Hur många dricker för mycket?
Hur många alkoholister finns det i Sverige?
Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Sverige och Europa?
Hur många dör av alkohol i Sverige varje år?
Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige idag jämfört med tidigare?
Hur mycket alkohol dricker kvinnor respektive män i Sverige?
Hur definieras alkoholism?
Varför tål kvinnor mindre alkohol än män?
Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?
Vilket samband har alkohol och våld?
Hur länge stannar alkoholen i kroppen?
Varför är det 20 år på Systemet men bara 18 på krogen?
Hur mycket ska man dricka för att uppnå en viss promillehalt?
Allt du velat fråga om alkohol och sex, men aldrig vågat...
Vad kostar alkoholmissbruket det svenska samhället?
Hur arbetar man för att minska alkoholmissbruket i samhället?

Hur många dricker för mycket?

Cirka en miljon svenskar anse ha ett s.k. riskbruk av alkohol, dvs. de har en alkoholkonsumtion som ökar risken för skador. Gränsen för sådant riskbruk brukar för män anges till 14 standardglas per vecka, där ett standardglas motsvarar 33 cl starköl, 12 cl vin eller 4 cl sprit. För kvinnor ligger motsvarande gräns på 9 standardglas per vecka. Berusningsdrickande, dvs. fem eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle för män och fyra eller fler standardglas för kvinnor, är också riskbruk.

Källor:
Statens Folkhälsoinstitut, Statistiska Centralbyrån (2009), Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor. Svaret uppdaterat: April 2010

Hur många alkoholister finns det i Sverige?

Det är i stort sett omöjligt att beräkna hur många som missbrukar alkohol. Termerna för att benämna problematisk alkoholkonsumtion är många (alkoholberoende, alkoholist, alkoholmissbrukare, storkonsument, riskkonsument, alkoholproblematiker osv.), hur dessa begrepp sedan definieras skiljer sig också mellan olika bedömare.

Svaret är därför i hög grad beroende av hur definitionen görs. Medicinska och samhällsvetenskapliga traditioner gör det ofta på olika sätt. Behöver man t ex dricka en viss mängd alkohol per dag, uppvisa vissa sjukdomssymtom eller ha sociala problem av drickandet för att klassas som alkoholist?

Det finns idag inga säkra skattningar av antalet som missbrukar alkohol. En siffra som nämnts i flera statliga utredningar är att det finns 300 000 alkoholmissbrukare i Sverige. Av dessa bedöms mellan 50 000 och 100 000 vara tunga alkoholmissbrukare. Denna skattning är dock mycket osäker och det saknas närmare beskrivning av hur definitionen av alkoholmissbruk har gjorts. Det som nämns är att med alkoholmissbrukare avses personer som använder alkohol på ett sådant sätt att det påverkar deras hälsa och sociala liv.

I betänkandet Personer med tungt missbruk görs en skattning av antalet personer med tungt alkoholmissbruk för perioden 1998-2003. Skattningen gjordes utifrån Socialstyrelsens patientregister. Mellan åren 1998 och 2003 antogs antalet tunga missbrukare öka från 76 000 till 80 000.

Eftersom det saknas aktuella skattningar av antalet personer med alkoholberoende kommer Missbruksutredningen att göra ny skattningar som kommer att presenteras i slutbetänkandet som ska vara klart senast 15 november 2010.

Källor:
Alkoholpolitiska kommissionen (1994) Vård av alkoholmissbrukare. Delbetänkande. (Statens offentliga utredningar 1994:27) Stockholm: Fritzes
Personer med tungt missbruk (2005) (Statens offentliga utredningar 2005:82)
CAN (2009). Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2009. Rapportserie nr 117. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Missbruksutredningen (2010). Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. En diskussionspromemoria från Missbruksutredningen (S 2008:04). Stockholm: Statens offentliga utredningar. Svaret uppdaterat: Mars 2010

Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Sverige och Europa?

