Frågor och svar om tobak

Har tobaksanvändningen ökat eller minskat?
Vilka är det som röker och snusar?


Har tobaksanvändningen ökat eller minskat?

Både i den vuxna och i den yngre delen av den svenska befolkningen har tobaksanvändningen minskat kraftigt under 2000-talet.

Gällande rökningens omfattning i befolkningen (16–84 år) så har den dagliga rökningen varit på nedåtgående ända sedan 1970-talet och bara sedan 2000-talets början har dagligrökningen näst intill halverats varit på nedåtgående. Vid 2000-talets början var det omkring 19 procent av befolkningen som var dagligrökare.  År 2016 hade denna nivå sjunkit till 11 procent. Däremot har utvecklingen av den s.k. sporadiska rökningen (”fest-/stressrökningen”) i befolkningen varit slående stabil under hela den tid sporadisk rökning studerats, vilket är i närmare tre decenniers tid.

Gällande snusning var omkring 13 procent av befolkningen dagliga snusare år 2016. Till skillnad från rökningen i befolkningen har snusningen inte studerats lika kontinuerligt, men sedan 2004–2005 har läget varit tämligen oförändrat, något som också ser ut att gälla för den sporadiska snusningen.

Sammanlagt var omkring en fjärdedel av befolkningen (24 procent) dagliga tobaksanvändare (rökte och/eller snusade varje dag) 2016.

I CAN:s årliga skolundersökning studeras droganvändningen bland skolelever. Under de senaste åren har tobaksanvändningen i årskurs 9 legat på de lägsta nivåerna som uppmätts under den 40-åriga period då tobakskonsumtionen studerats i denna årskurs.

Jämfört med 2000-talets första år så har andelen frekventa tobaksanvändare (elever som röker och/eller snusare dagligen eller nästan dagligen) i årskurs 9 nästan halverats. År 2016 var omkring 3 procent av elever i årskurs nio frekventa rökare och lika många (3 %) frekventa snusare. Den sammanlagda andelen elever som svarade att de antingen rökte frekvent, snusade frekvent eller gjorde både och låg 2016 på 6 procent av niondeklassarna.

Bland de något äldre eleverna i gymnasiets år 2 låg tobaksanvändningen däremot länge på en förhållandevis stabil nivå under 2000-talet (gymnasieeleverna har studerats sedan 2004). Under de allra senaste åren har tobaksanvändningen dock börjat minska också bland dessa äldre elever. 

I 2016 års undersökning svarade drygt 8 procent av eleverna i gymnasiets år 2 att de rökte frekvent och omkring 7 procent att de snusade frekvent. Andelen gymnasieelever som sammanlagt rökte och/eller snusade frekvent var 2016 omkring 14 procent, vilket ungefärligt motsvarar var sjunde elev. Då gymnasieeleverna började studeras 2004 var motsvarande andel 24 procent, eller alltså nästan var fjärde elev. 

Källor:

CAN (2014). Drogutvecklingen i Sverige 2014. Rapport nr. 144. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
CAN (2017). Tobaksvanor i Sverige – tobakskonsumtionen i siffror med fokus på år 2016. Rapport nr. 166. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
SCB, ULF/SILC, 2016.
SCB, ULF/SILC, 1980-2007.

Elektronisk källa: www.alkoholochnarkotika.se/tobak/sporadisk-rokning-och-fragans-betydelse/ nedladdad 2017-06-07.

Folkhälsomyndigheten (2016) Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
Skolelevers drogvanor 2016. Rapport nr. 161. Englund, A. (red) Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Svaret uppdaterat juni 2017 av Clara Henriksson


 

Vilka är det som röker och snusar?

I dag röker omkring var tionde person i Sverige dagligen. Daglig rökning är numera ungefär lika vanligt bland män som bland kvinnor. År 2016 var det både bland kvinnorna och bland männen i åldrarna 16-84 år omkring 11 som rökte varje dag. Beträffande snusning är skillnaderna mellan könen däremot desto större. Medan 23 procent av männen snusade på dagligbasis år 2016 var motsvarande andel 4 procent bland kvinnorna.

