Frågor och svar om alkohol

Hur många dricker riskabelt?
Hur omfattande är alkoholmissbruket i Sverige?
Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Sverige och Europa?
Hur många dör av alkohol i Sverige varje år?
Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige i dag jämfört med tidigare?
Hur fördelar sig alkoholkonsumtion på kön och ålder?
Varför tål kvinnor mindre alkohol än män?
Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?
Vilket samband har alkohol och våld?
Hur länge stannar alkoholen i kroppen?
Varför är det 20 år på Systemet men bara 18 på krogen?
Hur hänger alkohol och promille ihop?
Hur hänger alkohol och sex ihop?
Vad kostar alkoholkonsumtionen det svenska samhället? 


Hur många dricker riskabelt?

Cirka 13 procent av svenskarna, ungefär 1 000 000 personer, anses ha riskabla alkoholvanor. Med detta menas en alkoholkonsumtion som ökar risken för att skador uppstår till följd av denna.

Definitionen av riskbruk kan skilja sig från land till land, men i Sverige är den följande: Mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än nio standardglas per vecka för kvinnor. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit.

En annan typ av riskbruk är så kallad ”intensivkonsumtion”. Med detta menas att man dricker stora mängder alkohol under ett och samma tillfälle. Intensivkonsumtion innebär mer än fyra standardglas vid samma tillfälle för en man och mer än tre standardglas vid samma tillfälle för en kvinna. 

Källor:
Statens folkhälsoinstitut, Statistiska centralbyrån (2011). Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor.

Svaret uppdaterat maj 2013 av Jonas Raninen

Hur omfattande är alkoholmissbruket i Sverige?

Det är så gott som omöjligt att beräkna exakt hur många som missbrukar alkohol. Det finns dessutom många olika begrepp för att definiera en problematisk alkoholkonsumtion. Några av de som förekommer är alkoholberoende, alkoholist, alkoholmissbrukare, storkonsument, riskkonsument och alkoholproblematiker.

Vad som definierar var och en av dem skiljer sig dessutom mellan olika bedömare, och svaret blir därför i hög grad beroende av hur definitionen görs. Medicinska och samhällsvetenskapliga traditioner definierar ofta på olika sätt.  Behöver man dricka en viss mängd alkohol per dag, uppvisa vissa sjukdomssymtom eller ha sociala problem av drickandet för att klassas som alkoholist?

En siffra som ofta förekommit i olika statliga utredningar är cirka 300 000 alkoholmissbrukare. Av dessa bedöms mellan 50 000 och 100 000 vara tunga alkoholmissbrukare. Skattningarna är osäkra och ibland saknas närmare beskrivningar av hur definitionen av alkoholmissbruk har gjorts även om man ofta avser en konsumtion som påverkar personernas hälsa och sociala liv.

I betänkandet Personer med tungt missbruk görs en skattning av antalet personer med tungt alkoholmissbruk för perioden 1998–2003. Skattningen gjordes utifrån Socialstyrelsens patientregister. Mellan åren 1998 och 2003 antogs antalet tunga alkoholmissbrukare öka från 76 000 till 80 000.

Källor:
Alkoholpolitiska kommissionen (1994). Vård av alkoholmissbrukare. Delbetänkande. (Statens offentliga utredningar 1994:27). Stockholm: Fritzes
Personer med tungt missbruk (2005). (Statens offentliga utredningar 2005:82).
CAN (2009). Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2009. Rapport nr. 117. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Missbruksutredningen (2011). Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. En diskussionspromemoria från Missbruksutredningen (S 2008:04). Stockholm: Statens offentliga utredningar.

Svaret uppdaterat maj 2013 av Jonas Raninen

Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Sverige och Europa?

EU är den region i världen där det dricks allra mest alkohol per capita. Statistik från 2009 visar att i genomsnitt konsumeras drygt tolv liter ren alkohol per vuxen och år (Anderson m.fl. 2012). Detta motsvarar 27 gram ren alkohol per vuxen och dag, eller nästan tre drinkar. Den oregistrerade alkoholen beräknas uppgå till ca 13 procent av all konsumerad alkohol i EU. De flesta vuxna européer konsumerar alkohol. Enligt Anderson & Baumberg (2006) avstår omkring 15 procent helt från att dricka.