Det är inte särskilt väl kartlagt hur konsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan olika länder. Allmänt brukar man hävda att svenskar inte bara dricker en mindre sammanlagd mängd utan att vi även dricker mera sällan jämfört med många andra länder. Samtidigt hävdas också att när vi väl dricker så konsumerar vi per dryckestillfälle en genomsnittligt större mängd alkohol än i många andra länder. Lite tillspetsat är det nordiska konsumtionsmönstret mera berusningsorienterat jämfört med det sydeuropeiska, där man dricker desto oftare men i min mindre kvantiteter, ofta i samband med måltider.

ESPAD-undersökningen som koordineras av CAN och genomförs bland 15–16-årig skolungdom i ett stort antal länder bekräftar denna skisserade bild. I de nordiska länderna är det relativt få ungdomar som säger att de druckit alkohol under senaste 30-dagarna före undersökningen. Medelhavsländerna intar ett mellanläge medan nivåerna är högst i länder belägna i centrala Europa. Tittar man å andra sidan på hur mycket ungdomarna drack vid senaste konsumtionstillfället hamnar de Nordiska länderna tillsammans med Storbritannien högt i listan.

Ett sätt att mäta berusningsdrickande är att fråga respondenterna om de druckit motsvarande en flaska vin eller mer vid ett och samma tillfälle. Tittar man på andelarna som säger att de gjort så under senaste 30-dagarna blir det geografiska mönstret mera splittrat och de Nordiska länderna hamnar återigen relativt långt ner på listan. Sammanfattningsvis kan man säga att svenska skolungdomar överhuvudtaget dricker relativt sällan men mera berusningsorienterat än ungdomar i många andra länder, men att de totalt sett berusar mindre ofta än ungdomar i många andra länder. Motsvarande vuxenstudier är få och svåra att jämföra, dock finns inga data som pekar emot de mönster som skissats här.

För att få en uppfattning om hur mycket alkohol som totalt sett dricks i ett land kan man jämföra per capita-försäljningen, även om dessa data dras med vissa jämförelseproblem. Tillgängliga försäljningssiffror visar att den svenska totalkonsumtionen för 2005 var mycket låg i ett europeiskt perspektiv, i en jämförelse med 26 andra länder redovisade bara Malta lägre siffror. Högst var försäljningen i Estland, Tjeckien, Irland och Frankrike. Jämfört med många andra länder har Sveriges konsumtion varit relativt stabil sedan 1970-talet. Kraftiga minskningar har inträffat i vinproducerande länder som Italien, Frankrike och Spanien. Irland är ett exempel på ett land där försäljningen ökat kraftigt.

Ett problem med att använda försäljningsdata är att detta inte speglar den faktiska konsumtionen, i ett grovt jämförande sammanhang som detta fungerar dock denna statistik ändå förhållandevis bra. Detta framgår av en rapport där även den oregistrerade försäljningen lagts till i olika länder för år 2002, utan att detta förändrade den inbördes rangordningen särskilt mycket.

Källor:
Anderson P and Baumberg B (2006). Alcohol in Europe – A public health perspective. A report for the European Commission. London: Institute of Alcohol Studies.
CAN (2009). Drogutvecklingen i Sverige 2009. CAN rapportserie 117. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Hibell B et al (2009). The ESPAD report 2007. Alcohol and Other Drug Use Among Students in 35 European Countries. Stockholm: Swedish Council for Information on Alcohol and Other Drugs (CAN), The European Monitoring Centre for  Drugs and Drug Addiction (EMCDDA), and the Pompidou Group at the Council of Europe. Svaret uppdaterat: April 2010

 

Hur många dör av alkohol i Sverige varje år?

Den senaste dödsorsaksstatistiken är från 2008 och tillhandahålls av Socialstyrelsen. I dödsorsaksstatistiken avser alkoholrelaterade dödlighet fall där alkohol eller en alkoholbetingad organskada omnämnts på dödsorsaksintyget, antingen som underliggande eller bidragande dödsorsak. I statistiken över alkoholrelaterad dödlighet ska således även olika typer av alkoholrelaterade dödsolyckor innefattas. Dock bör man komma ihåg att statistiken kan påverkas av att vissa dödsorsaker är mer känsliga än andra. Att en persons död orsakats av alkohol kanske inte alltid står med i dödsintyget, exempelvis på grund av hänsyn till anhöriga. Av den anledningen bör statistiken tolkas med viss försiktighet, speciellt vid jämförelser med äldre statistik eller om man vill göra internationella jämförelser.

