Anpassa text storlek   Lättläst text   Svenska   English
Heroin och andra opiater

Även känt som: Brown sugar, Horse, Opiater, Opium, Smirre, Taismack

Opium är intorkad mjölksaft som utvinnes från frökapslarna på opievallmon, Papaver somniferum. Av detta råopium kan man framställa morfin, heroin och kodein. Opiater har sedan lång tid använts både som läkemedel och berusningsmedel.

Heroin lanserades 1897 som ett botemedel mot morfinmissbruk. Det visade sig visserligen vara ett bättre smärtstillande medel och en bättre hostmedicin än morfin, men skapade sannolikt också ett större beroende och har sedan dess varit det dominerande missbruksmedlet bland opiaterna.

De opiatbesläktade syntetiska drogerna, så kallade opioider, såsom petidin och metadon, utvecklades för att ge ett smärtstillande medel som inte gav upphov till missbruk, men alla opiater kan missbrukas och leda till beroende.   

Utseende och form

Opium förekommer antingen i form av mörkbruna stycken eller i pulverform, som vanligen röks eller äts. Heroin förekommer vanligen som ett vitt eller brunaktigt pulver som upplöses i vatten för injicering, röks eller sniffas. De heroinpreparat som går att skaffa illegalt innehåller mycket varierande halter av drogen. De kan vara uppblandade med socker, kinin eller andra ämnen. Övriga narkotiska smärtstillande medel finns som kapslar, tabletter, sirap, lösningar och stolpiller.

Effekter

Effekten av en drog beror på mängden och sättet man tar drogen på, tidigare erfarenheter av droger, vilken stämning man befinner sig i, om man druckit alkohol eller tagit andra droger samtidigt och slutligen på den situation man befinner sig i och på de människor som är med.

KORTTIDSEFFEKTER är sådana som uppträder ganska snabbt (några sekunder till någon minut) efter det man tagit en dos och som försvinner på några timmar eller dagar.

Opiater ger en kortvarig stimulans och hämmar därefter aktiviteten i det centrala nervsystemet. Omedelbart efter det att man injicerat en opiat i en ven, uppstår en våg av välbehag som övergår i en känsla av tillfredsställelse, som innebär att varken hunger, smärta eller sexuella begär gör sig påminda

Pupillerna drar ihop sig - ett typiskt yttre tecken. Vid högre doser känns kroppen varm, extremiteterna tunga och munnen torr. Man domnar bort och hamnar i ett omväxlande vaket och dåsigt tillstånd, där omvärlden glöms bort

Dödsfall kan inträffa då opiater allvarligt nedsätter andningsförmågan och kan ge hjärtstillestånd. Risken för överdosering är stor när narkotikan är köpt "på gatan" eftersom man inte vet vilken koncentration den har. Särskilt vid samtidigt bruk/missbruk av alkohol, lugnande mediciner eller sömnmedel (eller kombinationer av dessa) kan toleransen för opiaterna plötsligt ändras så att en tidigare ”ofarlig” dos plötsligt innebär en dödlig överdos. Vid överdoser hämmas andningen alltmer. Vid mycket stora doser kan personen inte väckas upp, pupillerna är sammandragna, huden är kall, fuktig och blåaktig. Heroinistens livsföring kan också leda till andra typer av våldsam död

I medicinsk användning varar effekterna av en vanlig dos morfin i 3-4 timmar. Även om man fortfarande kan uppleva smärta under denna tid, är smärtan inte lika påträngande till följd av drogens dämpande effekt

LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid.

En viktig riskfaktor är själva injiceringstekniken. Åtskilliga heroinmissbrukare har smittats med gulsot och HIV på grund av att man delat sprutor med andra missbrukare

En felaktig injiceringsteknik kan också ge upphov till infektioner i hjärtvävnaden, leversjukdomar och stelkramp

En annan effekt av längre tids heroinmissbruk är att missbrukaren underlåter att behandla många kroppsliga symptom, såsom tandvärk, inflammationer och infektioner, eftersom de döljs av heroinets smärtstillande effekter

Självmord på grund av depressioner, som framkallats av missbruket, är en vanlig dödsorsak vid långvarigt missbruk av heroin och andra morfinpreparat. Självmordet sker då ofta med en överdos

Medicinsk användning

Opiater har en betydande användning i modern sjukvård. De används för att avhjälpa akut smärta till följd av sjukdom, operation eller skada, i de sista stadierna av dödlig cancer eller annan svår sjukdom, och för behandling av allvarlig hosta och diarré.

Tolerans och beroende

Om man använder opiater regelbundet ökar snabbt toleransen; man behöver större doser för samma effekt.

Opiatmissbruk leder till såväl fysiskt som psykiskt beroende

Fysiskt beroende är ett tillstånd där kroppen har anpassat sig till drogen och abstinenssymptom uppträder om tillförseln upphör

Bara några få timmar efter den sista dosen kan missbrukaren drabbas av oro, gäspningar, tårar, magkramper, gåshud och rinnande näsa. Abstinenssymptomen når sin topp mellan 48 och 72 timmar efter den sista dosen och avtar sedan successivt under någon vecka. Vissa kroppsliga funktioner återgår inte till det normala förrän efter 6 månader

Psykiskt beroende uppstår när själva drogen blir det centrala i en persons tankar, känslor och aktiviteter och det därför blir svårt att sluta

Ett fåtal personer som ordinerats opiater för medicinsk behandling blir beroende.

Opiater och lagen

Opiaterna är narkotikaklassade. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare.

Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år.

© Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
November, 2005.

Faktagranskat av Svenska föreningen för alkohol- och drogforskning (SAD).

 

Beställ