Om Europa delas upp i regioner så dricks det minst i Norden med 10,4 liter ren alkohol per år. Därefter följer Sydeuropa med 11,2 liter, Central- och Västeuropa med 12,4 liter och högst konsumtion uppmäts i Central- och Östeuropa med 14,5 liter alkohol per vuxen (Anderson m.fl. 2012).

Vid fem tillfällen har CAN koordinerat den s.k. ESPAD-studien. Detta är en drogvaneundersökning bland 15–16-åriga skolungdomar i ett 40-tal Europeiska länder. Enligt senaste mätningen var det jämförelsevis få ungdomar i de nordiska länderna (bortsett från Danmark) som uppgav att de druckit alkohol de senaste 30 dagarna före undersökningen. Däremot var det vanligare i Norden (förutom Island) och Storbritannien att ha druckit relativt stora mängder senaste gången man drack alkohol. Länder som uppvisade mindre kvantiteter vid senaste dryckestillfället återfanns oftast i sydöstra Europa (Hibell m.fl. 2012). För att sammanfatta kan man säga att svenska skolungdomar dricker relativt sällan men mera berusningsorienterat än ungdomar i många andra länder. Totalt sett berusar sig dock svenska ungdomar mer sällan än europagenomsnittet.

Under de senaste 40 åren har det skett en utjämning av konsumtionen mellan de så kallade EU-15 länderna; Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike (Anderson & Baumberg, 2006). Mellan 1960 och 1980 ökade drickandet i Central- och Nordeuropa medan det minskade i Sydeuropa.

Över tid har även dryckespreferenserna jämnats ut mellan olika delar av Europa. Enligt försäljningsstatistiken tenderar dock fortfarande öl ofta dominera i Öst-, Väst- och Centraleuropa samt i Norden, medan vin är den dryck som konsumeras mest i Sydeuropa (Anderson m.fl. 2012). 

Källor:
Andersson P, Moller L & Galea G (2012). Alcohol in the European Union: Consumption, harm and policy approaches. WHO Regional Office for Europe.
Anderson P & Baumberg B (2006). Alcohol in Europe – A public health perspective. A report for the European Commission. London: Institute of Alcohol Studies.
CAN (2012). Drogutvecklingen i Sverige 2011. Rapport nr. 130. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Hibell B m.fl. (2012). The ESPAD report 2011. Alcohol and Other Drug Use Among Students in 36 European Countries. Stockholm: Swedish Council for Information on Alcohol and Other Drugs (CAN), The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA), and the Pompidou Group at the Council of Europe.

Svaret uppdaterat september 2013 av Siri Nyström

Hur många dör av alkohol i Sverige varje år?

Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker för 2012 dog 1 490 män och 422 kvinnor i någon alkoholrelaterad diagnos. Detta motsvarar cirka 30 män och åtta kvinnor per 100 000 invånare. Alkoholrelaterad dödlighet drabbar alltså män i långt högre grad än kvinnor. Med alkoholrelaterad dödlighet menas dödsfall där alkohol eller en alkoholbetingad organskada nämns i dödsorsaksintyget, antingen som underliggande eller bidragande dödsorsak (Socialstyrelsen 2013).

Statistiken bör dock tolkas med viss försiktighet, speciellt vid jämförelser med äldre statistik och i internationella jämförelser. De senaste åren har dödstalen för både kvinnor och män legat på en tämligen stabil nivå, även om en viss minskning kan skönjas för männen.

Utöver de dödsfall som fångas upp av de direkt alkoholrelaterade diagnoserna tillkommer enligt forskningen på området ett stort antal dödsfall med andra diagnoser (t.ex. olyckor eller självmord) där alkohol anses ha varit signifikant bidragande. Enligt en beräkning för 2009 var det i Sverige totalt 4 500 dödsfall som hade ett konstaterat orsakssamband med alkoholkonsumtion (Socialstyrelsen 2012).

Källor:
Socialstyrelsen (2013). Dödsorsaker 2012. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2012). Folkhälsan i Sverige: årsrapport 2012. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svaret uppdaterat september 2013 av Siri Nyström

Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige i dag jämfört med tidigare?