Under 2008 var antalet dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak 2132 personer. Av dessa var lite drygt 20 procent kvinnor. Dödligheten har minskat bland män sedan 1979 men har legat på en någorlunda konstant nivå bland kvinnor under den här perioden.

De vanligaste alkoholrelaterade dödsorsakerna är levercirrhos, alkoholberoende, alkoholförgiftning och alkoholpsykos. Från 1960-talets första hälft fram till 1979 ökade dödsfallen i dessa sjukdomar drastiskt, från ca 6 till 21 dödsfall per 100 000 invånare. Sedan dess har dödsfallen successivt minskat. År 2007 var antalet avlidna med dessa alkoholdiagnoser cirka 11 per 100 000, en halvering jämfört med 1979 således.

Utöver de dödsfall som fångas upp av alkoholdiagnoserna tillkommer enligt forskningen på området ett stort antal dödsfall med andra diagnoser (t.ex. olyckor och självmord) som är alkoholrelaterade.

Källa:
Socialstyrelsen (2010). Dödsorsaker 2008. Stockholm: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum
CAN (2009). Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2009. Rapportserie nr 117. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Svaret uppdaterat: April 2010

Hur mycket alkohol dricker vi i Sverige idag jämfört med tidigare?

För att spegla alkoholkonsumtionens utveckling används dels siffror på alkoholförsäljningen, dels resultat från olika frågeundersökningar och dels statistik över olika alkoholrelaterade skador och dödsfall. Vad gäller försäljningsstatistiken bör det påpekas att oregistrerad alkohol (svartsprit, tax-free osv.) inte ingår i denna.

Under efterkrigstiden ökade den totala alkoholförsäljningen från 4,1 till 7,7 liter 100-procentig alkohol per invånare 15 år och äldre år 1976. Ökningen skedde parallellt med höjningen av välståndet och urbaniseringen samt införandet av mellanölet i livsmedelsbutikerna. Därefter minskade försäljningen och låg under 1980– och 1990–talen runt 6 liter, vilket borttagandet av mellanölet i livsmedelsbutikerna och lördagsstängningen torde ha bidragit till. År 2008 uppgick försäljningen till 6,9 liter.

Under 1800–talet var alkoholkonsumtionen i stort sett synonym med spritkonsumtionen i Sverige. Detta har sedan ändrats och 2008 utgjorde starköl och folköl 29 respektive 9 procent av alkoholförsäljningen mätt i 100-procentig alkohol. För vin och sprit var motsvarande siffror 46 respektive 16 procent.   

Den totala alkoholkonsumtionen (registrerad konsumtion, oregistrerad legal konsumtion och oregistrerad illegal konsumtion) i liter 100-procentig alkohol per invånare 15 år och äldre låg på en ganska konstant nivå om cirka 7–8 liter från 1989 fram till 2000, därefter steg konsumtionen och nådde en topp på 10,5 liter per invånare 15 år och däröver 2004. Sedan dess har den totala alkoholkonsumtionen minskat till 9,3 liter 100-procentig alkohol per invånare 15 år och äldre år 2009.

Källor:
CAN (2009). Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2009. Rapportserie nr 117. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Engdahl, B (2010) Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under 2009. www.sorad.su.se. Svaret uppdaterat: April 2010

Hur mycket alkohol dricker kvinnor respektive män i Sverige?

Om man tittar tillbaka på äldre undersökningar av konsumtionsvanor bland män och kvinnor syns en ökad alkoholkonsumtion bland kvinnor. 1968 drack kvinnor ungefär en fjärdedel av vad männen gjorde. I en undersökning från 1990 uppgick kvinnors alkoholkonsumtion till 36 procent av männens, 12 år senare utgjorde den ungefär 45 procent av männen konsumtion. Sedan dess tycks nivån ha stabiliserats och de senaste siffrorna som finns tillgängliga visar att kvinnornas konsumtion fortsatt uppgår till ungefär 45 procent av männens.

