen med alkoholkonsumtion leder inte till våld. Experiment har visat att människor påverkade av alkohol i högre grad tar till våld i situationer präglade av frustration och stress.
Det finns flera teorier om varför alkoholen utlöser våld. En teori är att alkoholen ger en timeout-effekt, det vill säga, när vi är påverkade av alkohol anses vi inte vara fullt ansvariga för våra handlingar och kan därför bete oss på ett sätt som vi annars inte skulle göra. Vi kan skylla på alkoholen. Det har även påtalats att alkoholen minskar självkontrollen och att det därför ligger närmare till hands att ta till våld i situationer som upplevs som provocerande, jämfört med någon som inte druckit alkohol. Ytterligare en teori är att alkoholen gör att våldsverkaren upplever konfliktsituationer som mer frustrerande och förödmjukande.
Alkoholen ska i huvudsak ses som utlösande, vilket innebär att den inte är den enda förklaringsfaktorn när det gäller att förstå våldsbrott. Den är snarare av betydelse när det gäller att förstå varför våldsbrottsligheten förändras över tid.
Källor:
Lenke L (1990). Alcohol and criminal violence. Time series analyses in a comparative perspective. Stockholm: Almqvist and Wiksell International
BRÅ, Brottsutvecklingen i Sverige, Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 2006-2007
Svaret uppdaterat: Mars 2010 (Thomas Hvitfeldt, Björn Rydberg). Faktagranskat utan uppdatering i mars 2012.
Hur länge stannar alkoholen i kroppen?
I genomsnitt förbränner en man 0,1 gram och en kvinna 0,085 gram alkohol per kilo kroppsvikt och timme. Det innebär att en man som väger 75 kilo förbränner alkoholen i ett glas vin med 15 centiliter (ungefär 15 gram) på två timmar, medan en kvinna som väger 60 kilo behöver tre timmar. För en flaska vin behövs tio timmar för mannen och 15 timmar för kvinnan. Det finns en viss individuell variation i förbränningen. Dock finns det inget sätt att påverka förbränningshastigheten, exempelvis genom mediciner, kaffe och bastubad.
Att alkoholen är förbränd innebär inte att man är helt återställd. Undvik därför aktiviteter som kräver att du är skärpt de första timmarna efter det att alkoholen har gått ur kroppen. Förmågan att köra bil har till exempel visat sig vara nedsatt med hela 20 procent även när testpersonerna varken haft alkohol kvar i kroppen eller känt sig bakfulla.
Källor:
CANs faktablad, april 2010. Faktagranskat av överläkare Sven Andreasson
Svaret uppdaterat: April 2010. Faktagranskat utan uppdatering i mars 2012.
Varför är det 20 år på Systemet men bara 18 på krogen?
På krogen dricker man under viss kontroll och får inte ta med sig alkoholen ut från restaurangen. Men viktigast är att om vi sänker åldergränsen till 18 år är det inte bara 18- och 19 åringar som lättare kommer att få tag i alkohol, utan också deras yngre kamrater. Kompislangning är det vanligaste sättet för ungdomar att få tag i alkohol. Ju tidigare en ung människa börjar dricka desto större är risken att bli alkoholmissbrukare.
Källor:
Proposition 2009/10:125
Svaret uppdaterat: April 2010. Faktagranskat utan uppdatering i april 2012.
Hur mycket ska man dricka för att uppnå en viss promillehalt?
Med alkoholkoncentration i kroppen menas mängden alkohol som finns i blodet. Den mäts vanligtvis i promille, vilket betyder tusendel. Har man en promille alkohol i blodet består alltså blodet till en tusendel av alkohol.
Promillenivån beror dels på hur mycket alkohol man dricker och dels på hur mycket blod kroppen innehåller, vilket påverkas av mängden vätska i kroppen. En stor människa har mer blod och kommer inte att uppnå en lika hög promillenivå som en mindre människa, trots att båda dricker lika mycket alkohol. Tidsperioden då man dricker alkoholen spelar naturligtvis också in eftersom kroppen hela tiden bryter ner alkohol.