Alkoholkonsumtionen i landet består dels av den i Sverige statistikförda inhemska försäljningen av alkoholdrycker (även kallad registrerad alkoholkonsumtion), dels av alkoholdrycker som inte statistikförs i Sverige. Sistnämnda, som fortsättningsvis kommer att benämnas oregistrerad alkoholkonsumtion, består av alkohol som har förts in i Sverige från andra länder – genom såväl privatinförsel (resandeinförsel) som smuggling – och av hemtillverkade alkoholdrycker.

För att få en bild av den oregistrerade konsumtionen har det sedan juni år 2000 genomförts månatliga frågeundersökningar (Monitormätningarna), riktade till den vuxna delen av Sveriges befolkning (se t.ex. Ramstedt, m.fl. 2013a). Tidigare har den oregistrerade konsumtionen skattats för vissa år, exempelvis för år 1996 när den stora s.k. KALK-undersökningen genomfördes som lade grunden för den metodik som används idag i Monitormätningarna (se Kühlhorn m.fl. 1999). De skattade mängderna av oregistrerad alkohol läggs sedan ihop med den inhemska försäljningsvolymen syfte att få en bild av svenskarnas totala alkoholanskaffning (totala faktiska alkoholkonsumtion). Den registrerade konsumtionen fångar upp den största delen av konsumtionen av alkohol i landet (ca 75–80 % under senaste 5 åren) och sammanställs utifrån försäljningssiffror från Systembolaget och leveranser av alkoholdrycker till restauranger och folköl till livsmedelsbutiker. Alla mängder omräknas till ren (100 %) alkohol per invånare 15 år och äldre, så även i texten nedan.

Sett till tidsperioden 1950–2012 har den registrerade konsumtionen varierat relativt sett kraftigt. Som lägst har den legat på 4,6 liter (1951) och som högst på 7,7 liter (ren alkohol per invånare 15 år och äldre). Den högsta siffran, som uppmättes 1976, var resultatet av en kraftig försäljningsökning sedan början av 1960-talet och framåt. Efter år 1976 sjönk försäljningen med 22 procent fram till år 1984 för att under de därpå följande fem åren visa en mindre uppgång. Försäljningen ökade sedan från 5,8 liter år 1998 till knappt 6,9 liter alkohol 2003, för att under år 2004 sjunka relativt kraftigt till ungefär 6,5 liter alkohol. Efter år 2004 har försäljningen av alkoholdrycker i Sverige åter ökat. År 2010 uppgick den till 7,3 liter, år 2011 till 7,4 liter och 2012 åter till 7,3 liter. Försäljningsnivåer för de senaste åren är de högsta uppmätta sedan slutet av 1970-talet. Sett till perioden 1995 till 2012 har den inhemska försäljningen ökat med drygt 22 procent och från 2000–2012 med ca 18 procent.

KALK-studien uppskattade för år 1996 den oregistrerade konsumtionen till ca 2,1 liter ren alkohol och den totala alkoholkonsumtionen till ca 8 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Monitormätningarna påbörjades i juni 2000 och skattade för år 2000 den totala konsumtionen till ca 8,4 liter (oregistrerad: 2,2 liter). Därefter visade beräkning från Monitormätningarna att den totala konsumtion steg kraftigt fram t.o.m. 2004 då nivån skattades till ca 10,5 liter, en ökning som var resultatet både av en ökad inhemsk försäljning och av en ökad införsel av alkohol från utlandet. Därefter pekar Monitordata på en minskad konsumtion. År 2010 skattades totalnivån till 9,5, 2011 till 9,4 och 2012 till 9,2 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Nedgången är ett resultat av minskad alkoholinförsel. Den oregistrerade konsumtionen har skattats till ca 2 liter under perioden 2010–2011. Skattningarna har ifrågasatts men även andra undersökningar visar på minskningar under senare år (Ramstedt, m.fl. 2013b).