Bland ungdomar har alkoholvanorna bland elever i årskurs 9 undersökts årligen sedan 1971 genom en anonym enkätundersökning. 1977 utgjorde flickornas konsumtion ungefär 88 procent av pojkarnas, fram till 1981 minskade konsumtionen bland både pojkar och flickor. Störst var minskningen bland flickor och 1981 utgjorde flickornas konsumtion knappt 70 procent av pojkarnas. Under 1980-talet var konsumtionen i stort sett oförändrad, för att sedan öka under 1990-talet och därefter minska igen. I den senaste undersökningen från 2009 utgjorde flickornas konsumtion ungefär 65 procent av pojkarnas.

Sedan 2004 undersöks alkoholvanorna även bland elever som går i andra året på gymnasiet. Vid det första undersökningstillfället drack flickorna 57 procent av vad pojkarna gjorde. I 2009 års undersökning var flickornas konsumtion omkring två tredjedelar av pojkarnas.

Källor:
CAN (2009). Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2009. Rapportserie nr 117. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Hvitfeldt T, Gripe I (2009). Skolelevers drogvanor 2009. Rapportserie nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Svaret uppdaterat: April 2010

Hur definieras alkoholism?

I mitten av 1800-talet skapade Magnus Huss vid Karolinska institutet termen "Alcoholismus chronicus". Under senare delen av 1900-talet har man övergått till att använda termen "alkoholberoende" i stället för "alkoholism". En expertgrupp inom WHO presenterade 1977 ett dokument där man skiljer mellan skadligt drickande, stor konsumtion, fysiskt beroende, hemfallenhet och alkoholberoendesyndromet. WHO menar att alkoholdrickande kan ge upphov till vad man kallar "alkoholrelaterade störningar", varmed menas kroppsliga, psykiska eller sociala skador. Med "alkoholberoendesyndromet" menas "ett tillstånd av psykisk, och vanligen även fysisk, natur, orsakat av alkoholkonsumtion och kännetecknat av beteenden och andra relationer som alltid inbegriper ett tvång att inta alkohol för att uppleva dess psykiska inverkan och ibland för att undvika det behov som uppstår då tillförseln upphör".

Inom det medicinska området används både ICD-10 och DSM IV för att ställa diagnosen alkoholberoende. Inom hälso- och sjukvården används ICD-systemet vid inrapportering av olika sjukdomar och tillstånd och inom forskning och psykiatri används DSM IV.
ICD 10 är framtaget av WHO och definierar skadlig bruk och beroende. För att ställa diagnosen alkoholberoende krävs att tre av sex kriterier skall vara uppfyllda under det senaste året.

1. Starkt behov, "sug"
2. Svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen
3. Förekomsten av abstinenssymtom
4. Toleransökning
5. Tilltagande ointresse av annat än alkohol
6. Fortsatt konsumtion trots skador

DSM IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) är framtaget av American Psychiatric Association och används för att definiera både missbruk och beroende. I likhet med ICD-10 krävs att minst tre av följande påståenden uppfylls inom en 12-månadersperiod för att diagnosen alkoholberoende ska ställas:

1. Ökad tolerans – behov av påtagligt ökad mängd p.g.a. påtagligt minskad effekt.
2. Abstinens – karakteristiska abstinenssymptom eller återställare.
3. Använder t ex alkohol i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs.
4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket.
5. Mycket tid ägnas åt att få tag på t ex alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten.
6. Viktiga aktiviteter – på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter etc., överges eller minskas på grund av bruket.
7. Bruket av ex alkohol fortsätter trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär förvärras. Hur lång tid tar det att bli beroende?

Källor:
Leissner, Tom (red.), Alkohol: ett psykosocialt, beteende- och samhällsvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur, 1998.
Berglund, Mats et al. Behandling av alkoholproblem: en kunskapsöversikt. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete. Liber utbildning, 1994.
Koob, GF. och Le Moal, M (2006) Neurobiology of addiction. Amsterdam: Elsevier
Missbruksutredningen (2010). Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. En diskussionspromemoria från Missbruksutredningen (S 2008:04). Stockholm: Statens offentliga utredningar. Svaret uppdaterat: April 2010

Varför tål kvinnor mindre alkohol än män?