Andelen dagliga tobaksanvändare (de som röker och/eller snusar) var år 2016 23 procent eller med andra ord ungefär var fjärde person i befolkningen. Sett till fördelningen mellan könen var daglig tobaksanvändning, på grund av den högre andelen snusare bland männen, mer än dubbelt så vanlig bland männen (32 %) som bland kvinnorna (15 %).

Vad gäller åldern på dem som röker och/eller snusar återfanns den högsta tobaksanvändningen år 2016 bland dem som tillhörde åldersgruppen 25–34 år samt bland dem i åldersgruppen 45–54 år. I dessa åldersgrupper låg andelen dagliga tobaksanvändare på strax under 30 procent. Minst andel dagliga tobaksbrukare fanns bland dem som tillhörde den yngsta åldersgruppen 16–24 år och bland dem som tillhörde den äldsta gruppen 75–84 år. I dessa åldersgrupper var daglig tobaksanvändning omkring hälften så vanligt förekommande (runt 15 % rökte och/eller snusade varje dag) som i de åldersgrupper där det var som vanligast.

Beträffande tobaksbruk i olika samhällsgrupper så är andelen dagligrökare numera, i motsats till hur det såg ut för drygt ett halvsekel sedan, högre bland arbetare, bland ekonomiskt utsatta och bland personer med kortare utbildning. Däremot går motsvarande sociala uppdelningar inte att se bland de sporadiska rökarna, det vill säga bland personer som röker då och då men inte dagligen. Andelen sporadiska rökare är ungefär lika stor i mer bemedlade- och utbildade samhällsgrupper som i mindre bemedlade och utbildade grupper i samhället.

Skillnaderna med avseende på socioekonomiska variabler är inte heller lika stora som när det gäller dagligrökning, när det kommer till snusvanor. Bland kvinnor är det vanligare att arbetare snusar jämfört med tjänstemän, men bland män är motsvarande skillnader relativt små.

Ensamstående personer är i större utsträckning dagliga tobaksbrukare än sammanboende personer. Det är också vanligare att personer med barn i hushållet använder tobak på dagligbasis än att personer utan barn i hushållet gör detsamma – något som kan vara problematiskt då barn som har tobaksbrukande föräldrar, oftare själva tenderar att röka och/eller snusa jämfört med barn som inte har tobaksbrukande föräldrar.

Det är vanligare bland personer med utländsk bakgrund att dagligen röka än bland personer med svensk bakgrund. Då det gäller snus är förhållandet det omvända och sammanlagt är andelen dagliga tobaksanvändare omkring densamma bland personer med svensk bakgrund som bland personer med utländsk bakgrund. 

Svaret uppdaterat juni 2017 av Clara Henriksson

 


 

Rökande män och kvinnor - historiken

För ett drygt halvsekel sedan var rökning vanligast i de mer bemedlade samhällsklasserna och betydlig vanligare bland män än bland kvinnor. Mot slutet av 40-talet rökte hälften av männen i Sverige regelbundet medan färre än var 10:e kvinna gjorde detsamma. Under 60-talet hade könen närmat sig varandra men fortfarande var det dubbelt så många män som kvinnor som regelbundet rökte (49 respektive 23 %). Vid 80-talets början rökte 36 procent av männen och 29 procent av kvinnorna i landet (16-84år). Därefter har rökningen kontinuerlig minskat, i synnerhet bland männen och sedan 1990-talets första år var det länge fler kvinnor än män som rökte, något som är relativt ovanligt i ett internationellt perspektiv. På senare år har skillnaden i andelen rökare bland män och kvinnor i stort sett försvunnit. 

Källa:

SCB, ULF/SILC, 2016.
SCB, ULF/SILC, 1980-2007.
Folkhälsomyndigheten (2016) Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
CAN (2013). Henriksson C., Betydelsen av föräldrars förhållande till tobak. Rapport nr 136. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Socialstyrelsen (1986). Tobaksvanor i Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen redovisar 1986:9.

 

Svaret uppdaterat juni 2017 av Clara Henriksson