När det gäller dryckespreferenser, uttryckt som respektive alkoholdrycks (sprit, vin, öl) andel av totalkonsumtionen har Sverige gått från att ha varit ett utpräglat spritland till att bli ett land där vin är den dominerande drycken. Så sent som 1980 svarade sprit för hälften av den totala konsumtionen (1950 var andelen över 70 %). År 2012 har denna andel sjunkit till ca 22 procent. Vinandelen har under samma period ökat från ca 20 till 42 procent 2012. Ölandelen ligger 2012 på ca 34 procent (starköl: 29 %, folköl: 5 %). Också ölandelen har ökat, men inte lika mycket som vinet och det är starkölet som stått för denna ökning medan det svagare ölet (folköl/lättöl) minskat sin andel av totalkonsumtionen.

Källor:
Leifman H & Gustafsson N-K (2003). En skål för det nya millenniet. SoRAD, Stockholms universitet. Forskningsrapport nr. 11.
Kühlhorn E, Ramstedt M, Hibell B, Larsson S & Zetterberg H (1999). Alkoholkonsumtionen i Sverige under 1990-talet. Stockholm: Socialdepartementet.
Ramstedt M, Lindell A & Raninen J (2013a). Tal om alkohol – en statistisk årsrapport från Monitorprojektet. SoRAD. Stockholms universitet. Forskningsrapport nr. 67.
Ramstedt M, Hibell B, Trolldal B & Leifman H (2013b). Hur ska alkoholinförseln mätas? – en genomgång av tillgängliga indikatorer och ett förslag på en reviderad metod. I: Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi. Bilaga 2. Socialdepartementet, 2013.

Svaret uppdaterat september 2013 av Håkan Leifman

Hur fördelar sig alkoholkonsumtion på kön och ålder?

För att få svar på hur alkoholkonsumtionen fördelar sig i olika grupper genomförs frågeundersökningar riktade till representativa urval av befolkningen med frågor om konsumtion av olika alkoholdrycker.

Över tid har skillnaderna mellan män och kvinnor i alkoholvanor minskat men aktuella data visar att männens alkoholkonsumtion, mätt i volym, är ca dubbelt så hög som kvinnornas (Ramstedt, m.fl. 2013a). Skillnaderna var dock större under tidigare decennier. Under efterkrigstiden har konsumtionen således ökat mer bland kvinnor än bland män och det mesta tyder på att en stor del av denna utjämning ägde rum under de första årtiondena efter motbokens avskaffade, dvs. under 1960- och 1970-talen. I en undersökning genomförd 1967 visade sig männens konsumtion vara fyra gånger större än kvinnornas och i en annan från 1978 ca 2,7 gånger högre (se Kühlhorn, 1998). Därefter – under 1980-talet och framåt – har männens och kvinnornas konsumtion följts åt relativt väl, även om tendensen är att skillnaderna har fortsatt att minska något. Bland unga är könsskillnaderna mindre. I årskurs 9 dricker pojkarna ca 50 procent mer alkohol än flickorna (i liter ren alkohol) och i gymnasiets år 2 är skillnaderna något större (pojkarna dricker ca 60–70 % mer än flickorna).

När det gäller konsumtionen i olika åldrar uppvisar unga vuxna (ca 20–25 år) den högsta konsumtionen. Så har det sett ut under flera decennier men skillnaderna mellan olika åldersgrupper har minskat påtagligt under de senaste ca 10 åren. Denna utjämning är resultatet av att konsumtionen har minskat bland yngre medan den snarast ökat bland personer i femtioårsåldern och däröver.

Den faktiska mängden som dricks av män och kvinnor är inte alldeles enkel att fastställa men, som nämndes, svarar männen för ca två tredjedelar av den totala alkohol som konsumeras. På basis av att totalkonsumtionen skattas till drygt 9 liter innebär detta i så fall en konsumtion motsvarande ca 12 liter för männen och 6 liter för kvinnorna. Hur den självrapporterade konsumtionen ser ut i olika åldersgrupper för män respektive kvinnor redovisas i rapporten Tal om alkohol 2012 i tabellerna 10–11a.b (Ramstedt, m.fl. 2013).