Kvinnor är oftast mindre än män vilket i sig gör att de tål alkohol sämre eftersom alkoholen har en mindre kroppsvolym att fördela sig på. Men även om en man och en kvinna väger lika mycket tål kvinnan alkoholen sämre än mannen. Om en man och en kvinna, med samma kroppsvikt, delar en flaska vin uppnår han ca 0,5 promille alkohol i sitt blod medan hon uppnår 0,8. Exakt vad detta beror på vet man inte, men en del av förklaringen ligger i att mannen har en lägre andel fettvävnad och högre andel vatten i kroppen. Eftersom alkohol är vattenlösligt blir koncentrationen lägre i mannens kropp. Vissa studier talar också för att män, jämfört med kvinnor, förbränner en större del av alkoholen redan i magsäcken och därmed får en lägre koncentration i kroppens övriga organ.

Källor:
Dahlgren L (1986). Kvinnor och alkohol. Bruk – missbruk – behandling. Forskning & Fakta nr 5. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Svenska föreningen för alkohol- och drogforskning (SAD)
Nordén Å (red.) (1995). Alkohol som sjukdomsorsak. vol 2, rev. uppl. Lund: Tika läkemedel
Nolen-Hoeksema S (2004) Gender differences in risk factors and consequences for alcohol use and problems
Clin Psychol Rev 24 (8)s.981-1010. Svaret uppdaterat: April 2010

Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?

Idag går det inte att slå fast exakt hur fostret påverkas av olika mängder alkohol. Graden av skada som kan uppstå hos fostret påverkas bland annat av en individuell känslighet för alkohol hos mamma och foster, samt hur mycket och när under graviditeten man har druckit. Det är därför omöjligt att ange en säker nedre gräns för hur mycket alkohol ett enskilt foster tål utan att påverkas. Senare års forskning ger dock stöd för att påverkan på fostret kan uppstå redan vid konsumtion av små alkoholmängder. Det är därför säkrast att helt avstå från alkohol under graviditeten.

Alkoholen går in i blodet och transporteras till de olika organen i kroppen. Vid graviditet går alkoholen genom moderkakan över till fostrets blodomlopp och fostret får då samma promillehalt som den blivande mamman.

Om fostret får i sig alkohol kan alla celler och organ hos barnet påverkas. Hjärnan är särskilt sårbar. Den och nervsystemet utvecklas ända fram till födseln. Alkoholintag kan öka risken för missfall, att barnet föds för tidigt eller får reducerad tillväxt, nedsatt intelligens efter födseln och missbildningar. Barn som har en kombination av dessa symptom får diagnosen FAS, Fetalt Alkoholsyndrom. Redan måttliga alkoholmängder (högst sju drinkar per vecka eller högst en drink per dag) som intas under känsliga perioder i fosterlivet kan leda till skador i flera funktionsområden senare i livet.

Källa:
Statens Folkhälsoinstitut (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Rapport (2009). Östersund, Sverige.
Sosial- og helsedirektoratet (2009), Nei takk, jag er gravid! Informationsbroschyr (2009). Oslo, Norge.
CAN (2005). ”Alkohol och graviditet”. Faktablad (2005). Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Svaret uppdaterat: April 2010

Vilket samband har alkohol och våld?

Utan tvekan finns det ett samband mellan alkohol och våld. En mycket stor del av misshandelsbrotten begås av berusade personer: Enligt en BRÅ-studie uppger 70 procent av de män som utsatts för misshandel att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad, medan 45 procent av intervjupersonerna själva var påverkade när misshandeln inträffade. För kvinnor är motsvarande siffror lägre – 36 resp. 19 procent.

Tidsserieanalyser visar en tydlig samvariation mellan alkoholförsäljning och våldsbrott. Vi vet även att många av dem som begår våldsbrott är påverkade av alkohol. Dock tycks sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet vara komplext. Det finns t ex inget regionalt samband, länder som har en hög alkoholkonsumtion behöver inte ha fler våldsbrott än länder med lägre alkoholkonsumtion.
Det är även så att många våldsbrott begås utan alkohol och de flesta tillfällen med alkoholkonsumtion leder inte till våld. Experiment har visat att människor påverkade av alkohol i högre grad tar till våld i situationer präglade av frustration och stress.