Det finns även individuella variationer som kan påverka promillehalten. Exempel på sådana skillnader kan vara hur fort kroppen bryter ner alkoholen, andelen fettvävnad och vätskenivån i kroppen.
Svaret uppdaterat: Maj 2010 (Thomas Hvitfeldt). Granskat utan uppdatering i april 2012.
Hur är det egentligen med alkohol och sex…?
Alkohol kan både hämma och förstärka den sexuella lusten och förmågan. Sambandet mellan alkohol och sex kan skilja sig från person till person och se olika ut i olika situationer.
En medicinsk förklaring fokuserar på hur alkoholen påverkar halterna av olika hormoner och signalsubstanser. Välbehaget man känner vid lättare berusning beror till stor del på att dopaminet får en ökad aktivitet i det limbiska systemet, delen av hjärnan som fungerar som centrum för känslor av njutning och välbefinnande. Dopaminet kan ge känslor av upprymdhet, men också vara rogivande och muskelavslappnande. Studier tyder på att dopaminet även kan öka den sexuella lusten.
Den sexuella lusten stimuleras även av signalsubstansen serotonin. Höga halter serotonin medför bland annat ökad känsla av välbefinnande, medan låga halter leder till depression. Serotonin påverkar alla delar av hjärnan och är viktig för funktioner som sömn och hunger. Alkohol ökar mängden serotonin, men bara tillfälligt.
Att alkohol ökar lusten betyder inte att den sexuella förmågan ökar. Alkohol kan orsaka impotens både på lång och kort sikt. Det hänger bland annat ihop med att den påverkar mängden manligt och kvinnligt könshormon. Män som ofta dricker stora mängder alkohol har ofta låga nivåer av det manliga könshormonet testosteron. Alkohol gör att produktionen av testosteron minskar, och det sker redan vid en relativt måttlig berusning. Alkoholkonsumtion stimulerar också enzymer som förbränner testosteron.
Hos kvinnor ökar däremot mängden testosteron medan det kvinnliga könshormonet östrogen minskar. Det kan vara en orsak till att kvinnor kan känna ökad sexuell lust när de druckit alkohol.
Annat som anses spela in är att alkoholen minskar självkontrollen och ger de rena driftsimpulserna utrymme.
Det finns de som menar att alkoholen ger en möjlighet att ta ”time out” från skuldkänslor som kan finnas runt sex och att det därmed blir lättare att bejaka sexualiteten.
Vi ska inte heller glömma att våra föreställningar och förväntningar på hur alkohol påverkar sexualiteten har betydelse. Vi kan dricka alkohol för att festa och komma igång, men också för att varva ner. På samma sätt kan alkoholen både minska och öka vår sexuella lust och förmåga.
Alkohol påverkar även omdömet i samband med sex. Studier har visat att benägenheten att skydda sig från oönskad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar minskar i samband med alkoholkonsumtion.
Källor:
Wilsnack SC, Plaud JJ, Wilsnack RW, Klassen AD (1997). Sexuality, gender and alcohol use. In: Wilsnack RW, Wilsnack SC (eds.). Gender and alcohol. Individual and social perspectives. (Alcohol, culture, and social control monograph series; 3). New Brunnswick, NJ: Rutgers Center of Alcohol Studies, cop.
Källmén H, Gustafson R (1998). Alcohol and disinhibition. European addiction research 4(1998), 150-162
Norris J, Hughes TL (1996). Alcohol consumption and female sexuality. A review.
In: Howard JM et al (eds). Women and alcohol. Issues for prevention research. Bethesda, Md: National Institute on Alcohol and Alcoholism. (NIAAA research monograph series; 32)
Træen B, Hovland A (1998). Games people play: sex, alcohol and condom use among urban Norwegians. Contemporary Drug Problems 25(1998):1, 3-48
Nilsson I (2010). Potensen & procenten. Bolaget. 1, 22-23
Frågan uppdaterad: April 2010 (Thomas Hvitfeldt). Granskad utan uppdatering i april 2012.
Vad kostar alkoholmissbruket det svenska samhället?
