Även känt som: Benzo, Läkemedel, Rohypnol, Roppar, Sömnmedel, Valium
Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som började användas i Sverige under 1960-talet. Bensodiazepiner är internationellt accepterade standardmedel vid behandling av sjukliga ångesttillstånd och tillfälliga sömnstörningar. De har även i varierande omfattning kommit att användas vid behandling av lindrigare former av oro och ångest.
Försäljning
Den geografiska variationen i försäljningen per invånare av bensodiazepiner är stor. Orsakerna till dessa skillnader anses huvudsakligen vara olika traditioner hos förskrivande läkare. Kvinnor ordineras oftare bensodiazepiner, vilket kan relateras till att det är vanligare med ångesttillstånd hos kvinnor än hos män. Användningen av bensodiazepiner har också samband med åldern. Personer över 65 år svarar för mer än hälften av köpen.
Förskrivning
Förskrivningen av bensodiazepiner sker främst av allmänläkare, psykiater och invärtesmedicinare.
Det måste betecknas som anmärkningsvärt att kategorin allmänläkare står för så stor del av den totala förskrivningen.
| Förskrivande läkare |
Dagmedel % |
Nattmedel % |
| Allmänläkare, inkl företagsläkare |
45 |
50 |
| Psykiater |
24 |
16 |
| Invärtesmedicinare |
16 |
17 |
| Övriga |
15 |
17 |
Beroende, missbruk och biverkningar
Bensodiazepiner är för vissa människor beroendeframkallande. Missbruk med användning av preparaten förekommer. Vanligast är dock att beroendet uppstått i samband med ordinarie behandling. Preparaten har också oönskade biverkningar.
Med beroende avses att patienten inte kan sluta med användningen på grund av abstinensbesvär (reboundbesvär) eller psykiskt beroende.
Med missbruk i medicinsk bemärkelse avses allmänt en okontrollerad användning, höga doser, synbar påverkan, nedsatt omdöme och minnesstörningar. Renodlat missbruk tycks vara relativt sällsynt om man definierar det så att det innebär ökad tolerans och därmed dosökning.
Bensodiazepiner förekommer ofta i samband med så kallat blandmissbruk (se även CANs faktablad om blandmissbruk). Det är till exempel vanligt att man kombinerar alkohol och bensodiazepiner. På senare tid har särskilt Rohypnol förekommit som missbruksmedel för att förstärka effekten av annan narkotika och av alkohol. Läkare förskriver ofta bensodiazepiner vid avgiftning av alkoholmissbrukare. Missbrukare använder själva ofta bensodiazepiner för att dämpa besvär vid abstinens.
Bensodiazepiner kan ge upphov till beroende även i terapeutiska doser. Det kan till en början vara mycket svårt att skilja symptomen orsakade av preparatet från de symptom patienten hade innan behandlingen inleddes.
Kliniska symptom vid bensodiazepinabstinens:
· Ångest
· Sömnstörningar
· Nedstämdhet
· Rastlöshet
· Humörsvängningar
· Irritabilitet
· Olust
· Dysfori
· Huvudvärk
· Muskelspänningar
· Darrning
· Ostadighet
· Svettning
· Illamående
· Aptitlöshet
· Ryckningar i muskler
· Överkänslighet
· Fientlighet
· Overklighetsupplevelser
· Frånvarokänslor
· Förvirring
· Syn- eller hörselvillor
· Överkänslighet för ljud, ljus eller beröring
· Dubbelseende
· Perspektivförskjutning
· Metallsmak
· Epileptiska anfall
· Trötthet
· Minnesstörningar
· Koncentrationssvårigheter
| Preparatnamn |
Generiskt namn = verksam beståndsdel |
Läkemedelsföretag |
| Apozepam |
Diazepam |
Alpharma |
| Diazepam Nordic |
Diazepam |
Nordic Drugs |
| Stesolid |
Diazepam |
Alpharma |
| Stesolid Novum* |
Diazepam |
Alpharma |
| Oxascand |
Oxazepam |
Enapharm |
| Sobril |
Oxazepam |
Pharmacia |
| Temesta |
Lorazepam |
Wyeth Lederle |
| Alprazolam |
Alprazolam |
NM Pharma |
| Xanor |
Alprazolam |
Pharmacia |
|
|
|
| Apodorm |
Nitrazepam |
Alpharma |
| Mogadon |
Nitrazepam |
ICN |
| Nitrazepam Recip |
Nitrazepam |
Recip |
| Flunitrazepam |
Flunitrazepam |
NM Pharma |
| Fluscand |
Flunitrazepam |
Enapharm |
| Rohypnol |
Flunitrazepam |
Roche |
| Halicon |
Triazolam |
Pharmacia |
| Triazolam |
Triazolam |
NM Pharma |
| Dormicum* |
Midazolam |
Roche |
* Stesolid Novum och Dormicum är injektionspreparat.
© Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
November, 2005.
Faktagranskat av Svenska föreningen för alkohol- och drogforskning (SAD).