Källor:
Kühlhorn E (1998). Svenska alkoholvanor i ett förändringsperspektiv. I: Svenska alkoholvanor i förändring (red. Kühhorn E & Björ J), ss. 49–80. Sober Förlag AB.
Ramstedt M, Hibell B, Trolldal B & Leifman H (2013b). Hur ska alkoholinförseln mätas? – En genomgång av tillgängliga indikatorer och ett förslag på en reviderad metod. I: Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi. Bilaga 2. Socialdepartementet, 2013.
Ramstedt M, Lindell A & Raninen J (2013a). Tal om alkohol – en statistisk årsrapport från Monitorprojektet. SoRAD. Stockholms universitet. Forskningsrapport nr. 67.

Svaret uppdaterat september 2013 av Håkan Leifman

Varför tål kvinnor mindre alkohol än män?

Kvinnor är ofta mindre än män vilket gör att de tål alkohol sämre eftersom alkoholen har en mindre kroppsvolym att fördela sig på. Men även om en man och en kvinna väger lika mycket tål kvinnan alkoholen sämre än mannen. En del av förklaringen ligger i att mannen har en lägre andel fettvävnad och högre andel vatten i kroppen. Eftersom alkohol är vattenlösligt blir koncentrationen lägre i mannens kropp, dessutom bryts alkoholen ned mer effektivt hos män jämfört med hos kvinnor. Vissa studier talar också för att särskilt yngre kvinnor inte bryter ner alkohol i magsäcken lika effektivt som män eftersom de har lägre nivå av det enzym som bryter ner alkoholen.

Källor:
Göransson M och Magnusson Å (2012). Kvinnor och alkohol. Diagnos, riskbruk och beroende. Kina: Liber AB

Svaret uppdaterat maj 2013 av Isabella Gripe

Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?

När man dricker alkohol tas den upp i blodet och transporteras till kroppens olika organ. Vid graviditet går alkoholen genom moderkakan över till fostrets blodomlopp och fostret får då samma promillehalt som den gravida kvinnan.

Idag går det inte att slå fast exakt vilken effekt olika mängder alkohol har på fostret men senare års forskning ger stöd för att redan små alkoholmängder kan påverka fostret. Därför är rekommendationerna i Sverige och många andra länder att inte dricka alkohol alls under graviditeten. Graden av skada som kan uppstå hos fostret påverkas bland annat av en individuell känslighet för alkohol hos kvinnan och fostret samt hur mycket och när under graviditeten man har druckit.

Om fostret får i sig alkohol kan alla celler och organ påverkas. Hjärnan är särskilt sårbar, den och nervsystemet utvecklas ända fram till födseln. Alkoholintag kan öka risken för missfall, att barnet föds för tidigt, får hämmad tillväxt, nedsatt intelligens och missbildningar. För att tydliga missbildningar ska uppstå krävs att kvinnan har druckit stora mängder alkohol under en begränsad period tidigt i graviditeten. Ett barn som föds med tillväxthämning, typiska ansiktsförändringar och symptom från centrala nervsystemet får diagnosen FAS, Fetalt Alkoholsyndrom. Numera används ofta termen fetala alkoholspektrumstörningar (Fetal Alcohol Spectrum Disorder, FASD) för att beskriva det spektrum av skador som kan uppstå på foster som får i sig alkohol.

Du som vill läsa mer om alkohol och graviditet kan gå in på Vårdguidens hemsida.

Källor:
Statens folkhälsoinstitut (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Rapport (2009). Östersund: Sverige.
Göransson M och Magnusson Å (2012). Kvinnor och alkohol. Diagnos, riskbruk och beroende. Kina: Liber AB.

Svaret uppdaterat maj 2013 av Isabella Gripe

Vilket samband har alkohol och våld?

Enligt BRÅs Nationella trygghetsundersökning (NTU 2012) uppgav 74 procent av de intervjuade männen som utsatts för misshandel att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad, 53 procent svarade att de själva var påverkade av alkohol när misshandeln inträffade. För kvinnor var motsvarande siffror lägre – 51 respektive 20 procent. Att det är en så stor skillnad mellan män och kvinnor beror delvis på att misshandel mot kvinnor oftare sker på arbetsplatser eller i hemmet medan män oftare utsätts för misshandel på allmän plats.