Det är svårt att beräkna alkoholskadornas kostnader. Ett försök gjordes av Anders Johnson som 1981 skrev en trebetygsuppsats i nationalekonomi om alkoholens samhällsekonomiska kostnader i Sverige. Han kallade den ”50 miljarder kostar supen”.
År 2000 gjorde Anders Johnson en uppdatering av beräkningarna. Hans analyser avser de samhällsekonomiska kostnaderna som innefattar både kostnader för konsumtion och alkoholskador. Endast materiella kostnader är beräknade. Humanitära aspekter som lidande och obehag är inte inräknade. Johnson har själv sammanfattat sina resultat på följande sätt: ”Det finns skäl att förmoda att svenskars konsumtion av alkoholdrycker var en bidragande orsak till produktionskostnader, produktionsbortfall, vård, egendomsskador och förebyggande åtgärder under 1988 till en samhällsekonomisk kostnad på åtminstone 80 miljarder kronor per år eller motsvarande sju till åtta procent av BNP:” Omräknat till prisläget vid årsskiftet 2006 uppskattar Anders Johnson alkoholens samhällsekonomiska kostnad till 158 miljarder per år.
2006 presenterade en grupp forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) en kostnadsberäkning av alkoholens samhällskostnader för 2002. För att möjliggöra jämförelser med andra länder har internationella riktlinjer och metoder tillämpats och beräkningen karakteriseras som konservativ. Studien inkluderar kostnader och hälsoeffekter för sjukdomar och skador, sociala problem, reducerad produktion och livskvalitetsförluster. Även positiva hälsoeffekter inkluderas som till exempel minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ökad livskvalitet. För 2002 beräknades samhällets nettokostnader på grund av alkoholkonsumtionen i Sverige uppgå till drygt 20 miljarder kronor. Om positiva hälsoeffekter av alkoholkonsumtion inte inkluderas skulle (brutto-) kostnaden istället bli 29 miljarder kronor.
SorADs beräkningar är väsentligt lägre än Anders Johnsons uppskattningar och förklaras till största delen av att studierna till stor del mäter olika saker. De viktigaste skillnaderna i kostnadsuppskattningar av faktorer som finns med i båda beräkningarna gäller förtidspensionering, sjukfrånvaro och sjukvård, där SoRADs bedömer kostnaderna lägre än vad som ofta brukar anges.
Källor:
Johnson, Anders (2000). Hur mycket kostar supen? – om alkohol och samhällsekonomi? Stockholm: Sober)
SoRAD (2006). Till vilket pris? – om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002. Forskningsrapport nr 37. Stockholm, SoRAD.
Svaret uppdaterat: April 2010. Faktagranskat utan uppdatering i april 2012
Hur arbetar man för att minska alkoholmissbruket i samhället?
Sveriges alkoholpolitik är fastställd av regering och riksdag som en del i en samlad ANDT-politik, det vill säga en politik som omfattar alkohol, narkotika, dopning och tobak.
Det övergripande målet för regeringens ANDT-politik är enligt proposition 2010/11:47:
Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.
I propositionen finns sju långsiktiga mål som anger inriktningen för ANDT-arbetet i sin helhet. Målen omfattar tillgångs- och tillgänglighetsbegränsande arbete, skydd av barn och ungdomar, förebyggande arbete, tidiga insatser, vård och behandling samt riktlinjer för samarbetet med andra länder inom EU och internationellt. Målen är ständigt aktuella och har inte någon bortre tidsgräns. Till de långsiktiga målen knyts nationellt prioriterade mål som ska uppnås under strategiperioden, det vill säga 2011-2015.
Långsiktigt mål 1: Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska.
Långsiktigt mål 2: Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak.
Långsiktigt mål 3: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska.
Långsiktigt mål 4: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska.
Långsiktigt mål 5: Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet.
Långsiktigt mål 6: Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska.
Långsiktigt mål 7: En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt.
Källor:
Regeringens proposition 2010/11:47: En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken
Svaret uppdaterat: Mars 2011. Faktagranskat utan uppdatering i april 2012.