Det finns flera teorier till varför alkoholen utlöser våld. En teori är att alkoholen ger en time-out effekt, d v s när vi är påverkade av alkohol anses vi inte vara fullt ansvariga för våra handlingar och kan därför bete oss på ett sätt som vi inte skulle göra annars. Vi kan skylla på alkoholen. Det har även påtalats att alkoholen minskar självkontrollen och att det därför ligger närmare till hands för den alkoholpåverkade jämfört med någon som inte har druckit alkohol, att ta till våld i situationer som upplevs som provocerande. Ytterligare en teori är att alkoholen gör att våldsverkaren upplever konfliktsituationer som mer frustrerande och förödmjukande.

Alkoholen skall i huvudsak ses som utlösande. Detta innebär att alkoholen inte är den enda förklaringsfaktorn när det gäller att förstå våldsbrott, men att den är av betydelse när det gäller att förstå varför våldsbrottsligheten förändras över tid.

Källa:
Lenke L (1990). Alcohol and criminal violence. Time series analyses in a comparative perspective. Stockholm: Almqvist and Wiksell International
BRÅ, Brottsutvecklingen i Sverige, Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 2006-2007
Svaret uppdaterat: Mars 2010 (Thomas Hvitfeldt, Björn Rydberg). Faktagranskat utan uppdatering i mars 2011.

Hur länge stannar alkoholen i kroppen?

I genomsnitt förbränner en man 0,1 gram och en kvinna 0,085 gram alkohol per kilo kroppsvikt och timme. Det innebär att en man som väger 75 kg förbränner alkoholen i ett glas vin med 15 cl (ungefär 15 gram) på två timmar, medan en kvinna som väger 60 kilo behöver tre timmar.  För en flaska vin åtgår 10 timmar för mannen, och 15 timmar för kvinnan. Det finns en viss individuell variation i förbränningen. Dock finns det inget sätt att påverka förbränningshastigheten, exempelvis genom mediciner, kaffe, bastubad etc. 

Att alkoholen är förbränd innebär dock inte att man är helt återställd. Så undvik aktiviteter som kräver att du är skärpt under de första timmarna efter det att alkoholen gått ur kroppen. Förmågan att köra bil har till exempel visat sig vara nedsatt med hela 20 procent även när testpersonerna varken haft alkohol kvar i kroppen eller känt sig bakfulla.

Källa:
CANs faktablad, april 2010. Faktagranskat av överläkare Sven Andreasson
Svaret uppdaterat: April 2010

Varför är det 20 år på Systemet men bara 18 på krogen?

På krogen dricker man under viss kontroll. Man får inte ta med sig alkoholen från restaurangen. Men viktigast är att om vi sänker åldergränsen till 18 år är det inte bara 18-och 19 åringar som kommer att få lättare att få tag i alkohol utan också deras yngre kamrater. Kompislangning är det vanligaste sättet för ungdomar att få tag i alkohol. Ju tidigare en ung människa börjar dricka desto större är risken att bli alkoholmissbrukare.

Källa:
Proposition 2009/10:125
Svaret uppdaterat: April 2010

Hur mycket ska man dricka för att uppnå en viss promillehalt?

Alkoholkoncentrationen i kroppen är mängden alkohol som finns i blodet. Mängden alkohol i kroppen mäts vanligen i promille, vilket betyder tusendel. Har man en promille alkohol i blodet består följaktligen blodet till en tusendel av alkohol.

Promillenivån beror dels på hur mycket alkohol man dricker och dels på hur mycket blod kroppen innehåller, vilket påverkas av mängden vätska kroppen innehåller. En stor människa innehåller naturligtvis en större mängd blod och kommer inte att uppnå en lika hög promille nivå som en mindre människa om de båda dricker lika mycket alkohol. Tidsperioden man dricker alkoholen under spelar naturligtvis även roll då man hela tiden bryter ner alkohol.