Lenke (1990) visade i tidsserieanalyser ett samband mellan alkoholförsäljning och våldsbrott. Det är känt att många som begår våldsbrott är påverkade av alkohol. Dock tycks sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet vara komplext. Länder med en hög alkoholkonsumtion behöver inte ha fler våldsbrott än länder med lägre alkoholkonsumtion, enligt Lenke. Det är även så att många våldsbrott begås utan alkohol, och de flesta tillfällen med alkoholkonsumtion leder inte till våld. Experiment har visat att människor påverkade av alkohol i högre grad tar till våld i situationer präglade av frustration och stress.

Även senare forskning pekar på ett samband mellan alkohol och våld (Norström m.fl.). I en undersökning gjord på norska data konstateras att det finns ett signifikant samband mellan alkohol och våld, men att effekten av alkohol varierar om man kontrollerar för våldsbenägenhet. Effekten av alkohol var störst bland dem som också var mest våldsbenägna. Även på samhällsnivå visar nyare forskning på ett samband mellan alkohol och våld. I en studie gjord i 18 norska städer kommer man fram till att varje extra timme öppet på krogen leder till en signifikant ökning av våldsbrotten.

När det gäller att förstå våldsbrott är det värt att påminna om att alkohol inte är den enda förklaringen och att alkohol i huvudsak ska ses som utlösande faktor.

Källor:
Lenke L (1990). Alcohol and criminal violence. Time series analyses in a comparative perspective. Stockholm: Almqvist and Wiksell International.
Norström T & Pape H (2010). Alcohol, suppressed anger and violence. Addiction, 105: 1580–1586.
Rossow I & Norström T (2012). The impact of small changes in bar closing hours on violence. The Norwegian experience from 18 cities. Addiction, 107: 530–537.
BRÅ (2012). Brottsutvecklingen i Sverige. Nationella Trygghetsundersökningen (NTU).

Svaret uppdaterat maj 2013 av Isabella Gripe

 Hur länge stannar alkoholen i kroppen?

Att förbränna ett standardglas med alkohol tar i genomsnitt omkring två timmar för en man som väger 75 kg och tre timmar för en kvinna som väger 60 kg. En man förbränner i genomsnitt 0,1 gram och en kvinna 0,085 gram alkohol per kilo kroppsvikt och timme och ett standardglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol och finns i ett glas bordsvin om ca 12–15 cl., en 33 cl. flaska starköl, en 50 cl. burk folköl, ett litet glas dessertvin – 8 cl. eller en grogg med knappt 4 cl. sprit. 

Hur lång tid det tar för levern att förbränna alkohol beror alltså dels på om personen som druckit är man eller kvinna och dels på hur mycket personen väger, men också på andra egenskaper. Storleken på levern och i vilket allmänt hälsotillstånd personen befinner sig i, har också betydelse för hur lång tid det kommer ta innan alkoholen lämnar kroppen.

Att påverka förbränningens hastighet i stunden efter att alkohol intagits t.ex. genom att bada bastu, gå ut och springa, sova eller använda något medicinskt preparat, är inte möjligt. Att alkoholen är förbränd behöver heller inte innebära att kroppen är helt återställd. Fysiskt krävande aktiviteter och aktiviteter som kräver skärpa bör därför undvikas de första timmarna efter det att alkoholen har förbränts.

Källor:
www.vardguiden.se (nedladdad maj 2013).
Lowinson, Joyce H. (red.) (2005). Substance abuse: a comprehensive textbook. 4th ed. Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins.
Andréasson, Rune & Jones, Wayne (1999). Alkohol och trafikbrott: en uppgift för rättskemin. Stockholm: Rättsmedicinalverket.

Svaret uppdaterat september 2013 av Clara Henriksson

Varför är det 20 år på Systemet men bara 18 på krogen?

På krogen dricker man under viss kontroll och får inte ta med sig alkoholen ut från restaurangen. Men viktigare är att om vi sänker åldergränsen till 18 år på Systembolaget är det inte bara 18- och 19-åringar som lättare kommer att få tag på alkohol, utan också deras yngre kamrater. Kompislangning är det vanligaste sättet för ungdomar att få tag i alkohol (Skolelevers drogvanor 2013).

