I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Halten THC varierar högst avsevärt, beroende på växtens egenskaper, växtdel och växtplats.

Utseende och form

Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampväxt som odlas i stora delar av världen.
Den vanligaste formen i Sverige är hasch.

Hasch är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart.

Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor.

Cannabisolja (cannabisextrakt) är en tjockflytande vätska som varierar i färg från brunt till nästan svart.

Hasch och marijuana röks vanligen i speciella pipor eller handrullade cigarretter. Cannabisolja doseras i minimala mängder i tobak eller på cigarrettpapper. Cannabispreparaten kan också sväljas, utblandade i mat eller dryck. De är inte lösliga i vatten och kan därför inte injiceras.

Effekter

Cannabisruset medför att man känner sig avslappnad och upprymd och pratar och skrattar mer än vanligt. Upplevelsen av tid påverkas så att ett par minuter kan verka som timmar eller tvärtom. I ett senare stadium blir man ofta tyst, fundersam och sömnig. Ruset är i regel över på 2-3 timmar, ibland följt av ett långdraget bakrus med trötthet.

De kroppsliga tecknen på ett cannabisrus är att hjärtat slår snabbare och ögonvitorna blir rödaktiga. Man blir torr i munnen och halsen och känner sig ofta hungrig eller sugen på sötsaker.
Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta upp till ett par dagar.

När cannabisruset avklingat finns fortfarande THC kvar i kroppen. Det är fettlösligt och kan lagras i kroppens fettvävnad i tre till fyra veckor. På så sätt påverkas nervsystemet under lång tid.

Skadeverkningar

De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Ytterligare effekter är försämrad tankeförmåga under berusningsperioden. Långvarig daglig användning kan, förutom beroendeutveckling, ge skador i andningsorganen, nedstämdhet eller depression. Sårbara individer har en betydligt högre risk att utveckla kvarstående psykotiska symtom. Även lätta former av försämrade tankefunktioner kan bestå under längre tid (månader), i vissa fall år, efter avslutad användning. Vidare löper barn till mödrar som använder cannabis under graviditeten ökad risk att födas underviktiga.

Cannabisanvändning försämrar individens förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och förmågan att reflektera över sig själv, vilket bland annat medför att den psykiska mognaden hos ungdomar och den nödvändiga frigörelsen under tonåren går långsammare. Denna störning anses långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer.

Cannabis försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande. De som i åratal har missbrukat cannabis blir avtrubbade och passiva, får svårt att lära sig nya saker och att arbeta koncentrerat. Närstående upplever ofta en karaktärsförändring hos dem. Hos en del utvecklas ett så kallat "amotivationssyndrom", det vill säga passivitet och oförmåga till planerad verksamhet.

Hormonbalansen kan påverkas, både hos män och kvinnor. Hos ungdomar kan detta hindra att kroppen utvecklas normalt. Produktionen av det manliga könshormonet testosteron kan avta och den sexuella lusten försämras. Hos kvinnor kan de hormoner som styr ägglossningen förändras. Menstruationscykeln kan rubbas, vilket kan påverka fruktsamheten.

Idag är litet känt om mekanismerna bakom påverkan på immunsystemet. Cannabinoiderna modifierar en lång rad immunceller, ibland förstärkande, ibland hämmande. Dessa effekter är dock övergående.

Cannabisrökaren löper ökad risk att få lungcancer, kronisk bronkit och andra lungsjukdomar. Cannabis innehåller minst 50 procent mer tjära än vanlig tobak.

Förmågan att köra bil eller utföra andra komplicerade uppgifter är klart  försämrad under påverkan av cannabis.

Tolerans och beroende

Om man använder cannabis regelbundet ökar toleransen; man behöver högre doser för samma effekt. Cannabismissbruk kan leda till beroende. Det fysiska beroendet anses dock inte särskilt uttalat och de kroppsliga abstinenssymptomen är vaga. Irritation, sömnproblem och nedstämdhet är vanliga. Det psykiska beroendet kännetecknas av att själva drogen blir det centrala i tankar, känslor och aktiviteter.

© Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Juni 2008.

Faktagranskat av SAD, svenska föreningen för alkohol- och drogforskning.

Även känt som: Braja, Brass, Feting, Ganja, Gräs, Hasch, Joint, Joppe, Knatch, Marijuana, Marre, Pot, Spliff, Weed, Zütt