Det finns även individuella variationer som kan påverka promillehalten. Exempel på sådana skillnader kan vara hur fort kroppen bryter ner alkoholen, andelen fettvävnad och vätskenivån i kroppen.

Svaret uppdaterat: Maj 2010 (Thomas Hvitfeldt). Granskat utan uppdatering i mars 2011.

Allt du velat fråga om alkohol och sex, men aldrig vågat...

Alkohol kan verka både hämmande och förstärkande vad gäller sexuell lust och förmåga. Sambandet mellan alkohol och sex kan skilja sig från person till person och kan se olika ut i olika situationer.

En medicinsk förklaring fokuserar på alkoholens påverkan av halterna av olika hormoner och signalsubstanser. Det välbehag som man känner vid lättare berusning kommer till stor del av dopaminets ökade aktivitet i det limbiska systemet. Det är den del av hjärnan som fungerar som centrum för känslor som njutning och välbefinnande. Dopaminet kan dels ge känslor av upprymdhet, men även vara rogivande och muskelavslappnande. Studier tyder på att dopaminet även kan öka den sexuella lusten.

Men den sexuella lusten stimuleras även av signalsubstansen serotonin. Höga halter av serotonin medför bl a ökad känsla av välbefinnande, medan låga halter leder till depression. Serotonin påverkar alla delar av hjärnan och är viktig för funktioner som sömn och hunger. Alkohol ökar mängden serotonin, om än bara tillfälligt.

Att alkoholen ökar lusten betyder inte att den sexuella förmågan ökar. Alkohol kan orsaka impotens både på lång och kort sikt. Det hänger bl a ihop med att alkoholen påverkar mängden manligt såväl som kvinnligt könshormon. Män som ofta dricker stora mängder alkohol har ofta låga nivåer av det manliga könshormonet testosteron. Detta beror på att alkohol gör att produktionen av testosteron minskar. Något som sker redan vid en relativt måttlig berusning. Men det är även så att alkoholkonsumtion stimulerar enzymer som förbränner testosteron.

Hos kvinnor däremot ökar mängden testosteron, samtidigt som det kvinnliga könshormonet östrogen minskar. Detta kan vara en orsak till att kvinnor kan känna en ökad sexuell lust när de druckit alkohol.

Annat som anses kunna spela in är att alkoholen minskar självkontrollen och ger de rena driftsimpulserna utrymme.

Det finns de som menar att alkoholen ger en möjlighet att ta ”time out” från de skuldkänslor som kan finnas runt sex och att det därmed blir lättare att bejaka sexualiteten.

Även våra föreställningar om och förväntningar på hur alkohol påverkar sexualiteten har betydelse. Vi har vissa förväntningar på hur alkohol påverkar oss. Vi kan dricka alkohol för att festa och komma igång, men vi kan också dricka alkohol för att varva ner. På samma sätt kan alkoholen såväl minska som öka vår sexuella lust och förmåga.

Alkoholen påverkar även omdömet i samband med sex. Studier har visat att benägenheten att skydda sig från såväl oönskad graviditet som sexuellt överförbara sjukdomar minskar i samband med alkoholkonsumtion.

Källor:
Wilsnack SC, Plaud JJ, Wilsnack RW, Klassen AD (1997). Sexuality, gender and alcohol use. In: Wilsnack RW, Wilsnack SC (eds.). Gender and alcohol. Individual and social perspectives. (Alcohol, culture, and social control monograph series; 3). New Brunnswick, NJ: Rutgers Center of Alcohol Studies, cop.
Källmén H, Gustafson R (1998). Alcohol and disinhibition. European addiction research 4(1998), 150-162
Norris J, Hughes TL (1996). Alcohol consumption and female sexuality. A review.
In: Howard JM et al (eds). Women and alcohol. Issues for prevention research. Bethesda, Md: National Institute on Alcohol and Alcoholism. (NIAAA research monograph series; 32)
Træen B, Hovland A (1998). Games people play: sex, alcohol and condom use among urban Norwegians. Contemporary Drug Problems 25(1998):1, 3-48
Nilsson I (2010). Potensen & procenten. Bolaget. 1, 22-23
Frågan uppdaterad: April 2010 (Thomas Hvitfeldt). Granskad utan uppdatering i mars 2011.