Källor:
Leifman H (2013). Skolelevers drogvanor 2012. Rapport nr. 133. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Proposition 2009/10:125. En ny alkohollag.

Svaret uppdaterat maj 2013 av Jonas Raninen

Hur hänger alkohol och promille ihop?

Med alkoholkoncentration i kroppen menas mängden alkohol som finns i blodet. Denna koncentration mäts vanligtvis i promille, vilket betyder tusendel. Har man en promille alkohol i blodet består blodet alltså till en tusendel av alkohol.

Promillehalten i blodet är som högst ungefär en timma efter ett dryckestillfälle (det som konsumerats under 15–30 minuter). Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille och vid denna nivå upplever de flesta människor en avspänningseffekt, vid 1 promille börjar de flesta att tala sluddrigt och få en försämrad muskelkontroll. Här går gränsen för grovt rattfylleri. Vid nivåer över 1,5 promille får de flesta människor svårt att prata och att gå och mår ofta illa. Högkonsumeras alkohol, så att riskbruk eller missbruk utvecklas, ökar dock kroppens tolerans och en allt större mängd alkohol krävs för samma effekt.

Hur hög promillehalten blir beror främst på hur mycket alkohol som konsumeras och under hur lång tid detta sker, men även andra faktorer påverkar koncentrationen i blodet: hur mycket någon väger och om personen dricker på tom mage eller tillsammans med mat har stor betydelse. Även vilket kön personen har påverkar promillehalten. Om en kvinna och en man dricker samma mängd alkohol kommer kvinnan i allmänhet att påverkas mer. Detta beror dels på att många kvinnor väger mindre än män men också på att kvinnors kroppar innehåller en mindre andel vätska i vilken alkoholen kan spädas ut.

Källor:
www.vardguiden.se (nedladdad juni 2013).

Svaret uppdaterat juni 2013 av Clara Henriksson

Hur hänger alkohol och sex ihop?

Alkohol kan både hämma och förstärka den sexuella lusten och förmågan. Sambandet mellan alkohol och sex kan skilja sig från person till person och se olika ut i olika situationer.

En medicinsk förklaring fokuserar på hur alkoholen påverkar halterna av olika hormoner och signalsubstanser. Välbehaget man känner vid lättare berusning beror till stor del på att dopaminet får en ökad aktivitet i det limbiska systemet, delen av hjärnan som fungerar som centrum för känslor av njutning och välbefinnande. Dopaminet kan ge känslor av upprymdhet, men också vara rogivande och muskelavslappnande. Studier tyder på att dopaminet även kan öka den sexuella lusten.

Den sexuella lusten stimuleras även av signalsubstansen serotonin. Höga halter serotonin medför bland annat ökad känsla av välbefinnande, medan låga halter leder till depression. Serotonin påverkar alla delar av hjärnan och är viktig för funktioner som sömn och hunger. Alkohol ökar mängden serotonin, men bara tillfälligt.

Annat som anses spela in är att alkoholen minskar självkontrollen och ger de rena driftsimpulserna utrymme. Det finns de som menar att alkoholen ger en möjlighet att ta ”time out” från skuldkänslor som kan finnas runt sex och att det därmed blir lättare att bejaka sexualiteten.

Vi ska inte heller glömma att våra föreställningar och förväntningar på hur alkohol påverkar sexualiteten har betydelse. Vi kan dricka alkohol för att festa och komma igång, men också för att varva ner. På samma sätt kan alkoholen både minska och öka vår sexuella lust och förmåga. Alkohol påverkar även omdömet. Studier har visat att benägenheten att skydda sig från oönskad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar minskar i samband med alkoholkonsumtion.

Att alkohol ökar lusten betyder inte att den sexuella förmågan ökar. Alkohol kan orsaka impotens både på lång och kort sikt. Det hänger bland annat ihop med att den påverkar mängden manligt och kvinnligt könshormon. Män som ofta dricker stora mängder alkohol har ofta låga nivåer av det manliga könshormonet testosteron. Alkohol gör att produktionen av testosteron minskar, och det sker redan vid en relativt måttlig berusning. Alkoholkonsumtion stimulerar också enzymer som förbränner testosteron. Hos kvinnor ökar däremot mängden testosteron medan det kvinnliga könshormonet östrogen minskar. Det kan vara en orsak till att kvinnor kan känna ökad sexuell lust när de druckit alkohol.