Vad kostar alkoholmissbruket det svenska samhället?

Det är svårt att beräkna alkoholskadornas kostnader. Ett försök gjordes av Anders Johnson som 1981 skrev en trebetygsuppsats i nationalekonomi om alkoholens samhällsekonomiska kostnader i Sverige. Han kallade den ”50 miljarder kostar supen”.

År 2000 gjorde Anders Johnson en uppdatering av beräkningarna. Hans analyser avser de samhällsekonomiska kostnaderna som innefattar såväl kostnader för konsumtion som alkoholskador. Endast materiella kostnader är beräknade. Humanitära aspekter såsom lidande och obehag är inte inräknade. Johnson har själv sammanfattat sina resultat på följande sätt: ”Det finns skäl att förmoda att svenskars konsumtion av alkoholdrycker var en bidragande orsak till produktionskostnader, produktionsbortfall, vård, egendomsskador och förebyggande åtgärder under 1988 till en samhällsekonomisk kostnad på åtminstone 80 miljarder kronor per år eller motsvarande sju till åtta procent av BNP:” Omräknat till prisläget vid årsskiftet 2006 uppskattar Anders Johnson alkoholens samhällsekonomiska kostnad till 158 miljarder per år.

2006 presenterade en grupp forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)  en kostnadsberäkning av alkoholens samhällskostnader för 2002. För att möjliggöra jämförelser med andra länder har internationella riktlinjer och metoder tillämpats och beräkningen karakteriseras som konservativ. Studien inkluderar kostnader och hälsoeffekter för sjukdomar och skador, sociala problem, reducerad produktion och livskvalitetsförluster. Även positiva hälsoeffekter inkluderas som till exempel minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ökad livskvalitet. För 2002 beräknades samhällets nettokostnader på grund av alkoholkonsumtionen Sverige uppgå till drygt 20 miljarder kronor. Om positiva hälsoeffekter av alkoholkonsumtion inte inkluderas skulle (brutto-) kostnaden istället bli 29miljarder.

SorADs beräkningar är väsentligt lägre än Anders Johnsons uppskattningar och förklaras till största delen av att studierna till stor del mäter olika saker.  De viktigaste skillnaderna i kostnadsuppskattningar av faktorer som finns med i båda beräkningarna gäller förtidspensionering, sjukfrånvaro och sjukvård, där SoRADs bedömer kostnaderna lägre än vad som ofta brukar anges.

Källor:
Johnson, Anders (2000). Hur mycket kostar supen? – om alkohol och samhällsekonomi? Stockholm: Sober)
SoRAD (2006). Till vilket pris? – om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002. Forskningsrapport nr 37. Stockholm, SoRAD.
Svaret uppdaterat: April 2010.

Hur arbetar man för att minska alkoholmissbruket i samhället?

Sveriges alkoholpolitik är fastställd av regering och riksdag som en del i en samlad ANDT-politik, det vill säga en politik som omfattar alkohol, narkotika, dopning och tobak.

Det övergripande målet för regeringens ANDT-politik är enligt proposition 2010/11:47:
ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.

I propositionen finns sju långsiktiga mål som anger inriktningen för ANDT-arbetet i sin helhet. Målen omfattar tillgångs- och tillgänglighetsbegränsande arbete, skydd av barn och ungdomar, förebyggande arbete, tidiga insatser, vård och behandling samt riktlinjer för samarbetet med andra länder inom EU och internationellt. Målen är ständigt aktuella och har inte någon bortre tidsgräns. Till de långsiktiga målen knyts nationellt prioriterade mål som ska uppnås under strategiperioden, dvs 2011-2015.

Långsiktigt mål 1: Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska
Långsiktigt mål 2: Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak
Långsiktigt mål 3: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska
Långsiktigt mål 4: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska
Långsiktigt mål 5: Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet
Långsiktigt mål 6: Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska
Långsiktigt mål 7: En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt

Källor:
Regeringens proposition 2010/11:47: En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken
Svaret uppdaterat: Mars 2011