Källor:
Wilsnack SC, Plaud JJ, Wilsnack RW & Klassen AD (1997). Sexuality, gender and alcohol use. In: Wilsnack RW & Wilsnack SC (eds.). Gender and alcohol. Individual and social perspectives. (Alcohol, culture, and social control monograph series; 3). New Brunnswick, NJ: Rutgers Center of Alcohol Studies, cop.
Källmén H & Gustafson R (1998). Alcohol and disinhibition. European addiction research 4 (1998), 150–162.
Norris J & Hughes TL (1996). Alcohol consumption and female sexuality. A review.
In: Howard JM m.fl. (eds). Women and alcohol. Issues for prevention research. Bethesda. Md: National Institute on Alcohol and Alcoholism. (NIAAA research monograph series; 32)
Træen B & Hovland A (1998). Games people play: sex, alcohol and condom use among urban Norwegians. Contemporary Drug Problems 25(1998):1, 3–48.
Nilsson I (2010). Potensen & procenten. Bolaget. 1, 22–23.

Svaret uppdaterat september 2013 av Ulf Guttormsson

Vad kostar alkoholkonsumtionen det svenska samhället?

Det är inte helt givet hur man ska beräkna alkoholens samhällsekonomiska kostnader, inte minst vad gäller humanitära aspekter, och flera olika beräkningar med olika resultat föreligger.

År 2006 presenterade en grupp forskare vid SoRAD en beräkning av alkoholens samhällskostnader gällande 2002. För att möjliggöra jämförelser med andra länder tillämpades internationella riktlinjer och metoder och beräkningen karakteriseras som konservativ. Studien inkluderar kostnader och hälsoeffekter för sjukdomar och skador, sociala problem, reducerad produktion och livskvalitetsförluster. Även positiva hälsoeffekter inkluderas som till exempel minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ökad livskvalitet. För 2002 beräknades samhällets nettokostnader på grund av alkoholkonsumtionen i Sverige uppgå till drygt 20 miljarder kronor. Om positiva hälsoeffekter inte inkluderas skulle (brutto-) kostnaden istället bli 29 miljarder kronor.

En sammanvägd analys av ett flertal Europeiska studier om alkoholkostnader gjord 2006 genererade uppskattningen att alkoholens samhälleliga kostnader kunde sägas utgöra omkring 1,3 procent av ett lands BNP. Tillämpas denna skattning på svenska förhållanden skulle det ge en samhällskostnad på cirka 45 miljarder för 2012. Missbruksutredningen presenterade en liknande summa, 49 miljarder, och den uppgiften gällde 2008 och togs fram med en s.k. top-down metod. Indirekta kostnader (produktionsbortfall, för tidig död m.m.) stod för drygt hälften av denna summa.

Det kan konstateras att dessa beräkningar är väsentligt lägre än vad exempelvis Anders Johnson tidigare beräknat för svensk del. Att resultaten varierar beror alltså på metodologisk ansats, beräkningsgrunder och vilka kostnadsposter man väljer att inkludera i modellen.

Källor:
Anderson P & Baumberg B (2006).  Alcohol in Europe: A public health perspective. London: Institute of Alcohol Studies.
Johnson A (2000). Hur mycket kostar supen? – om alkohol och samhällsekonomi? Stockholm: Sober.
Missbruksutredningen (SOU 2011:6). Missbruket, Kunskapen, Vården: Missbruksutredningens forskningsbilaga. Stockholm: Frizes, 2011.
SoRAD (2006). Till vilket pris? – om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002. Forskningsrapport nr. 37. Stockholm: SoRAD.

Svaret uppdaterat maj 2013 av Jonas Raninen


Relaterade nyckelord

Alkohol

Tipsa och dela

Publicering

Senast reviderad: 2014-05-27

Kundvagn
Stäng

Din kundvagn (0 varor)

Gå till kassa Summa 0,00 kr